Den danska regeringens expertgrupp jobbat fram ett dokument som ska ligga till grund för arbetet med AI framåt och också ligga till grund för Danmarks ordförandeskap i EU 2025. Det innehåller många bra saker och har också mötts av positiva reaktioner från TU:s danska motsvarighet, Danske Medier. Expertgruppen är överens om att det är EU som måste reglera AI men att det finns behov av att göra sin egna läxa. Rekommendationerna fastställer i princip fyra områden:
1. Teknikjättarnas trovärdighet och medansvar.
2. Skydd av barn och unga från teknikjättarnas skadliga användning och utveckling av AI.
3. Reglering av teknikjättarnas brott mot upphovsrättslagen.
4. Teknikjättarnas dominans inom AI.
De fyra temaområdena har gett upphov till totalt 13 rekommendationer för nuvarande och framtida reglering på AI-området. Rekommendationerna syftar till stor del till att agera på hot mot demokratin i form av falska nyheter och så kallade deep fakes. Det kan till exempel ske genom att teknikjättarna måste deklarera allt innehåll som skapas via AI och genom att ge forskare och myndigheter tillgång till AI-modellerna.
Sammantaget är den danska expertgruppen mycket bekymrad över teknikjättarnas dominans inom AI-området och vill skapa mer utrymme för alternativ till teknikjättarnas produkter, till exempel genom styrning av användning och inköp av AI i offentlig sektor. Expertgruppen ser särskilt anledning att begränsa jättarnas värdskap för vår data, begränsa användningen av lagringsmekanismer och öka kontrollen över algoritmer.
Expertgruppen säger själva:
”Artificiell intelligens och digitala tjänster är redan reglerade i EU – dels genom den kommande AI-akten, dels genom Digital Services Act, Digital Markets Act och GDPR. Expertgruppens rekommendationer kan därför ge upphov till ytterligare reglering eller revidering av befintlig EU-lagstiftning. Dessutom kan rekommendationerna ligga till grund för danska allianser med andra EU-länder, underlag för effektiva verkställighets- och samarbetsinitiativ för en ny EU-kommission 2024 och det kommande danska EU-ordförandeskapet 2025. Dessutom är det viktigt att arbeta aktivt för ett mer förpliktande samarbete globalt.”
Sammantaget är det bra saker som TU naturligtvis ställer sig bakom. En del av rekommendationerna har säkerligen täckning i till exempel AI-akten samt DSA/DMA, men det blir avgörande att se hur dessa lagpaket tillämpas och vad det får för genomslag.
Tillsammans med kollegorna i NME, samt med våra nordiska vänner, tittar TU nu på prioriteringar framåt.
Bedömningen tidigare under mandatperioden var kanske att vi nu skulle få en lugnare period avseende ny lagstiftning men mycket tyder på att det kommer att bli ett högt tempo även under 2024–2029.
Ett stort antal rättsakter tillkom under denna mandatperiod och det är naturligtvis viktigt att de också får avsedd effekt. Mycket av arbetet framåt kommer att handla om att plattformarna ska leverera i enlighet med DMA och DSA samt att den utgivarrätt som vi fick 2019 (2023 i Sverige) också ska ge intäkter i form av licenser och att koppla AI-användningen i detta. Nästa EU-kommission måste lösa problematiken kring AI och verktygens utnyttjande av material.
Några saker som just nu diskuteras och som spelas in till den kommande Kommissionen är:
1. Skapa en licensmarknad för generativ AI-användning.
2. Text- och datautvinning av presspublikationer bör fungera på grundval av opt-in, inte opt-out: TDM-bestämmelserna i DSM-direktivet utformades inte för att hantera GAI. Opt-out är en börda som inte ska läggas på pressutgivare, bristen på gemensamma standarder och detaljnivå i befintliga opt-out-lösningar och nyhetsmediernas legitima intressen gör att det vore bättre med opt-in.
3. Undersök om det går att skapa en europeisk standard för ersättning för pressinnehåll. Här kan den franska konkurrensmyndighetens beslut med mera visavi Googles åtaganden i Frankrike tjäna som inspiration. Det har visat sig att utan support från konkurrensmyndigheter och Kommission kommer plattformarna inte snabbt att ingå avtal om användande av pressmaterial.
4. Undersöka om det kan skapas ett skiljedomsförfarande på EU-nivå. I Australien ledde till exempel hotet om skiljeförfarande till att 30 avtal ingicks under det första året efter lagstiftningen. Som jämförelse kan nämnas att DPCMO (Danske Pressepublikationers Kollektive Forvaltningsorganisation) i Danmark utlöste en medlingsmekanism för att inleda samtal med Meta och Tik Tok. Trots medlarens ansträngningar vägrade plattformarna att förhandla, vilket effektivt stoppade medlaren. I Belgien och Italien, där skiljeförfarande förekommer, utmanas upphovsrättslagarna av plattformarna. Det behövs en harmoniserad ram för förhandlingarna för att skapa ett verkligt tryck.
Utöver upphovsrätt och betalning för gjorda investeringar bedömer vi att den personliga integriteten kommer att fortsätta att vara i fokus. Det handlar till exempel om riktad annonsering, profilering med mera. Här är det viktigt att vi inte dras med tillsammans med plattformarna utan kan behålla våra affärsmodeller och erbjuda relevanta annonser som en del av intäkterna.