AI:s effekt för journalistiken

Frankfurts bokmässa och konsultbolaget Gould Finch har producerat en vitbok – grundad på 233 intervjuer med personer från 17 länder – om vilken påverkan konstgjord intelligens, AI, kommer att få på medie- och förlagsbranscherna. I vitboken noteras att bolag som har implementerat AI i sina arbetsprocesser, som Washington Post och Axel Springer, redan upplever positiva effekter vad gäller läsarstatistik, försäljning och arbetsflöde. Störst positiva effekter förväntas AI nå inom marknadsföring och distribution. Och på tal om datadriven utveckling så redogör Mittmedia i en aktuell bloggpost för hur bolaget med hjälp av maskininlärning analyserar prenumeranter som kliver av.

Enklare skrivet, lättare läst och förstått

Amerikanska Center for Media Engagement har undersökt vad läsare inte känner till eller förstår om hur nyheter produceras. Målet med studien är att erbjuda stöd till redaktioner i det förtroendeskapande arbetet. Enligt studien önskar läsarna bland annat att redaktionerna blir ännu bättre på att förklara nyheterna, reda ut svåra termer och resonemang samt klargöra varför vissa röster hörs i nyheten men inte andra. Nieman Lab sammanfattar och kontextualiserar rapporten.

Musik + nyheter = intäkter

Konsumenter som redan i dag abonnerar på tjänster som Netflix och Spotify är mer sannolika att teckna en digital prenumeration på en nyhetstidning, visar en färsk studie som universitetet i Minnesota gjort i samarbete med amerikanska News Media Alliance och tidningen Star Tribune. Studien visar också att det finns en positiv korrelation mellan att lägga mer pengar på abonnemang på underhållningstjänster och på nyhetsmedier. Hos NMA finns en sammanfattning av studiens resultat.

Årets trender i mediehusen

Den betalande nyhetspubliken ökade något i antal under förra året samtidigt som nyhetsmediernas intäkter minskade med 3 procent, visar årets ”World Press Trends” från den globala medieorganisationen Wan-Ifra. Prognosen för i år är att intäkterna förväntas öka något. Vidare visar resultaten att prenumerationsekonomins betydelse ökar och att print står fortfarande för huvuddelen av notan. Totalt sett så kommer 54 procent av intäkterna från användare och läsare. De digitala läsarintäkterna ökade för sin del med 11 procent 2018. Dagens Media sammanfattar rapporten, liksom Wan-Ifra i en bloggpost. Den 20 november anordnar Wan-Ifra ett webbinarium om rapporten.

Hur mycket kan pren-priset höjas?

Mather Economics har genomfört ett test av olika förnyelsepris hos en rad publicister för att mäta priselasticiteten hos heldigitala abonnenter i USA. Testerna visade att engagerade digitalprenumeranter var mindre känsliga för förändringar i förnyelsepris än printprenumeranter på samma marknad. Fler av resultaten finns i en bloggpost hos Inma.

Strömningstjänster i tuffare konkurrens

Kampen om de strömmande konsumenterna hårdnar samtidigt som några aktörer börjat tala om prenumerationsmättnad. I en ny analys talar Deloitte om behovet av att närstudera vad publiken vill ha. En modell som både erbjuder annonslösa och annonsstödda tjänster kan vara en nyckel. Deloitte pekar därtill på att olika typer av användare söker olika saker. Mobil-förstare är i genomsnitt 33 år och gillar filmer medan genomsnittsåldern i gruppen storströmmare är 46 år och de älskar att strömma via sin platt-tv.

Prints effekt undervärderad

Print, utomhus och radio är undervärderade ur marknadsföringssynpunkt, skriver Group M:s Brian Wieser i bloggposten ”Media beyond tv and digital”. Vad gäller print skriver Wieser att det inte saknas utmaningar, men att det samtidigt finns möjligheter för långsiktigt tillväxt. Och att marknadsavdelningar måste fråga sig om enbart tv och digitala kanaler når de resultat man eftersträvar. En del av resonemangen tar sin grund i den genomlysning av medieutvecklingen från ett annonsörsperspektiv som Group M gjort i rapporten ”The media landscape”.

Nyheter i korthet

 

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.