Om reklamskattens uppkomst, medieutvecklingen, de olika skattesatserna, statens intäkter och den seglivade diskussionen. Historik
År 1972 instiftades reklamskatten i Sverige. Skatten var till en början en s.k. annonsskatt för dagstidningar. Syftet var att finansiera ett ökat produktionsbidrag till pressen. Annonserna i dagspressen beskattades med 6 %. Så småningom utökades skatten till att omfatta andra tryckta publikationer än dagstidningar.

Medieutvecklingen
Sedan 1972 har mycket hänt i medievärlden; i början på 70-talet fanns t ex inte kommersiell radio och TV i Sverige och Internet var inte ens påtänkt. Dessa medier betalar ingen reklamskatt alls.

I och med den snedvridna konkurrensen har dagspressen helt enkelt tvingats bli bättre på att undgå reklamskatten. En åtgärd tidningarna tagit till är bolagisering av annonsavdelningarna – det har möjliggjort avdrag för tidningarna på upp till 30 % av det beskattningsbara underlaget av annonsintäkterna.

De olika skattesatserna
Reklamskatten är idag en punktskatt. Nivåerna på reklamskatten var tidigare 4 % för dagstidningar och 11 % för övriga publikationer, t ex fack- och populärpress, gratistidningar och kataloger, men även olika typer av utomhusreklam. Fr o m år 2006 är skattesatsen 3 % för dagspress och fr o m 2007 gäller samma skattesats för gratistidningar och övriga publikationer.

Seglivad diskussion
I december 1995 gav regeringen klartecken till en arbetsgrupp att utreda reklambeskattningen. Arbetsgruppen, som gick under namnet ”1996 års reklamskatteutredning” (SOU 1997:53) rekommenderade regeringen i april 1997 att avskaffa reklamskatten. Utredningen menade att reklamskatten genom sin grundkonstruktion är ett omodernt och orättvist system för att ta ut skatt. Skatten avskaffades dock aldrig, annat än för direktreklam som sedan 1999 inte längre omfattas av reklamskatten.

Den 10 april 2002 tillkännagav riksdagen för regeringen sin mening att reklamskatten bör avvecklas. Regeringen tog åren 2002-2004 varje år upp frågan i budgetberedningen, men menade att förutsättningarna för en finansiering av avskaffandet av reklamskatten inte fanns. 2006 och 2007 sänktes skattesatserna i kombination med en höjning av det skattefria grundbeloppet till 50 miljoner kr, vilket jämställer gratistidningar och tidskrifter med dagspressen. Men snedvridningen av konkurrensen fortsätter så länge reklamskatten finns kvar.

Ytterst få gratistidningar och tidskrifter har annonsintäkter över 50 miljoner kr, så kvar att betala reklamskatt är i praktiken drygt 35 dagstidningar – vars konkurrenter inom radio, tv internet och direktreklam varken nu eller tidigare belastats med reklamskatt.

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.