På senare tid har flera fall uppmärksammats där kommuner felaktigt ålagt sina anställda en tystnadsplikt som strider mot den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Det gäller bland annat Nyköpings kommun, vilket Sörmlands media avslöjat. TU har därför gjort nedanstående översikt om vad som gäller.
Hur regleras meddelarfriheten?
Meddelarfriheten är reglerad i tryckfrihetsförordningen, TF (1 kap 7 §), och i yttrandefrihetsgrundlagen, YGL (1 kap 10 §).
Vad innebär meddelarfriheten?
Meddelarfriheten innebär att en enskild kan vända sig till massmedier som omfattas av TF och YGL med tips och upplysningar eller egna inlägg utan att riskera att riskera straff, skadestånd eller andra påföljder för vare sig att denne vänt sig till medierna eller för det som sedan publiceras.
För vem gäller meddelarfriheten?
Meddelarfriheten gäller för ”var och en”. Det är en mycket medvetet vald formulering, det vill säga man har inte velat ha en diskussion om huruvida det är mer eller mindre lämpligt att den ena eller den andra personkretsen har meddelarfrihet.
Meddelarfriheten gäller för alla.
Meddelarfrihet bryter sekretessen
Offentliganställda (stat, kommun, myndigheter) har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen. Men meddelarfriheten genombryter sekretessen, det vill säga meddelarfriheten har företräde.
Det innebär att offentliganställda har rätt att tala med massmedier och muntligt lämna ut uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess. Däremot får man inte lämna ut fysiska handlingar med sådana uppgifter (är det en begäran enligt offentlighetsprincipen ska dock handlingen lämnas ut i de delar som inte omfattas av sekretess).
Från huvudregeln om att meddelarfrihet bryter genom sekretess finns också ett viktigt undantag, som även gäller för muntligt uppgiftslämnande; meddelarfriheten gäller inte för uppgifter med så kallad kvalificerad sekretess. Vilka dessa uppgifter är framgår i en paragraf i slutet på varje kapitel i offentlighets- och sekretesslagen (kapitel 15-43) – med rubriken ”Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter”. Det handlar om uppgifter där det sekretesskyddande intresset väger särskilt tungt, till exempel känsliga uppgifter om hälsa och sjukvård.
Men i de allra flesta fall gäller alltså meddelarfriheten vid muntligt uppgiftslämnande till medier, trots sekretess.
Kan meddelarfriheten avtalas bort?
Nej, en kommun eller en myndighet kan inte – som var fallet i Nyköpings kommun – skriva in i ett avtal med den anställde att meddelarfriheten inte gäller. En sådan avtalsklausul är grundlagsstridig och ogiltig.
Får kommunen ha en informationspolicy?
Ja, det får man.
Vad får det inte stå i kommunens informationspolicy?
I en kommuns informationspolicy får man hänvisa medier och allmänhet till kommunens informationsstab/informatörer.
Men! En informationspolicy måste utformas mycket noga och får inte på något sätt ge någon uppfattningen att kommunens anställda inte får tala med medierna ändå. Justitieombudsmannen JO har upprepade gånger slagit fast att en kommunal informationspolicy eller andra liknande dokument inte får ge någon, inte minst de kommunanställda själva, intryck av att de inte får uttala sig eller prata med medierna. Den får heller inte ge intryck av att kommunen allmänt sett har en negativ inställning till att anställda utnyttjar sin rätt att meddela sig med journalister. Allt sådant vore en begränsning av meddelarfriheten och yttrandefriheten.
Meddelarskyddet kompletterar meddelarfriheten
Medan meddelarfriheten ger meddelaren (källan) straffrihet för innehållet i vad denne berättar för media, så syftar meddelarskyddet till att säkerställa meddelarens anonymitet, så att meddelaren inte tvekar att vända sig till medierna av rädsla för att det ändå ska komma fram vem denne är.
Meddelarskyddet ger tillsammans med meddelarfriheten ett starkt skydd för meddelaren, starkare än vad många offentliganställda tror.
Meddelarskyddet innebär tre saker:
- att källan (meddelaren) har rätt att vara anonym,
- att journalister och alla som jobbar vid eller för ett mediehus har tystnadsplikt om meddelarens identitet,
- att stat, myndigheter och kommuner inte får efterforska eller på något sätt försöka ta reda på vem meddelaren är.
Gäller meddelarfrihet och meddelarskydd i kommunala bolag med mera?
Ja, meddelarfrihet och meddelarskydd gäller även om den kommunala verksamheten bedrivs i en särskild associationsrättslig form (aktiebolag, handelsbolag, stiftelse, ekonomisk förening och så vidare). Detsamma gäller för regioner.
En förutsättning är dock att kommunen har ”ett rättsligt bestämmande inflytande”. Det har kommunen om den innehar aktiemajoriteten eller kan tillsätta minst halva styrelsen i bolaget (se 2 kap 3 och 4 §§ och 13 kap. 2 § i offentlighets- och sekretesslagen).
Meddelarfrihet och meddelarskydd gäller också i privata bolag som är offentligfinansierade och som verkar inom vård, skola och omsorg (se lag 2017:151 om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter).