I teorin ska svenska och globala medieföretag följa samma skatteregler. Men i praktiken ser det annorlunda ut. Svenska mediehus betalar både reklam- och bolagsskatt medan globala jättar som Facebook och Google slipper undan. Den ojämlika beskattningen är så påtaglig att regeringen nu måste se över det regelverk som snedvrider konkurrensen negativt för journalistiska medier i Sverige – och till förmån för de globala bolagen.

I praktiken missgynnar svenska skatteregler medier som investerar i lokaljournalistik, begär ut offentliga handlingar och ställer makten mot väggen. Det samtidigt som reglerna gynnar de globala medie- och reklamplattformar vilka inte ägnar sig åt journalistik. Det är en av de slutsatser som kan dras ur den nya rapporten ”Unequal taxation in a digital world – a challange for the Nordic media industry in the current tax environment”, som konsult- och revisionsbolaget PwC skrivit på gemensamt uppdrag av branschorganisationerna TU – Medier i Sverige, Medieförbundet (Finland), Mediebedriftene (Norge) och Danske Medier (Danmark).

Rapporten visar att det finns betydande skillnader mellan hur de nordiska och globala mediebolagens digitala annonsintäkter beskattas i praktiken. Trots att reglerna ska vara desamma betalar svenska och nordiska bolag avgjort mer i skatt än sina globala konkurrenter. År 2015 betalade till exempel Facebook 14,7 miljoner kronor i svensk skatt. Google betalade i sin tur 5,8 miljoner. Totalt 20,5 miljoner kronor. Det är inte ens hälften av vad enbart Aftonbladet betalade. Och då är varken reklamskatten eller den skatt som någon annan av landets 163 dagstidningar betalade in inkluderad.

Varför betalar Facebook och Google så lite i skatt? Är det för att intäkterna på den svenska marknaden är små? Tyvärr finns inga officiella uppgifter om storleken på de två bolagens svenska annonsintäkter. Men medieekonomen Stefan Melesko, Internationella handelshögskolan i Jönköping, uppskattar i en aktuell rapport att Facebook och Google tillsammans omsätter 6,5 miljarder kronor på den svenska marknaden. Det kan jämföras med dagspressens samlade annonsintäkter på 6,6 miljarder, varav drygt 2 miljarder kommer från digital annonsering. Tillsammans har alltså Facebook och Google ungefär lika stora annonsintäkter som den samlade svenska dagspressen. Men när det handlar om skatteinbetalningar är skillnaderna stora.

Melesko uppskattar i sin rapport Facebooks rörelseresultat 2015 till 675 miljoner. Vilket skulle kunna generera 135 miljoner i skatt. För Googles del skulle skattekostnaden samma år hamna på 260 miljoner. Enligt Meleskos bedömningar undviker bolagen, genom att planera sin skattehemvist, en skattebelastning på 400 miljoner kronor.

Den huvudsakliga anledningen till att Facebook, Google och liknande bolag betalar så lite skatt i Sverige är att de skattetekniskt inte anses vara permanent etablerade här. Dagens skattelagstiftning, som bolagen följer, är skapad för mer traditionella affärsmodeller. Modeller som bygger på att bolag har ett behov av fysisk närvaro på en marknad för att kunna tjäna pengar där. Men med digital teknik behöver medie- och reklamplattformarna liten eller ingen fysisk närvaro här i landet för att deras verksamhet ska vara ekonomiskt lönsam. Till det kommer att de globala bolagen ofta använder koncernstrukturer som gör att de kan föra över vinster från det land där vinsterna skapas till en annan del av koncernen – verksamt i ett land där skatten är lägre. På ett sådant sätt kan koncernen skapa en konstlat låg skattenivå. Men också välja och vraka mellan olika länders skatteregler för att maximera sin vinst.

De globala aktörerna ges alltså möjligheter att använda en mycket större andel av sina annonsintäkter till att utveckla nya tjänster för användarna, erbjuda tjänster utan ekonomiskt motkrav eller för att konkurrera ut de nordiska bolagen från marknaden. PwC menar i sin rapport att de nordiska mediebolagen har små eller inga möjligheter att använda skattereglerna på samma sätt som de globala bolagen för att undvika skatter. Det beror på att de lokala mediebolagens affärsmodeller och demokratiska uppdrag går ut på att bevaka vad som händer i till exempel Lidköping, Sundsvall och Ystad. Och för att kunna granska och informera måste det finnas personal på plats. Medarbetare som läser inkommande post i kommunhuset, begär ut offentliga handlingar och möter läsarna på orten. De journalistiska medierna måste helt enkelt ha en fysisk närvaro på marknaden.

Vad kan då göras för att skapa mer konkurrensneutrala förutsättningar på den digitala mediemarknaden? Ja, reglerna för vilka bolag som ska räknas som permanent etablerade i ett land kan ändras. En sådan åtgärd skulle göra det enklare att beskatta intäkter från nya eller digitala affärsmodeller lokalt. Internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, menar att en ändring skulle leda till en förbättrad konkurrenssituation. En annan tanke är att försvåra för artificiella företagsstrukturer att flytta vinster från ett skatteområde till ett annat.

Vissa länder har redan satt in lokala åtgärder för att förmå globala spelare att betala skatt i de länder där intäkterna skapas. Australien och Storbritannien har till exempel infört nya skatteregler som uppmuntrar bolag att beskatta vinsterna på ursprungsmarknaden. I Frankrike diskuterar man samma sak.

Med tanke på allvaret i situationen uppmanar vi därför regeringen att snarast möjligt se över konkurrensförhållandena mellan svenska och globala aktörer när det gäller beskattningen av digitala annonsintäkter. Inte minst bör regeringen snabbutreda behovet av inhemska åtgärder som även i praktiken gör det möjligt för svenska medier att konkurrera på samma villkor som de globala.

Det är orimligt att fria och oberoende medier i Sverige år efter år beskattas mycket hårdare än de globala it-jättarna. Rättvisare regler skulle inte bara stärka journalistikens förutsättningar utan även vår levande demokrati.

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

Texten är först publicerad hos Medievärlden den 18 maj 2017

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.