DI debatt 7 januari 2018.
Inför 2018 kraftsamlar Lotteriinspektionen genom att skicka ett stort antal vitesförelägganden till Sveriges dagstidningar. Norr och söder, stad och land – alla drabbas de av inspektionens hot om hundratusentals kronor i viten.
Upphovet är det så kallade främjandeförbudet; ett förbud mot att främja deltagandet i lagliga spel arrangerade i utlandet.
Främjandeförbudet har visat sig vara en plåga för samhällets samtliga aktörer, även för Lotteriinspektionen själv, eftersom förbudslagstiftningen alltid har saknat legitimitet. Det går inte att försvara ett förbud som använder nationell härkomst som motiv för om spelreklam ska vara tillåten eller ej.
Det innebär att det regeringsägda spelbolaget med säte på Gotland alltid kommer undan med sin annonsering. Det innebär också att en annons från det likaledes regeringsägda spelbolaget med säte på Åland alltid är totalförbjuden, hur återhållsam den än är, enbart med motiveringen att en annons från Åland är osvensk och därmed otillåten.
Riksdagsledamöter har helst velat ta fram skämskudden varje gång förbudet kommit på tal. Det var trots allt de, eller deras föregångare, som stiftade lagen.
Under många år har riksdagen emellertid velat skrota spelmonopolet och främjandeförbudet i dess diskriminerande utformning. Nu ser det äntligen ut som att riksdag och regering är nära målet. En proposition om ett licenssystem som behandlar alla lika oavsett nationell härkomst ser ut att landa på riksdagens bord i vår.
Mot den bakgrunden framstår det som obegripligt att Lotteriinspektionen nu väljer att ge maximal prioritet till det förbud som hos alla samhällsaktörer förutsätter närvaro av nyss nämnda skämskudde.
Det är ett journalistikens och upplysningens mörker som riskerar att sprida sig i år över Sverige, om inte Lotteriinspektionen besinnar sig.
Intäkterna från spelannonser är viktiga. Enbart till medier med nyhets-redaktioner beräknas annonserna vara värda 1 miljard kronor för utgivarna. Det är dubbelt så mycket som statens totala press- och mediestöd.
Spelbolagen annonserar inte av altruistiska utan av kommersiella skäl, men konsekvensen av deras annonsköp är att redaktioner kan bedriva ett oberoende journalistiskt arbete och därmed bära upp vår demokrati. Det hot som nu riktas mot våra fria medier är därför också ett hot mot vår demokrati.
Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare, Branschföreningen för onlinespel
Per Hultengård, chefsjurist, TU – Medier i Sverige