”Dra tillbaka förslaget om hårdare regler för spelreklam” uppmanar Per Hultengård, jurist på TU, och Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare, Branschföreningen för onlinespel, i en debattartikel i Aftonbladet.
Regeringen har föreslagit att spelreklam från och med nästa sommar ska regleras extremt hårt.
Skönt tänker kanske du, men konsekvenserna kan bli mycket allvarliga för tidningsredaktioners möjlighet att bedriva journalistiskt arbete, och det utan att vi har vunnit ett vitten i stärkt konsumentskydd på spelmarknaden.
På spelmarknaden är den största utmaningen för ett gott konsumentskydd hotet från oreglerat spel. Spelbolag utan svensk spellicens utmanar varje dag det spellicenssystem som riksdagen i bred enighet lanserade 2019. Då var tanken att spelbolag med licens skulle ges så pass goda villkor på spelmarknaden att det var till dem spelkonsumenterna skulle vilja vända sig för att spela. I dag ser vi att omkring 25 procent av omsättningen från onlinekasino läcker ut ur det svenska licenssystemet till aktörer som varken betalar skatt i Sverige eller lever upp till spellagens krav på konsumentskydd.
Svensklicensierade spelbolag har trots det tuffa läget åtminstone haft ett övertag mot de oreglerade bolagen, nämligen möjligheten att marknadsföra sig själva i traditionella medier. På så vis har spelkonsumenterna upplysts om de licensierade spelbolagens existens och konsumenterna har kunnat kanaliseras in till spelbolag med svensk licens.
Detta sista trumfkort över den oreglerade marknaden är vad som nu står på spel när regeringen föreslår ytterligare åtstramningar av spelreklamen.
Vi uppmanar regeringen att tänka om och dra tillbaka förslaget.
Detta eftersom förslaget enbart på papperet och i den politiska retoriken stärker konsumentskyddet, men i verkligheten skadar detsamma genom att driva spelarkollektivet bort från den trygga spellicensmarknaden.
Förutom att förslaget är skadligt för konsumentskyddet finns det även ett annat skäl till varför förslaget bör dras tillbaka.
Annonsintäkterna för spel är viktiga för medierna. Det är ingen hemlighet att många medier med ett redaktionellt journalistiskt arbete har det tufft ekonomiskt. Alla älskar kvalitetsjournalistik men än har vi inte hittat den perfekta lösningen för att trygga en långsiktig finansiering.
Försäljning av annonsutrymme spelar en viktig uppgift för de flesta mediehus. Spelbolag köper inte reklamutrymme av altruistiska skäl, men det är deras köp – tillsammans med annonser för läsk, bilar och flygresor – som möjliggör tuffa journalistiska granskningar av bland annat spelindustrin, läskindustrin, bilindustrin och flygindustrin, liksom tuffa granskningar av regeringens vandel.
Som mediekonsument behöver du alltså inte ens köpa spelprodukter för att göra en insats för en trygg spelmarknad. Du behöver bara stillsamt bläddra vidare och konstatera att spel i likhet med en massa andra varor och tjänster som du personligen kanske inte nyttjar ändå har rätt att existera och marknadsföra sig.
Om du som mediekonsument är beredd att betala det priset för en trygg och säker spelmarknad och för en fortsatt finansiering av oberoende medier, då borde också regeringen klara av att inte lägga hinder i vägen för denna växelverkan.
Våra preliminära beräkningar visar att det rör sig om hundratals miljoner kronor som nyhetsredaktioner riskerar att förlora i intäkter om regeringen går vidare med sitt förslag.
De uteblivna annonsintäkterna för spel kan komma att motsvara en betydande del av statens samlade mediestöd. Skadeverkningarna av regeringens åtgärder riskerar då att begränsa den nytta stöden ger i denna för medierna så prövande tid.
Att ge med den ena handen och ta med den andra är ingen bra politik. De samlade mediepolitiska insatserna måste hänga ihop.
Eller så gör regeringen helt om, drar tillbaka förslaget och värnar på så vis såväl konsumentskyddet på den svenska spelmarknaden som mediernas finansiering och oberoende från politisk påtryckning.
Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare, Branschföreningen för onlinespel
Per Hultengård, jurist, Tidningsutgivarna (TU)