Teckna prenumeration på nyhetsbrevet TU Marknad och insikt!

Coronaviruset träffar nyhetsmedierna

Många nyhetssajter upplever nu ett intensivt lästryck i rapporteringen om det nya coronaviruset. Samtidigt ökar riskerna för att viruset får långtgående och negativa effekter för samhällsekonomin och annonsinvesteringarna. Nyhetsbyrån Direkt skrev nyligen att brittiska ITV uppskattar att deras annonsintäkter kommer att minska med cirka 10 procent i april. Och det som en följd av att bland annat resebolag drar ned på sin tv-annonsering. Även Mediebyråbarometern för februari månad visar röda siffror – här går dock landsortspressen emot trenden och ökar. Vidare rapporterar både Axios och Dagens Media om virusets negativa effekter på marknadsinvesteringarna. Medan Nieman Lab analyserar vilka delar av tidningsbranschen som kan drabbas och hur.

IRM presenterar prognos för 2020-21 hos TU

Hur kommer reklammarknaden för nyhetsmedierna att utvecklas i år och under nästa? Missa inte TU:s frukostmöte den 29 maj där Institutet för reklam- och mediestatistiks vd Madeleine Thor presenterar prognosen för marknadsinvesteringarna 2020 och 2021. Exakt hur presentationen genomförs – som webbinarium eller på plats hos TU – är i dag oklart.

Hur når vi 25 till 25-åringarna?

Lägg krut på interaktivitet, rörlig bild och jämförande grafik i lagom doser samt betoning av transparens och trovärdighet. Det är några av lärdomarna i Lindholmen Science Parks nya rapport om hur 25 till 35-åringar ser på sin nyhetskonsumtion i dag och i morgon. Rapporten visar därtill att de aktuella konsumenterna kan tänka sig att betala för lokaljournalistik. Samtidigt ser en del av intervjupersonerna gärna att nya betallösningar, som klippkort, för köp av enstaka artiklar testas.

Norden i digital betalningstopp

De nordiska ländernas invånare är klart mer benägna att köpa varor och tjänster via internet än genomsnittet i EU. Enligt en färsk rapport från Danmarks statistik har 70 procent av svenskarna köpt något över nätet det senaste kvartalet – genomsnittet i EU är 53 procent. Den här vanan ger eko även när det gäller benägenheten till nätköp av böcker, e-böcker, tidskrifter och tidningar. Här ligger Sverige längst fram i Norden med en andel köpare på 36 procent i åldern 16-74 år. Tätt följt av Norge på ungefär samma nivå. Danmark har en andel om 31 procent, medan Finland och Island sladdar runt 25 procent. Rapporten tar också bland annat upp användning av molntjänster, sakernas internet och it-säkerhet.

Åtta tips för ökat engagemang

Neue Zürcher Zeitung bestämde sig för att öka läsarengagemanget genom att analysera läsarna användarmönster. Genomgången ledde till att artiklarnas struktur förändrades genom att bilderna flyttades nedåt i texten, vilket ökade engagemanget. När man sedan lade in fler mellanrubriker ökade engagemanget ännu mer. Totalt sett landade man i åtta tumregler för ökade engagemang, till exempel att undvika repetition, använda mellanrubriker och vara noga med bildplacering – summerar Chartbeat.

Stärkt engagemang minskar churnen

Erfarenheter från Boston Globe visar att risken för avhopp minskar om användarens resa till den digitala prenumerationen går via nyhetsbrev. Då är risken mindre än om köpet kom via Facebook eller ett specialerbjudande. Det berättar den nya rapporten Innovation in News Media 2020, som sammanfattar en rad studier och praktiska erfarenheter från SvD, NZZ, FT med flera. En av de studier som belyses är gjord vid universitetet Northwestern och den pekar på att konsumtionen av lokala nyheter är det viktigaste nyckeltalet – viktigare än tid och mängd. På tal om läsaraffär punktar sajten What’s New In Publishing upp sju viktiga frågor för affärsstrategin och Inside Intercom tipsar om sätt att behålla kunderna.

Vanligt med flera abonnemang i USA

Någon digital prenumerationsmättnad verkar inte ha nått USA, enligt nya siffror från Kantar. Dessa pekar mot att den vanlige konsumenten har nästan fyra videoabonnemang och strax under två prenumerationer på ljudtjänster.

Nyheterna hittar mig – nej inte alls

Personer som upplever att ”nyheterna hittar mig, till exempel via sociala nätverk, och jag behöver inte göra aktiva val”, är vanligen yngre, mindre politiskt intresserade, mindre politiskt insatta, röstar mindre ofta i allmänna val än de som inte har den här upplevelsen. De som upplever att nyheter hittar fram till dem oavsett vad de gör litar i stor utsträckning till sociala nätverk för sin nyhetsuppdatering. Det visar en ny studie om nyhetskonsumenter i tio länder publicerad i International Journal of Communication.

Nyheter i korthet

Teckna prenumeration på nyhetsbrevet TU Marknad och insikt!

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.