Teckna dig för nyhetsbrevet TU Marknad och insikt.

Tätare relation till läsarna

Vilka är mediehusens viktigaste steg mot stärkt användarlojalitet och ökat engagemang? American Press Institute pekar i projektet Reader Revenue Toolkit på behovet av att jobba för att omvända passiva läsare till engagerade användare, berätta om digitala tjänster för printläsare, påminna läsarna om vad de betalar för och skräddarsy nyhetsbreven. Vid sidan av API finns även projektet News Revenue Hub som också studerar hur läsarnas engagemang kan stärkas. De sistnämnda tittar lite extra på möjligheterna att förmå tillfälliga läsare att bli mer lojala, Nieman Lab sammanfattar.

Nyhetsmedier engagerar och driver kännedom

News Works i Nya Zeeland har låtit neuroforskare studera hur hjärnan reagerar när vi läser tidningar och tittar på tv. Resultaten visar att de två medierna kompletterar och förstärker varandras minnesskapande effekter. Sannolikheten för att konsumenten minns annonsen blir dessutom än större om de kreativa inslagen hålls ihop i båda kanalerna. Resultaten grundar sig på en undersökning av 120 personer.

Teknikens status under lupp

Världens redaktioner använder sidvisningar allt mindre som framträdande mått på engagemang, jämfört med för två år sedan – enligt nya rapporten ”The State of Technology in Global Newsrooms” från International Center for Journalists. Studien, som bygger på en enkät med svar från 4 100 redaktörer och journalister i 149 länder, visar vidare att 59 procent av de svarande redaktionerna regelbundet använder sidvisningar för att följa sajtens utveckling. Det är en tydlig minskning jämfört med 2017 då 73 procent ofta studerade dessa nyckeltal. Användningen av nästan alla nyckeltal rapporteras ha minskat, förutom det för räckvidd.

Så går medierna ekonomiskt

Förra året investerade reklamköparna uppskattningsvis 14,1 miljarder kronor i kanaler erbjudna av utomnordiska teknikföretag, som Google och Facebook, enligt Myndigheten för press, radio och tv:s årliga rapport ”Medieekonomi”. De drygt 14 miljarderna svarade 2018 för omkring två tredjedelar av den digitala reklamförsäljningen i Sverige. Dagspressens digitala annonsförsäljning översteg nedgången i print för kvällspressens del. Inom den kategorin var fler än åtta av tio annonskronor digitala. För landsorts- och storstadspressens del var de digitala andelarna 20 respektive 28 procent.

48 procent av publiken betalar

48 procent av svenska internetanvändare, 12+ år, betalar för prenumerationer på digital eller tryckt tidning. Det visar årets upplaga av ”Svenskarna och internet” från Internetstiftelsen. Det är en något mindre andel än i fjol och Internetstiftelsen gör analysen att det främst papperstidningsprenumerationerna som minskar. Studien visar också att 43 procent av de förvärvsarbetande internetanvändarna dagligen läser dagstidningar och att 83 procent läser tidningar totalt sett. Bland användare av nyhetsappar upplever 60 procent att lästiden är väl använd.

Lojalitet via nyhetsbrev

Tidigare i år presenterade amerikanska Northwestern University data som visade att en tät kontakt mellan användare och nyhetssajt är en vital faktor i arbetet med att minimera avhoppen. Men kontakten måste inte ske via sajten. Den kan även ske i form av ett nyhetsbrev, exklusivt för betalande prenumeranter. I sin fortsatta forskning har universitetet tittat på hur enskilda tidningar jobbar med just nyhetsbrev. I en närliggande artikel hos Digiday gräver Kayleigh Barber i utmaningen att återengagera prenumeranter med lågt engagemang.

Medveten räckvidd med Springer

Axel Springers studie ”Conscious Reach” är en av de nominerade i tävlingen Fipp Insight Award 2019. Studien tar sikte på redaktionella mediers styrkor som annonsmedium. Via egna och andras studier underbyggs att effekt kräver räckvidd, igenkänning skapar genomslag, uppmärksamhet möjliggör effekt och innehåll är en nyckelfaktor för framgång.

Nyheter i korthet

Teckna dig för nyhetsbrevet TU Marknad och insikt.

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.