TU Marknad och insikt, v. 51 2020

2020-12-18 | TU Marknadsinsikt

Vad händer 2021?

Mer lyssnande och färre publiceringar, funderingar över utgivningstakt och ökad trovärdighet genom att hjälpa användarna i vardagen. Se där, tre spaningar hämtade ur de nästan 40 som Nieman Lab samlar i sin årliga bukett av prognoser inför nästa medieår – Predictions for Journalism 2021. Andra tankar om 2021 hörs från danskt håll i Medietrends, som bland annat lyfter fram automatiseringens utveckling, betydelsen av de personliga rösterna och fokuset på användarna. I Technology, Media, and Telecommunications Predictions 2021:s siarkula ser man ett uppsving för techmarknaden inom sport, men också en stark utveckling för VR och att myterna om hälsorisker med 5G skjuts i sank.

Schibsteds framtidsrapport 2021 nu släppt

Coronaåret 2020 har inneburit stora påfrestningar för det fria ordet, skriver stiftelsen Tinius i sin summering av året. Konstaterandet – grundat på rapporter från Reportrar utan gränser och Freedom House – är en av de tre trender, tillsammans med ökad e-handel och tydligare politiska ambitioner i relationen till plattformarna, som Tinius menar kännetecknar 2020. För blicken framåt står i sin tur årets upplaga av Schibsted Future Report, vilken Kristin Skogen Lund, koncernens vd, sammanfattar i ett klipp på Youtube. I rapporten tittar man på hur AI tillför nya verktyg i journalistikens verktygslåda och ungas önskan om ta del av nyheter. På tal om nyheter berättar Aftonbladet att man inom kort kommer att lansera 15 nya poddar – av vilka ett betydande antal kommer att ligga inom betallösning.

En av tre betalar för digital tidning

En tredjedel av de svenska internetanvändarna från 16 år och uppåt betalar för digitala dagstidningar, visar årets upplaga av Svenskarna och internet från Internetstiftelsen. Rapporten visar därtill att andelen internetanvändare som betalar för tryckta eller digitala dagstidningar ligger på 43 procent. Och bryts andelen ned visar det sig att 10 procent endast betalar för papperstidning och att 15 procent enbart håller ett digitalt abonnemang. SOI har samlat nio artiklar som alla vinklar på tidningar och medievanor.

Morgonpressens läsarintäkter ökar

Morgontidningarnas läsarintäkter ökar med 3 procent till cirka 1,5 miljarder kronor under tredje kvartalet i år, enligt aktuell statistik från TU. Organisationens medlemmar hittar en fördjupad analys på medlemssidorna.

Lokal journalistik viktigast för abonnemang

Nästan sju av tio norrmän över 18 år har i dag tillgång till minst en betald dagstidning i hemmet. Det visar en ny undersökning som norska motsvarigheten till TU, MBL, genomfört. Studien noterar att det främsta skälet till att hålla en tidning är att ta del lokalnyheter. Andra framträdande skäl är att nyheter och journalistik är viktiga delar för ett fungerande samhälle samt tillgången till nyheter som inte finns gratis.

Annonsköp i nyhetsjournalistik för 4,4 miljarder nästa år

Minskningen av reklamintäkter till journalistik accelererar ytterligare under 2020, skriver Institutet för reklam- och mediestatistik i nya årsboken från Institutet för mediestudier. Enligt IRM kommer tidningar, tv, tidskrifter och sajter med nyhetsinnehåll att förlora nästan en fjärdedel eller 1,3 miljarder kronor av sina reklamintäkter i år. Inför 2021 spår IRM att nyhetsjournalistikens reklamintäkter stabiliseras, även om återhämtningen förväntas bli försiktig. Man skriver därför att intäkterna landar på en ny och lägre nivå, i stället för att gå tillbaka till den nivå som gällde före krisen. För nästa år tror IRM att annonsköpen i medier med nyhetsjournalistiskt innehåll kommer att uppgå till 4,4 miljarder. Till det kommer dock att IRM nyligen ytterligare justerat upp prognosen för nästa år.

Tittandet på strömmad tv ökar

Under pandemin har vårt tittande på strömmande tv-liknande tjänster ökat rejält, visar Audience Projects rapporter med flera. Utvecklingen är särskilt tydlig bland unga, som i många fall föredrar strömmade tjänster framför de linjära. MMS har också undersökt tittandet bland barn och ungdomar. Och enligt MMS är Youtube den tjänst som barn och unga – oavsett ålder – lägger mest tid på. Näst mest tid ägnas Netflix. Även Deloittes Digital Consumer Trends 2020 – The Nordic Cut tecknar en bild av hårdnande konkurrens där allt fler tar upp kampen med ledaren i Norden, Netflix. Dessutom växer nordbornas intresse för poddar och radio. Några av resonemangen fördjupas i en aktuell artikel i DN där Magnus Anshelm, vd MMS, säger att ”hushållens köpkraft än så länge är stark, många har fler än en prenumerationstjänst” och han tror vidare att ”vi kan vänta oss fler globala mastodonter i klass med Netflix, HBO eller Disney+ de kommande åren”.

Nya rön om användardata och datafiering

Kunskapen om användarna har ökat dramatiskt under senare år. Men hur och varför fick publiken en så framträdande roll i synen på kvalitet och innehåll? För så har det inte alltid varit. I ny forskning, Understanding the Audience Turn in Journalism: From Quality Discourse to Innovation Discourse as Anchoring Practices 1995–2020, studeras utvecklingen från 1995 och framåt. I anslutning till det kan danska tidskriften Mediekultur läggas, som i dagarna utkommit med ett temanummer om datafierng av medier och användarna. Det med ljuset på rekommendationer, personalisering och ansvar. Även Pew Research Center har lagom till jul ordnat med en sifferspäckad klapp med rapporten Measuring News Consumption in a Digital Era. Ambitionen är att vässa formerna för hur nyhetsanvändningen mäts.

Nyheter med mera i korthet

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.