Regeringen föreslår i en proposition (prop. 2018/19:81) att bestämmelserna om fotografering och andra ordningsregler i domstol i vissa fall ska skärpas. Bakgrunden är den tidigare utredningen ”Skärpt ordning och säkerhet i domstol” (SOU 2017:46), vars förslag TU kritiserat på flera punkter.
Flera av förslagen innebär begränsningar som kommer att påverka journalisters möjligheter att bevaka och rapportera från domstolar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
Fotograferingsförbudet utvidgas
I dag är fotografering inne i – eller bildöverföring från – rättssalen förbjuden. Genom ett avgörande från Svea hovrätt 2007 klargjordes att förbudet inte omfattade att någon fotograferar in i en rättssal, till exempel i samband med att parter och vittnen är på väg in eller ut från rättssalen.
Regeringens förslag innebär att fotoförbudet nu utvidgas till att gälla även fotografering in i rättssalen. Fotoförbudet kommer att gälla från det att ett mål ropas upp till det att alla lämnat rättssalen.
Regeringen anser, trots kritik från bland annat TU, att förslaget är proportionerligt och förenligt med yttrande-, informations- och anskaffarfriheten eftersom det inte påverkar möjligheten att rapportera från rättegångar på andra sätt än med bilder.
Straffet för överträdelser av fotograferingsförbudet är i dag penningböter. Regeringen anser att överträdelser inte längre ska behandlas som en rättegångsförseelse och föreslår att straffet för överträdelser utvidgas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Elektronisk utrustning i rättssalen
Regeringen föreslår en bestämmelse om att elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen för att fotografera, filma, ta upp eller överföra bilder och som kan störa ordningen ska vara avstängd och undanstoppad.
Regleringen förklaras omfatta ”de allra flesta mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer liksom smarta klockor, glasögon, pennor och liknande smarta föremål”.
Rättens ordförande ”får” – men måste alltså inte – besluta om undantag från detta för rapportering som sker som ett led i nyhetsförmedling. TU har kritiserat detta undantag som alltför otillräckligt och förordat ett undantag för grundlagsskyddade medier.
Utökade möjligheter att använda sidosal
Regeringen föreslår även utökade möjligheter att, på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl, hänvisa åhörare till en sidosal istället för rättssalen.
Även här har TU förordat ett undantag för grundlagsskyddade medier, men regeringen anser inte att förslaget begränsar möjligheten till öppenhet och insyn i processen.
Rätten – inte rättens ordförande – ska besluta i frågor om öppenhet
Regeringen föreslår på flera punkter ett utökat ansvar för rättens ordförande. TU kritiserade här utredningsförslaget om att rättens ordförande ensam skulle kunna fatta beslut i frågor om öppenhet och insyn i domstolsprocessen.
Regeringen har tagit till sig av den kritiken. Därmed ska rätten – inte ordföranden – även i fortsättningen fatta beslut om bland annat stängda dörrar, yppandeförbud och närvarorätt.
Sekretess i incidentrapportering
Regeringen föreslår slutligen stärkt sekretess för uppgifter i incidentrapporter, till exempel uppgifter om säkerhetskontroller, utryckningstider vid larm och bemanning vid incidenter.
Sekretessen för sådana uppgifter ska dock gälla med ett så kallat rakt skaderekvisit, det vill säga med offentlighet som huvudregel. Vidare ska meddelarfrihet gälla för sådana uppgifter.