Aktuella EU frågor

Tidningsutgivarna vill värna nyhetsmediernas särställning, säkerställa att regleringar som i första hand är avsedda att styra techjättar inte i onödan drabbar mediehusen, samt undvika en ny ägardebatt/-reglering som kan riskera det viktiga arbete som just nu görs inte minst på lokalpressområdet. Vidare vill vi bevara rätten för publicistiska verksamheter att använda data för annonsering och produktutveckling. Vi vill att det finns en balans mellan regleringar och frihet.

TU bedriver opinionsbildning på flera fronter samtidigt i dessa frågor, i nära samarbete med medlemmarna. Vi arbetar i egen regi och nära den europeiska medieorganisationen News Media Europe (NME) gentemot europaparlamentariker samt regering, departement och riksdag. Det är viktigt att svenska politiker på alla nivåer tar en aktiv roll i de olika lagstiftningsprocesserna.

TU har ett väl fungerande utbyte med såväl departement som representationen i Bryssel och de svenska EU-parlamentariker som engagerat sig i våra frågor. TU har också ett väl fungerande samarbete med våra nordiska systerorganisationer inte minst mellan juristerna.

Här listas några av de just nu viktigaste frågorna som kommer att förändras över tid beroende på utgång och nya eller förändrade initiativ i EU. TU:s inställning redovisas efter varje fråga. Exempel på aktuella rättsakter som kan fortsätta att vara det åtminstone fram till EU valet 2024 är:

Politisk reklam

Målsättning med TU:s arbete är att inte lägga onödiga administrativa bördor på TU:s medlemmar som leder till att man måste sluta med politisk reklam. TU vill säkerställa att det finns någon form av undantag för nyhetsmedia/grundlagsskyddade medier utöver de generella för små- och medelstora företag. TU anser inte att det behövs ytterligare regleringar avseende politisk reklam i Sverige. Det riskerar att hota eller begränsa ensamansvaret och att driva bort åsiktsannonsering, politisk reklam och liknande från grundlagsskyddade medier till i första hand plattformarna som har resurser och ekonomi m.m. att klara de nya kraven.

Politisk reklam är viktig i demokratiska processer. Ytterligare begränsningar och krav riskerar att försvåra för publicistiska medier att affärsutveckla och finansiera sin verksamhet. Omfattningen (ekonomisk) är inte särskilt stor och det medför att bördor leder till att man slutar med politisk reklam. Allianser viktiga även i denna akt. TU pratar med Finland och Danmark samt med NME.

Förhandlingarna kring politisk reklam är fortsatt delvis låsta och arbetet går långsamt.

Kommissionen vill verkligen att vissa delar ska gälla från 2024 (EP valet) och det ligger en hel del prestige i detta.

EU-institutionerna börjar inse att målsättningen med ikraftträdande före valet 2024 inte är troligt och därför kanske vi kommer att få se delar av reglerna som ska gälla från 2024 och resten får komma senare.

Arbetet inom EU beräknas landa under 2023 eller början av 2024 med ovan nämnda osäkerhet i minnet.

Media Freedom Act (MFA)

TU anser att man från svensk sida bör verka i positiv anda som tar till vara på de bra förslagen för yttrandefriheten i MFA, i solidaritet med de medlemsstater där det som för oss är självklarheter inte är det, och begränsa ett eventuellt Media Board samt att arbeta för att artiklarna om mediekoncentration tas bort, samt att artikel 17 är mycket viktig att behålla

TU vidhåller att det är viktigt att golvet inom mediefriheten i EU höjs utan att taket sänks samt att väl fungerande lösningar som de skandinaviska får fortsätta på samma sätt.

Under de avslutande förhandlingarna är det bland annat viktigt att plattformarnas skyldighet att kommunicera med TUs medlemmar innan material tas bort pga att de anses strida mot plattformarnas regler blir kvar, att den nya Nämnd som instiftas endast blir rådgivande, att mediekoncentrationsfrågorna inte riskerar nödvändig fortsatt konsolidering och att skrivningar kring public service mandat inte snedvrider konkurrens med fria medier.

Arbetet inom EU beräknas landa under 2023 eller början av 2024.

GDPR

GDPR ska ses över med start 2024 och antagligen under den nya Kommissionen och ett nytt parlament. Det finns många problem med den nu gällande GDPR som också över den senaste tiden ytterligare förstärkts.

TU menar att GDPR och dess konflikt med tryck- och yttrandefrihet blir mer och mer påtaglig och tar sig in på av grundlagen fredade områden.

Slapp – strategic lawsuits against public participation

Målet för TU är att få igenom SLAPP för att hindra munkavlerättegångar och okynnesstämningar som hotar och skrämmer media och förhindra verkställighet av sådana domar. Non-Government Organization (NGOs) så som TU ska kunna intervenera och sätta tryck i denna typ av mål. TU har förordat att frågan skulle prioriteras under det svenska ordförandeskapet (våren 2023) och att direktivet måste utformas på ett sätt som inte kommer i konflikt med de svenska mediegrundlagarna och deras tryck- och yttrandefrihetsmål. TU såg oroande utveckling med risk för urvattning under det svenska ordförandeskapet.

Viktigt att under slutförhandlingarna att inte reglerna urvattnas ytterligare utan kommer att utgöra ett verkligt skydd mot munkavlerättegångar och liknande.

Syftet är att censurera, skrämma och tysta kritiker genom att tvinga dem att bära kostnaderna för ett juridiskt försvar till dess att de avstår från sin kritik eller sitt motstånd. Munkavleprocesser inleds till skillnad från vanliga rättsprocesser inte för att få en sak prövad i domstol, att vinna en rättsprocess eller att få gottgörelse. De inleds i stället för att skrämma svarandena och uttömma deras resurser. Ytterst är syftet att uppnå en avskräckande inverkan, att tysta svarandena och få dem att avstå från sitt värv. De vanligaste måltavlorna för munkavleprocesser är journalister och människorättsförsvarare. Det handlar dock inte bara om enskilda personer utan även om medieföretag, förlag och civilsamhällesorganisationer, t ex organisationer som är involverade i miljöaktivism. Även andra personer som deltar i den offentliga debatten – som forskare och akademiker – kan bli måltavlor.

Tidningsutgivarna deltar här mycket aktivt, såväl med EU-kommissionen som med Regeringskansliet.

Arbetet inom EU beräknas landa under 2023 eller början av 2024.

AI akten

AI akten lades fram och framför allt förbereddes under en tid då Generell AI och Large Language Models, LLM, (Chat GPT, BARD mfl) inte fanns på kartan vad avser bred användning. Detta har skapat ett problem då EU gör försök att nu reglera saker som ursprungligen inte var tänkta att regleras i AI akten.

TU anser att inte allt kan lösas i AI akten och det måste EU institutionerna inse.

TU och TU:s medlemmar välkomnar transparenskrav på AI-området som på andra områden. Många användningsområden för AI är idag okomplicerade och utan eller med en väldigt låg risk samtidigt som det innebär en påtaglig nytta för allmänheten och företagen samt är tillgängliggörande. Bör finnas utrymme för självreglering och proaktivt arbete. Transparenskrav passar väl in i AI akten.

Bland annat förhandlar man just nu om transparensregler och bestämmelser om insyn i AI-systemens användning av upphovsrättsskyddat innehåll.  Transparens är ju en förutsättning för att, om vi så önskar, ska kunna licensiera användandet av innehåll.

Arbetet inom EU beräknas landa under 2023 eller början av 2024.