Presstöd, reklamskatt och moms

Driftsstödet är en väsentlig del av presstödet. Driftsstöd ges till dagstidningar som kommer ut med minst ett nummer per vecka och har en abonnerad upplaga om minst 1 500 exemplar. En dagstidning är en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som sin primära uppgift. Detta är utgångspunkten vid en helhetsbedömning av om en tidning har rätt till stöd enligt presstödsförordningen.

Nyhetsförmedlingen ska med kontinuitet gälla händelser och skeenden i anslutning till tidningens periodicitet och aktualiteten ska motivera och förutsätta periodiciteten. Nyhetsförmedlingen får inte ämnesmässigt begränsas annat än av tidningens geografiska spridningsområde och av händelsers och skeendens aktualitet. Med allmänpolitisk opinionsbildning avses ett innehåll som täcker en bredd av olika ämnesområden.

Driftsstöd ges enbart till tidningar som har en hushållstäckning som understiger 30 procent i sitt spridningsområde. Det betyder att många dagstidningar inte har något driftsstöd. Driftsstödet för år 2013 var 459,9 mkr.

Distributionsstödet är en mycket liten del av det totala presstödet. Det lämnas till alla dagstidningar som samdistribueras med tillämpande av en princip om lika pris. Syftet med stödet är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor. De flesta av landets dagstidningar medverkar i samdistributionen och får därmed del av distributionsstödet. Distributionsstödet för år 2013 var 57,6 Mkr.

Momsen Vi har i dag en helkonstig ordning med reducerad moms på tryckta tidningar, tidskrifter och böcker på 6 % - den är i och för sig välmotiverad! Men samtidigt är skattesatsen på digitala versioner av dagstidningar 25 %. Det här hänger samman med EU:s momsdirektiv som säger att en tryckt tidning är en "vara" (och då får man ha reducerad moms), medan den digitala nyhetstjänsten är en "tjänst" (och då får man inte ha reducerad moms). TU jobbar för att samma reducerade skattesats ska gälla oavsett distributionsform, dvs att reducerad moms även ska gälla för digitala publikationer.

Reklamskatten är en så kallad punktskatt. Historiskt användes sådana skatter för typ sprit, choklad och parfym. Idag finns nästan inga punktskatter kvar – men just reklamskatten är fortfarande kvar. Alla politiker säger att de vill ta bort den, men det saknas fortfarande politiska beslut. Skattesatsen är 3 % för dagspress, gratistidningar och övriga publikationer i kombination med ett grundavdrag 50 miljoner kronor. Reklamskatten är särskilt upprörande – och konkurrenssnedvridande - eftersom TV, radio, direktreklam och digital reklam inte betalar någon reklamskatt alls.

Almedalen

De mest brännande mediefrågorna

Regeringen måste markera mot de globala it-jättarna

Storstadstidningarna betalar ensamma mer i enbart reklamskatt än vad de amerikanska IT-jättarna Amazon, Apple, Facebook, Google och Linkedin betalar i svensk skatt totalt. Det är upprörande. Regeringen måste nu avskaffa reklamskatten och göra en översyn av den skattemässiga regleringen så att det blir möjligt att beskatta företag som Google och Facebook. Det skriver Jeanette Gustafsdotter, vd TU, och Per Hultengård, chefsjurist TU, i en debattartikel hos Dagens Samhälle i dag.

läs mer

Sänkt reklamskatt!

Regeringen föreslår i en promemoria att ytterligare steg ska tas i avskaffandet av reklamskatten (något som aviserades redan i förra höstens budgetproposition). Konkret innebär detta att reklamskattesatsen fr o m 2017 föreslås bli sänkt från 3 procent till 2,5 procent...

läs mer

Reklamskatt och insamlingsannonser

TU har kontrollerat om insamlingsannonser från hjälporganisationer är befriade från reklamskatt. Skatteverkets punktskatteenhet har gett svaret är att det i reklamskattelagen inte finns något undantag för insamlingsannonser i dagstidningar. Detta gäller även om...

läs mer

Regeringen måste markera mot de globala it-jättarna

Storstadstidningarna betalar ensamma mer i enbart reklamskatt än vad de amerikanska IT-jättarna Amazon, Apple, Facebook, Google och Linkedin betalar i svensk skatt totalt. Det är upprörande. Regeringen måste nu avskaffa reklamskatten och göra en översyn av den skattemässiga regleringen så att det blir möjligt att beskatta företag som Google och Facebook. Det skriver Jeanette Gustafsdotter, vd TU, och Per Hultengård, chefsjurist TU, i en debattartikel hos Dagens Samhälle i dag.

läs mer

Promemoria om sänkt reklamskatt (Fi2016/01415/S2)

TU har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och anför bl a  följande. I promemorian föreslås att reklamskattesatsen fr o m år 2017 sänks från 3 till 2,5 procent för periodiska publikationer och att gränsen för återbetalning av reklamskatt höjs från...

läs mer

Sänkt reklamskatt!

Regeringen föreslår i en promemoria att ytterligare steg ska tas i avskaffandet av reklamskatten (något som aviserades redan i förra höstens budgetproposition). Konkret innebär detta att reklamskattesatsen fr o m 2017 föreslås bli sänkt från 3 procent till 2,5 procent...

läs mer

Reklamskatt och insamlingsannonser

TU har kontrollerat om insamlingsannonser från hjälporganisationer är befriade från reklamskatt. Skatteverkets punktskatteenhet har gett svaret är att det i reklamskattelagen inte finns något undantag för insamlingsannonser i dagstidningar. Detta gäller även om...

läs mer

Pin It on Pinterest