Skrivet av: Lena Victorin
den jun 29, 2010
När vi träffade Hallandsposten för någon månad sedan fick vi frågan på vilket sätt de ska kommunicera i sociala medier som Facebook. Ska man lägga till Hallandsposten som vän, chefredaktören eller reportrarna? Och vad ska man kommunicera? Vad man gör på redaktionen? Vilka man ska träffa? Vilka frågor man ska ställa? Eller bara de senaste nyheterna?
På Citygate Forum i våras satt tre ungdomar på scen tillsammans med P3, NA och VLT. Bland annat pratade de om hur unga vill att varumärken ska kommunicera med dem på Twitter och Facebook. De unga svarade att man inte vill vara KOMPIS med ett varumärke – man är kompis med individer. Det ger ett svar på Hallandspostens fråga. P3:s chef fyllde i med att i princip alla P3:s program har en Facebooksida, men på den sidan så kommunicerar man direkt med programledaren eller reportrarna.
Alan Wolk har tagit fram en enkel presentation ”Your brand is not my friend” som kan fungera som ett diskussionsunderlag för er närvaro i sociala medier. Alan Wolk säger att ”prom king” varumärken, som till exempelvis fotbollslag, vill folk ha kontakt med oavsett vad de säger. Men 99 % av alla varumärken är inte ”prom kings”. Då gäller andra regler för en framgångsrik närvaro i sociala medier…
Skrivet av: Jon Goland
den jun 29, 2010
Jan Helin annonserar i ett blogginlägg av en ny fas i den digitala revolutionen - en fas som kännetecknas av mobilt, snyggt och mindre gratis. Anledningen till hans optimism är att Aftonbladet förra veckan slog rekord i mobilen med 379 000 unika besökare.
Thomas Mattsson säger på twitter att Helin gör "rätt analys". Och delen "mindre gratis" får också stöd från en ny rapport (whitepaper som pdf på länken) från Price Waterhouse Cooper. PWC räknar med att konsumenter de kommande åren kommer att betala allt mer för medier och underhållning i digitala kanaler . Tillväxttakten beräknas ligga på drygt 10 procent per år fram till och med 2014. Även konsumenters betalning för analoga medier kommer att börja öka igen från och med 2011, men i en betydligt lägre takt.
Det ska dock noteras att siffrorna gäller medier och underhållning generellt, och inte specifikt nyhetsmedier. Så även om de totala intäkterna ökar så lär nyhetsmedierna få fortsätta kämpa för att säkra sin del av kakan.
Trots att de digitala intäkterna växer snabbare förväntas de inte komma ikapp de analoga under de närmaste åren. 2014 förväntas 33 procent av intäkterna från mediekonsumtion totalt komma från digitala medier.
Diagrammet nedan kommer från Marketing Charts som även har gjort en kort sammanfattning av rapporten.
Skrivet av: Jon Goland
den jun 22, 2010
Det har skrivits en del de senaste dagarna om att flera av 90- och 00-talets sociala medier - sådana som Lunarstorm, Playahead och Skunk - går i graven. Att gamla tjänster ersätts av nya är ju i sig ingenting anmärkningsvärt. Men Natalia Kazmierska skriver i en intressant krönika dagens Aftonbladet att nedläggningen av den närmast kultstämplade communityn/dagbokstjänsten Skunk också säger något djupare om tidsandan och hur vi kommunicerar med varandra
Skunk, menar hon, var ett utpräglad barn av sin tid när den lanserades 1998. Här rådde indie-erans ideal, man berättade om hur ”miserabel, ensam och ful” man var, det var okej att känna sig om hur utanför och misslyckad . Övergången till facebook och twitter speglar värderingsförskjutningar i ungdomskulturen och i samhället. Här gäller det att vara lyckad – man flashar sina många vänner och skriver statusuppdateringar om bebislycka, karriärframgångar eller pilatesbollar.
Resonemanget är lite förenklat, men det blir intressant om man försöker extrapolera framåt. Om vi utgår från att 90- och tidiga 00-talets depressionsflirtande indiekult var en reaktion på det yuppie-glorifierande 80-talet –och pendeln därefter har svängt än en gång – vad blir nästa steg? Kommer vi inom den närmaste 10-årsperioden se en ny svängning – och hur tar det sig i så fall uttryck i de sociala medierna? Är facebook och twitter medier som i grunden bygger på att skamlös self-promotion är det rådande idealet – med ständig exponering av antal vänner, ”likes” och followers? Vilka nya mötesplatser – med andra grundläggande förutsättningar – kommer i såfall att ta marknadsandelar när trenderna förändras? Eller är de sociala medierna numer så starka att de i sig själva formar och definierar tidsandan och därmed är vaccinerade mot nya trender?
Skrivet av: Jon Goland
den jun 14, 2010
Under de första månaderna av experimenterande med iPad-applikationer för tidningar och magasin har en mängd olika prismodeller testats. Och många har lagt sig ganska högt, med priser som 4 dollar/vecka för Newsweek och 5 dollar/nummer för Time och Popular Science. Något som väckt en del ont blod här och var. NWT och HD som är första svenska tidningar på banan har lagt sig på 7 kr/nummer alt 499/helår.
Men det kanske faktiskt är bättre att sikta för högt än för lågt när det gäller prissättning för iPad-appar? En granskning från konsultföretaget inuseful visar att iPad-användare tenderar att gilla dyra appar mer än billiga - eller åtminstone ge dem bättre betyg.
Skrivet av: Jon Goland
den jun 07, 2010
SIFO presenterade nyligen siffror från Orvesto Junior som bland annat visade att den här gruppens koppling till morgontidningar är svag. Inte så konstigt eftersom utbudet för barn i den åldern inte direkt är överväldigande.
Men varför är det så? Borde inte även dagstidningsvarumärken tjäna på att bygga relationer med de riktigt unga konsumenterna? Om vi köper att även nyhetsföretag i framtiden kommer att behöva tänka mer i nischmålgrupper och mindre "one-size-fits-all" kanske det här är en av de målgrupper som man bör ha huvudet?
I så fall kanske iPad och den typen av plattor kan vara ett steg på vägen. När organisationen Hacks/Hackers Unite samlade närmare 100 journalister och utvecklare för att ta fram iPad-applikationer var just en nyhetsapplikation för barn en av de som stack ut mest.
Applikationen fick namnet Citizen Kid News. Den vänder sig till barn mellan 7 och 11 och bygger på att användaren får belöningar när de svarar på nyhetsfrågesporter och utforskar fördjupande material.
Poynter har gjort en genomgång av denna och några andra appar som togs fram och vad medieföretag kan dra för lärdomar av dem.
Skrivet av: Jon Goland
den jun 01, 2010
Annika Bergström på Dagspresskollegiet har utifrån den årliga SOM-undersökningen tittat närmare på vilka funktioner läsarna tycker är viktigast på nyhetssajter.
Resultatet visar, kanske inte så förvånande, att gratis är det viktigaste. Men det finns vissa skillnader mellan olika grupper. Äldre vill i större utsträckning ha nyhetssajter som är fria från annonser. I den äldsta gruppen (65+) smäller annnonsfritt nästan lika högt som gratis. Kanske skulle det finnas en marknad för differentierade betalmodeller enligt Spotify-modell?
Länkar till bloggar och sociala medier efterfrågas bara av en fjärdedel av läsarna, och det är ingen stor skillnad mellan åldersgrupperna i den frågan. Efter betal- och annonsfrågorna är i stället tillgången till arkiv viktigast, och därefter kommer tillgången till rörlig.
PM:et "Viktiga funktioner på nyhetssajter" kan laddas ned i sin helhet här.
