TU – Medier i Sverige har tagit del av rubricerat betänkande och får anföra följande.
TU noterar inledningsvis att kommittén enligt sina direktiv inte har haft att föreslå några grundlagsändringar och begränsar därför sitt yttrande till tre avsnitt.
1) Kreditupplysningsföretagens verksamhet (11.1.2)
I betänkandet föreslås(s 174) att regeringen åter ska ta upp förslagen från en tidigare departementspromemoria (Ds 2013:27) om att samtliga former av utlämnanden av kreditupplysningar på sätt som avses i yttrandefrihetsgrundlagen bör omfattas av kreditupplysningslagens skyddsregler med krav på legitimt behov, kreditupplysningskopia och rättelse.
TU avstyrkte förslaget redan då som alltför långtgående och dessutom med ett tveksamt förhållande till grundlagen. TU avstyrker det därför även nu.
TU avstyrker även förslaget om att låta utreda möjligheterna att införa en författningsreglerad rättighet för den enskilde att begära att bli struken ur en kreditupplysningspublikation som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen innan den publiceras. Enligt TU:s mening skulle detta vara ett principiellt långtgående ingrepp i den ansvarige utgivarens ensamrätt.
2) De brottsbekämpande myndigheternas verksamhet (11.1.3)
I betänkandet föreslås (s 176) att regeringen bör låta utreda en lagreglering av sådana integritetskänsliga spaningsmetoder som i dag inte är reglerade eller har en svag reglering, t ex dolda kroppsmikrofoner, och kopiering av mobiltelefoner och datorer.
Enligt TU:s mening är det av största vikt att hemliga tvångsmedel inte kan användas på ett sätt som riskerar att röja källskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är just därför som användningen av mera etablerade tvångsmedel i åtminstone vissa fall, t ex beslag, är försedda med sådana begränsningar.
TU tillstyrker därför förslaget.
3) Ändring i kommittéförordningen (16.4.1)
Utredningen föreslår (s 232) att regeringen ska införa en bestämmelse i kommittéförordningen om att om förslag som lämnas i ett betänkande har betydelse för den personliga integriteten, så ska konsekvenserna i det avseendet särskilt redovisas.
TU avstyrker förslaget bestämt. Redan i dag finns (15 §) ett antal konsekvensbeskrivningar som en kommitté måste redovisa. Den listan bör inte byggas på ytterligare. Konsekvenserna av framlagda förslag framgår ju normalt sett ändå av själva betänkandetexten. Eftersom integritet och yttrandefrihet inte sällan står emot varandra borde i så fall konsekvenserna för yttrandefriheten samtidigt redovisas.
Stockholm den 10 november 2017
Jeanette Gustafsdotter Per Hultengård
VD Chefsjurist
TU – Medier i Sverige TU – Medier i Sverige