Vad får man säga i Clubhouse? Vilket ansvar har tidningar med egna konton? Vad gäller för journalister som modererar samtal? Omfattas innehållet av grundlagsskydd? Och kan det som sägs anmälas till Allmänhetens medieombudsman? Tidningsutgivarna reder ut. 

Efter helgens diskussion om etiska övertramp och kanske förtal i Clubhouse förklarar TU:s jurist Per Hultengård och medieombudsmannen Ola Sigvardsson formaliteterna. Dessutom ger Clubhouse-användaren Caspar Opitz, som snart tillträder som ny MO, sin syn på den nya app som alla snackar om.

Men först – hur ska redaktionsledningarna tänka kring medarbetare i appen?

”Vi har samma riktlinjer för Clubhouse som för andra sociala medier: vi uppmuntrar våra medarbetare att delta i diskussioner och ha en närvaro men sunt förnuft gäller. Våra krav på opartiskhet som vi ställer på nyhetsreportrar gäller även på Clubhouse och vi tar inte ställning för eller emot politiska partier eller i sakfrågor vi bevakar”, säger Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet.

”Om Clubhouse blir en stor plattform kommer det vara ett otroligt smidigt sätt att möta publiken och interagera med den. Man kan starta en debatt eller ett samtal på nolltid. Och att journalisterna måste bevaka Clubhouse för att hitta nyheter står redan klart”, säger kulturchef Karin Olsson, ställföreträdande utgivare på Expressen.

Clubhouse är en app där man kommunicerar bara med ljud. Inga bilder, inga direktmeddelanden, inga videor. Bara ljud – här och nu, inget som användaren kan lyssna på senare. Direktsända samtal där den som modererar måste vara redo att tysta ljudet om någon säger något olämpligt.

  • Gäller tidningarnas vanliga grundlagsskydd också på Clubhouse?

”Nej Clubhouse är en extern plattform och omfattas därmed inte av det grundlagsskydd som tidningen har och finns registrerad för. Man befinner sig helt enkelt hos någon annan”, säger Per Hultengård, jurist på TU.

  • Så: om en tidning har ett eget konto på Clubhouse, eller om en medarbetare startar ett så kallat rum med tidningen som avsändare, då är det inte den ansvariga utgivaren som ska prövas rättsligt om det exempelvis blir en förtalsanmälan?

”Nej, eftersom man befinner sig utanför det grundlagsskyddade om rådet så blir det vanliga straffrättsliga regler om förtal som gäller, d v s det blir den som gjorde yttrandet som ansvarar”, säger Per Hultengård.

“Även om det vanliga utgivaransvaret för databasen inte gäller på Clubhouse, så kan det – eventuellt – vara så att den så kallade webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den regeln tar sikte på direktsändningar på webben under vissa förutsättningar. I så fall ska en särskild utgivare anmälas för sändningen (”Clubhouse-mötet”) till Myndigheten för Press Radio och TV av den som står bakom sändningen. Rättsläget här får dock anses som oklart.”

  • Som journalist får man ju spela in samtal i sammanhang där man själv är med, även om man inte berättar detta för den som exempelvis intervjuas, men räknas det som att man deltar i ett samtal om man är en “lyssnare” i ett samtalsrum på Clubhouse eller kan man göra sig skyldig till olovlig avlyssning om man spelar in det som diskuteras där om man själv är passiv i publiken?

”Under förutsättning att jag deltager öppet och inte gömmer mig i mötet där samtalet pågår kan jag spela in detta utan att meddela de andra. Jag behöver inte tala eller vara aktiv i samtalet. Likna det med måndagsmötet på kontoret där jag bestämmer mig att banda detta. Där behöver jag inte be om tillstånd eller meddela”, säger Jan Fager, jurist på TU.

  • Och vad gäller avseende GDPR? Som journalist behöver jag inte förhålla mig till att jag lagrar personuppgifter via min inspelning, eller hur?

”I grundlagsskyddade medier finns undantag och är det för journalistiska ändamål kan du lagra uppgifter även om de ska användas utanför ett grundlagsskyddat media, exempelvis en blogg eller liknande.”

Med medieetiken förhåller det sig annorlunda. 2013 började dåvarande Allmänhetens pressombudsman (PO) pröva sociala medier-konton som är knutna till och kontrolleras av medieföretag som var ansluta till det pressetiska systemet. Det betyder att Allmänhetens medieombudsman (MO), systemet ombildades till 2020, inte bara tar emot anmälningar om exempelvis mediekonton på Facebook och Twitter, utan också skulle kunna utreda vad som sagts på Clubhouse.

”Så länge initiativet till kontot eller samtalsrummet kommer från utgivaren, eller någon som utgivaren delegerat det till, så kan vi pröva vad som publiceras. Däremot inte om till exempel en reporter på eget initiativ startar ett samtal på Clubhouse. Inte ens om detta samtal handlar om den journalistik som mediehuset där hen arbetar ägnar sig åt”, säger Ola Sigvardsson som är PO/MO sedan 2011.

  • Så om en journalist på en tidning deltar i ett samtal som någon annan än tidningen arrangerar, då kan varken journalisten eller hens redaktion anmälas till MO?

” Nej vi utkräver aldrig ansvar av enskilda journalister”, säger Ola Sigvardsson. ”Vår verksamhet är inriktad mot ansvarig utgivare. Och det är inte rimligt att ställa en utgivare till svars för vad som publiceras på ett konto eller i ett samtalsrum som han eller hon inte har befogenhet över.”

Men det som sägs på Clubhouse går inte att lyssna på efteråt, det är bara appen själv som sparar inspelningar av samtal en tid för att kunna pröva eventuella överträdelser av användarvillkoren. Den som anser sig utsatt för en publicitetsskada i ett samtalsrum som arrangeras av ett medieföretag anslutet till det medieetiska systemet kan inte efteråt belägga detta – om inte hen själv spelat in samtalet, vilket för övrigt också vore ett brott mot Clubhouses regler och kan få hen utkastat från appen.

  • Hur ska en anmälan till MO göras om anmälaren inte kan skicka med en inspelning eller en utskrift av samtalet? Kan man styrka att man utsatts för publicitetsskada med exempelvis vittnen som säger sig ha hört samtalet och styrker det i skrift? Eller?

”Den saken är inte utredd ännu. Preliminärt är min uppfattning att anmälaren måste bifoga en dokumentation till exempel i form av en inspelning – oavsett om det strider mot plattformens regler eller inte. Att förlita sig på vittnen känns alldeles för osäkert. Vi har varken resurser eller befogenheter att till exempel utreda om vittnen är kompisar till anmälaren eller står i beroendeställning till honom eller henne”, säger Ola Sigvardsson som slutar som MO den 31 mars.

Ny MO blir Caspar Opitz, sedan sju år redaktionschef på Dagens Nyheter, som själv är med på Clubhouse och där i fredagskväll diskuterade medieetik.

  • Caspar, du är inte MO än, men hur ser du rent allmänt på den här utvecklingen: allt fler medieföretag publicerar innehåll på tekniska plattformar som de inte förfogar över – och där techjättar kan avpublicera innehåll – samtidigt som enskilda journalister har egna, stora konton i sociala medier där de sprider journalistiskt innehåll som inte kan prövas av det medieetiska systemet?

”Vad enskilda journalister gör på sociala medier kan inte prövas inom det medieetiska systemet, men systemet är samtidigt uppbyggt på eget ansvar. Här är det upp till medieföretagen att ta det ansvaret: vara tydliga, ge ramar och förhållningsorder om hur man ska uppträda på sociala medier, så länge det på något sätt kan kopplas till yrkesrollen – vilket det väldigt ofta kan”, säger Caspar Opitz.

”Ett enkelt exempel som jag själv varit med om flera gånger: Ansvarig utgivare beslutar att inte namnge en person. Journalister på tidningen namnger ändå personen i sina privata kanaler – det skulle exempelvis kunna ha varit på Clubhouse. Där måste man förklara för medarbetarna att ett utgivarbeslut gäller ’hela vägen’ och att gränsen mellan vad som är privat och yrkesroll är utsuddad”, säger Caspar Opitz.

Rekommendationer från TU:

 

  • Informera internt och externt om att tidningens egna konton, liksom samtalsrum startade i tidningens namn, omfattas av det medieetiska systemet och att innehållet därför kan anmälas till Allmänhetens medieombudsman.
  • Uppmana internt egna journalister som modererar samtal arrangerade av tidningen att regelbundet nämna att alla som yttrar sig gör det under eget juridiskt ansvar och inte omfattas av något ansvarigt utgivarskap.

 

Ytterligare information om Clubhouse:

 

  • Svenska journalistförbundet och juristen Tove Carlén påminner om källskyddet och vikten av att journalister diskuterar med sin arbetsgivare vad som bör sägas.
  • Institutet för juridik och internet och juristen Ängla Eklund konstaterar att den så kallade webbsändningsregeln kan var tillämplig för samtal i ljudappen som är radioliknande.
  • Ulrika Hedman, journalistikforskare, varnar för Clubhouse ur ett källskyddsperspektiv: “Den lider av alla barnsjukdomar som finns, läcker data hit och dit.”