Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om kränkande fotografering, som träder i kraft den 1 juli 2013. TU har varit – och är alltjämt – mycket kritisk till den nya lagen. Den innebär ett principiellt genombrott i det att ansvaret flyttas från ansvarig utgivare till den enskilde fotografen och kriminaliserar det som är ett av de mest grundläggande momenten i det journalistiska utövandet, d v s anskaffande av material genom fotografering.

TU vill med detta informera medlemsföretagen om vad den nya lagen innebär – och hur man kan förhålla sig till den.

Fotografen – inte ansvarig utgivare – är alltså att anse som gärningsman.

Det som straffbeläggs är att:

1a) fotografera olovligen och
1b) i hemlighet
1c) inomhus i en bostad eller
1d) på vissa särskilt angivna platser.

2) Fotografering i dessa sammanhang är ändå tillåten om det med hänsyn till syfte och omständigheter var försvarligt.

Detta innebär följande:

a) Att fotografera olovligen

Att fotografera olovligen innebär att fotografera utan samtycke av den som avfotograferas. Ett samtycke kan vara uttalat eller tyst. Om saken kommer under rättslig prövning och ett samtycke förnekas krävs dock att det kan visas att det finns något som tyder på att ett samtycke förelegat.

b) Att fotografera i hemlighet

Att fotografera i hemlighet innebär att den tekniska utrustningen hålls helt dold för den som avfotograferas eller att denne är helt omedveten om att fotograferingen sker.

c) Inomhus i en bostad

Med bostad avses en plats där någon bor stadigvarande eller en tillfällig bostad som ett hotellrum eller ett äldreboende.

d) På vissa särskilt angivna platser

Med detta avses fotografering av den som befinner sig på en toalett, i en provhytt, i ett omklädningsrum, i en dusch, en bastu eller liknande.

3) Försvarlig fotografering

Fotografering som sker i strid med 1a) – 1d) är ändå tillåten om den är ”försvarlig”. I propositionen anges att ”en helhetsbedömning får göras i det enskilda fallet” och att i det sammanhanget ska vägas den enskildes skydd mot kränkande fotografering mot fotograferingens syfte.

Det anges särskilt att en sådan omständighet som att fotograferingen sker ”som ett led i nyhetsförmedling”, t ex för publicering i ett grundlagsskyddat medium, ska ”vara av stor betydelse”. Som exempel anges att det kan gälla fotografering i syfte att massmedier ska kunna visa på missförhållanden i samhället, som vanskötsel av äldreboenden eller i familjehem eller för att kunna dokumentera bevisning om ett pågående brott, t ex barn som utsätts för kränkningar i sina hem.

4) Fotografen har meddelarfrihet – och anonymitetsrätt

Det kan, det ovan sagda till trots, råda oklarhet om en viss fotografering är straffri. TU vill då särskilt uppmärksamma på följande. En fotograf – anställd, frilans eller tipsare – har ställning som meddelare i förhållande till tidningen/medieföretaget, och därmed rätt att vara anonym. Vid oklara situationer kan därför övervägas att – i samråd med och med samtycke av – fotografen låta denne vara anonym.

Tidningen/medieföretaget får och kan då inte – vid en eventuell utredning av eventuellt brott om ”kränkande fotografering” – röja fotografens identitet annat än om en domstol funnit och särskilt beslutat att detta är av ”synnerlig vikt” från allmänt eller enskilt intresse. Det brukar normalt sett krävas ganska mycket för att en domstol ska anse att så är fallet.

5) Åtalsangivelse

Åklagare får väcka åtal endast om en målsägande anger påstått brott till åtal eller om åtal är motiverat från allmän synpunkt.

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.