Journalistiken efter corona
Hur kommer journalistiken att se ut efter corona? Enligt amerikanska Medill Local News Initiative – som talat med mediebolag, analytiker och forskare – kommer läsaraffärens betydelse att öka. Vi kommer därtill att se en förflyttning från annonser samtidigt som konsolideringstrenden tilltar. Dessutom spås erfarenhet och storlek att få än större betydelse. Medill är i sin framtidsspaning också tveksamma till digitala nystartsbolags förmåga att ersätta etablerade medier i så kallade vita nyhetsfläckar.
Så jobbar vi under corona och framåt
Coronakrisen har inneburit stora utmaningar för nyhetsbranschen med annonstapp och permitteringar. Samtidigt har intresset och engagemanget för journalistiken ökat dramatiskt på alla plattformar. I samband med Årets Dagstidning intervjuade programledaren Anna Lindmarker NTM:s vd Lina Hedenström samt Aftonbladets chefredaktör och ansvarig utgivare Lena K Samuelsson. En intervju om branschens utmaningar, möjligheter och satsningar under coronakrisen. Samtliga vinnare av Årets Dagstidning hittar du här.
IRM presenterar annonsprognos
Sveriges ekonomi krymper snabbt under coronakrisen och vi verkar gå mot den lägsta tillväxten sedan andra världskriget, enligt Handelsbankens analys. Men hur påverkar krisen årets och nästa års annonsinvesteringar mer specifikt? Det är en av de frågor Madeleine Thor, vd IRM, belyser den 29 maj då hon presenterar reklam- och medieinstitutets prognos för marknadsinvesteringarna 2020-21 i ett webbinarium hos TU. Boka din plats i dag.
Ökad trafik ger chans till stärkt lojalitet
Aktivt användande av flera samspelande betalstrategier samt närvaron av en digital nyhetskultur som till övervägande del är användar- och läsarfinansierad. Det är två av nycklarna till att Dagens Nyheter lyckats öka antalet prenumeranter och registrerade användare rejält under coronakrisen, berättar DN:s utvecklingschef Martin Jönsson för World News Publishing Focus. I artikeln fördjupar Jönsson DN:s strategival mer i detalj. På tal om strategier redogör fem ledande mediekonsulter för de affärsstrategier de anser verkningsfulla – allt hos amerikanska medieinstitutet Poynter.
Innovationerna som fungerar
Varje vår dimper rapporten ”Innovation in Media” ned hos medlemmarna i bland annat Wan-Ifra och Fipp. I år sätter konsultfirman Innovation, som står bakom rapporten, ljuset på 13 affärsmodeller som bevisligen bidrar till kassaflödet – event, prenumerationer, varumärkeslicensiering med mera. Magasinsorganisationen Fipp presenterar några av rapportens huvudpunkter i en 70 minuter lång video. Dessutom finns den del material utlagt på Innovations sajt, som prints roll i en digital värld.
Betalningsvilja för nyheter ökar
53 procent är villiga till att betala för nyheter i framtiden – 70 procent kan tänka sig att betala för underhållning, visar en aktuell vitbok från World Economic Forum. Unga personer (16-34 år) är mer benägna än någon annan åldersgrupp att betala för olika former av innehåll. En betydande grupp av konsumenterna säger sig också känna ett ansvar för att betala.
Allt fler uppkopplade medieenheter i hemmen
Svenskarna har i genomsnitt 8,5 uppkopplade enheter i hemmen, enligt en ny rapport från Audience Project. Vanligast är mobil, platta och dator. Och det är en ökning med lite drygt en enhet sedan 2018. Hushåll med barn har ofta fler uppkopplade enheter än andra. Det visar sig också att en och samma mobil i genomsnitt används av 1,6 personer.
Coronakrisen förstärker medievanor
Under coronapandemin har nyhets- och mediekonsumtionen ökat markant. Och enligt en ny amerikansk-brittisk studie från Global Webindex verkar det som om våra generationsvanor nu framträder tydligare än vanligt. De mellan 57 och 64 år tittar till exempel ännu mer på tablå-tv – samtidigt som 16 till 23-åringarna ser ännu lite mer på online-video, rapporterar Medietrends. Studien visar också att särskilt 24 till 37-åringar är mer benägna nu än före coronakrisen att betala för nyheter. Även Magnus Anshelm, vd MMS, belyser våra medievanor under krisen. I DN Kultur pekar han på att nyhetskonsumenterna vänder sig till medier med hög trovärdighet och till medier som publiken vet är på plats och uppdaterar med nya uppgifter. Men också att rapporterande och förklarande medier fyller olika funktioner för nyhetskonsumenten. Något som alltså markeras under kriser.
Nyheter i korthet
- Ta betalt under coronakrisen? Jens Pettersson, NTM, bloggar om att ta betalt för journalistisk i kristider.
- Tidningar slipper finansiera returpappersinsamlingen, rapporterar TT/Kristianstadsbladet.
- Konsten att tjäna pengar på appar, ny artikel i International Journal of Research in Marketing.
- Förtroendet för journalister ökar under krisen, rapporterar Journalisten.
- Ökad trafik under coronakrisen öppnar chanser för ökade prenumerationsintäkter, rapporterar Journalism.co.uk.
- Tillväxt i läsning av tidningar under coronakrisen, enligt Kantars färska covid-19-barometer.
- Google och Facebook måste ersätta australiska medier om det som redaktionerna producerar visas i it-jättarnas tjänster, rapporterar TT.
- Tyska FAZ satsar på nyhetsrapportering i bilen, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
- Financial Times justerade strategi i event-affären under krisen.
- Group M:s råd till annonsörerna mediebeteende och konsumtionsmönster under corona.
- Så tänker unga använda 5G, ny rapport från Deloitte Insights.
- Därför avstår vissa att betala för nyheter, enligt aktuell forskning publicerad i Journalism.
- Poddar fortsätter att växa i Sverige, visar Kantars poddindex-rapport för helåret 2019.
- Ipsos har presenterat rapporten ”Mobile first survey design”.