Metros artikel om en sajt som hänger ut brottslingar och deras offer har mötts av starka reaktioner. Medierna misstänks numer för att mörka. Vårt svar är tydligt. Vi tar hänsyn, vi dömer inte! Att publicera bilder på detta sätt, där även brottsoffer hängs ut, är direkt fel och även sorgligt för dem som kan identifieras, skriver TU – Medier i Sveriges vd Jeanette Gustafsdotter.
Metros artikel om en sajt som hänger ut såväl brottslingar som deras offer – en sajt som ägs av en ledande företrädare i SD:s ungdomsförbund – har mötts av starka reaktioner. En del har hyllat den nu nedstängda sajtens publiceringar av namn, bild och personnummer på brottslingar. Och som vanligt ställs medierna till svars för att vi inte agerar likadant. Vårt svar är tydligt: vi tar hänsyn, vi dömer inte! Att publicera bilder på detta sätt, där även offer visas upp, är direkt fel – och sorgligt för dem som kan identifieras. Brottsoffret tvingas uppleva övergreppet igen.
Kritiken är hård mot medierna. I dag kräver näthatarna att fler ska hängas ut. Åtminstone om de är invandrare. Jag har upprepat det flera gånger senaste veckorna: Medier sätter sällan ut namn och bild på en brottsmisstänkt. Och absolut inte på ett brottsoffer om denna inte samtyckt till publicering. Det är brottet som är nyheten, inte att framhäva vilken religion, sexualitet eller politisk åsikt den misstänkte har. Skulle det däremot vara relevant för sammanhanget och av allmänintresse, ja då kan det finnas fog för en publicering.
Nyhetsmedier ska alltid berätta sanningen. Men tidningar och andra medier ska också ta ansvar för vad de publicerar och hänsyn till dem de skriver om. Och inte bara till dem, utan även till deras barn och familj. Ställ dig själv frågan: Vad händer om det är mitt barn, min respektive eller min förälder som är den våldtäktsdömdes enda offer? Skulle du vilja att det publiceras uppgifter som gör att han eller hon identifieras eller syns med namn och bild på löpsedlar och videoklipp? Jag tror faktiskt inte det. Jag vet att jag i alla fall inte vill det.
Om vi lämnar mediernas etiska ansvar så kan det även vara direkt brottsligt att publicera bilder på misstänkta eller fällda personer. Lagen säger uttryckligen att det är olagligt att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt sätt att leva. Det är också olagligt att lämna ut en uppgift som är ägnad att utsätta en enskild person för andras missaktning. För att det ska vara tillåtet krävs det, med hänsyn till omständigheterna, att det var försvarligt att publicera. Både det etiska och det rättsliga systemet har till uppgift att skydda enskilda från att hängas ut av medier. Och det är dessa regler som gör att medier med en ansvarig utgivare tar ett faktiskt ansvar och inte publicerar bilder villkorslöst. Stanna upp igen. Tänk på nytt tanken att det är någon som du har kär som utsätts för ett våldsbrott. Vill du se ett nytt övertramp genom en oansvarig publicering eller vill du att någon fälls för brottet? Vad är det viktiga? Brottet eller skampålen?
Syftet med publiceringarna ska enligt häng-ut-dom-sajtens skapare vara att påvisa låga straffsatser för bland annat sexualbrott. Att väcka debatt är ofta rätt, men inte med vilka medel som helst. Målet får inte helga medlen. Ett bättre sätt vore att göra en ordentlig kartläggning av samtliga sexualbrott med relevant fakta för att redogöra för problematiken.
Medierna misstänks numer för att mörka, att inte berätta sanningen. Men att publicera allt är inte detsamma som värna sanningen. Att publicera allt kan till och med vara brottsligt.
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige