Reuters Institute har gjort en kvalitativ studie bland marginaliserade grupper för att få en djupare förståelse för vad det är som orsakar sviktande medietillit. I skärningspunkten mellan generativ AI och journalistik riktas nu uppmärksamheten bland annat mot etiska och upphovsrättsliga frågor. Dessutom har värdet av publicisters innehåll för techjättar som Facebook och Google utforskats. Det är några av de ämnen som avhandlas i Marknad och insikt.
Kloka strategier för prenumerationsaffären i svåra tider
Toolkits, som samlar och sprider fakta och insikter om mediebranschen, har nyligen publicerat två olika rapporter om prenumerationsaffären. En av dem bär den poetiska titeln Weathering the Storm och handlar om hur publicister bör agera under ekonomiskt svåra förutsättningar. Några rekommendationer är att prioritera att generera intäkter snarare än tillväxt i antal prenumeranter, fokusera på att behålla prenumeranter via ökad flexibilitet, att konsekvent utgå från användarnas behov och att lägga krutet på de prenumeranter som är viktigast för läsaraffärens långsiktiga hälsa. Den 26 april anordnade den internationella medieorganisationen INMA ett webinarium på temat hur man kan identifiera läsare med störst potential som långsiktiga prenumeranter. En data scientist från Der Spiegel berättade om hur de byggt en maskininlärningmodell för att identifiera vilka av de gratisläsare som är väldigt aktiva på spiegel.de som också är troliga blivande och varaktiga prenumeranter. Webinariet är tillgängligt för INMA-medlemmar här.
Den andra rapporten från Toolkits är Subscription Publishing Snapshot som är en utblick inför 2023 års andra kvartal. Publicister har intervjuats och ett antal teman utkristalliserar sig i deras svar. Ett tema är att prenumerationer kommer att bli ännu viktigare som den främsta intäktskällan. Vidare kommer ansträngningar för att behålla prenumeranter att intensifieras, bland annat genom ökad flexibilitet snarare än tillfälliga prenumerationserbjudanden. Flexibiliteten kan bland annat handla om vilka produkter och funktioner som erbjuds liksom att ge prenumeranter större inflytande över när och hur de betalar för sina prenumerationer. Ett utmanande tema är att generativ AI sannolikt kommer att ställa relationen mellan mediehus och deras prenumeranter på ända. I och med att Google och Microsoft meddelat att de planerar att skrapa ihop alla data de kan från nätet kan sannolikt mediekonsumenter få tillgång till publicistiskt innehåll utan kostnad, till exempel via AI-boostade sökmotorer. Ett viktigt tema i kreativitetens tecken är att mediehus kommer att experimentera mer med paketerbjudanden, som bidrar till att prenumeranternas upplevda värde av prenumerationen stiger. Bonniers och Schibsteds bufféprenumerationer är exempel på interna paketerbjudanden, men olika former av prenumeranterbjudanden gällande andra aktörers varor och tjänster kan också bidra till ökad prenumerantnytta och lojalitet.
Oroande prognos för den globala mediekonsumtionen 2023
PQ Media är ett analysföretag som med jämna mellanrum publicerar olika former av analyser och femårsprognoser i skärningspunkten medier/konsumtion/annonsering. Förutsägelserna blir tillgängliga åtminstone för dem som är villiga att betala stora summor. Något av intresse går dock att skrapa fram även för den ekonomiskt sinnade. Bland annat att konsumenternas medieanvändning ökade i högre takt globalt 2022 än 2021, vilket förklaras med starkt nytt innehåll, stora internationella idrottsevenemang och viktiga politiska val på många av de största marknaderna under året. Däremot konstaterar PQ Media att under andra halvan av 2022 och i början av 2023 har medieanvändningen fallit tillbaka till prepandemiska nivåer.
PQ Media gör avancerade ekonometriska analyser av kontinuerligt insamlade data kompletterade med bedömningar från en panel bestående av skarpa branschexperter. Företaget förutspår att tillväxttakten i konsumtion av såväl digitala medier som traditionella medier sjunker 2023. Skillnaden är dock att tillväxten tros fortsätta på den digitala sidan, medan användningen av traditionella medier förväntas minska i ännu högre takt än tidigare.
Generativ AI och journalistik: potential, etik och upphovsrätt
I en färsk rapport konstaterar INMA att generativ AI rymmer betydligt fler möjligheter än hot för nyhetsmedier. Bedömningen i dagsläget är att AI inte kommer att ersätta journalister. I stället kan AI-tillämpningar vigas åt uppgifter där de överträffar människor. Därmed kan reportrar av kött och blod ägna tid och kraft åt att finkamma och förädla det AI-genererade innehållet och göra fördjupningar som kräver ett mänskligt angreppssätt. What’s New in Publishing har i samarbete med Media Voices tagit fram en rapport på temat hur landsortsmedier kan tillämpa AI. Rapporten omfattar bland annat konkreta exempel från NTM i Sverige och Stavanger Aftenblad i Norge. Slutsatsen är att AI är ett verktyg som kan användas för att lösa problem. Som representanten för det nederländska mediehuset NRC Media uttrycker saken ”Look through the eyes of the reader and the eyes of the journalist and see what advantages you can bring to both parties”. JournalismAI anordnar en kostnadsfri utbildning om hur mindre redaktioner kan tillämpa AI. Den riktar sig till medier som har färre än 50 redaktionella medarbetare. Mer information om den finns här.
I Marknad och insikt från i januari och februari har jag berört både effektiviseringsmöjligheter och uppenbara kvalitetsbrister som AI för med sig. På senare tid har ett par flagranta exempel på problematisk AI-användning uppmärksammats. Det tyska veckomagasinet Die Aktuelle har publicerat vad som påstås vara den första intervjun med Michael Schumacher sedan han blev svårt hjärnskadad i en skidolycka. Intervjun var dock AI-genererad och Schumachers familj hotade att stämma Die Aktuelle. Trycket blev så pass hårt att chefredaktören för Die Aktuelle avskedades. Vidare har det uppdagats att ChatGPT har refererat till påhittade artiklar från The Guardian. Vi har tidigare sett exempel på felaktiga sökresultat, men fabricerat material från existerande källor skapar ett trovärdighetsproblem för välrenommerade nyhetsorganisationer. Det är en ny twist på problemet.
Dessutom har allt fler kommit att lyfta fram de upphovsrättsliga implikationerna av AI. I Harvard Business Review skriver tre forskare/experter inom marknadsföring och immaterialrätt om de upphovsrättsliga problem som generativ AI innebär. Några utmaningar är bruk (till exempel som träningsdata) och spridning av upphovsrättsskyddat material via AI-tillämpningar utan att skaparen/innehavaren erkänns eller ersätts. Vidare är oklarheter gällande vem som äger upphovsrätten för AI-genererat innehåll en utmaning. Artikelförfattarna uppmanar innehållsskapare/-ägare att aktivt söka efter otillåten användning av deras upphovsrättsskyddade material. Automatiserade lösningar för den sortens scanning, som Glaze, bör inom kort få sina motsvarigheter för andra typer av innehåll än konst. Upphovsrättsägare bör även modifiera avtalstexter så att de också omfattar tydliga formuleringar om vad immaterialrätt innebär generellt och i det enskilda avtalsförhållandet. Helst ska de även precisera vad som gäller om upphovsrättsskyddat material används av externa avtalsparter vid eventuell tillämpning av AI. Ytterligare givande läsning om den upphovsrättsliga aspekten finns exempelvis här.
Facebook som plattform för nyheter
Nyligen publicerade den globala konsultfirman NERA Economic Consulting en rapport om vilket värde nyhetsföretag får ut av sin närvaro på Facebook och vice versa. Redan här bör jag nämna att den togs fram på uppdrag av Meta och passande nog landade i slutsatser som ligger i linje med Metas intressen och perspektiv. Meta hävdar bestämt att mediebranschen gynnas av att nyheter sprids på Facebook. Enligt Jeffrey A. Eisenach, huvudförfattare till rapporten, drar mediehusen stora ekonomiska fördelar av att deras innehåll länkas på Facebook. Trafik drivs till mediernas hemsidor, vilket leder till fler prenumeranter och högre annonsintäkter enligt Eisenach. Han menar att Facebook å sin sida i väsentligt lägre grad gynnas av att nyhetsföretagens innehåll delas inom dess ramar. I rapporten framgår det att vissa Facebookanvändare visserligen uppskattar att kunna dela och ta del av nyhetsinnehåll på Facebook, men att på plattformen som helhet utgör länkar till nyhetsartiklar mindre än 3 procent av vad användarna ser i sitt flöde. Vidare sägs andelen vuxna Facebookanvändare som konsumerar nyheter via plattformen ha sjunkit från 45 procent 2016 till 30 procent 2022. Det återstår att se hur regleringsintiativ på området som pågår i olika delar av världen faller ut.
En annan aspekt av nyhetskonsumtion via Facebook belyses i en färsk forskningsstudie från universitetet i Canberra (S. Park, J. Y. Lee, 2023). Forskarna visar att det är skillnad på nyhetskonsumenter som avsiktligen söker efter nyheter (intentional) respektive snubblar över nyheter (incidental) på Facebook. Båda grupper har en snarlik grad av nyhetstillit i allmänhet, men det visar sig att de mer slumpmässiga nyhetskonsumenterna som ramlar över nyhetsinnehåll på Facebook med tiden blir mer benägna att misstro nyheter och tro att det rör sig om desinformation. Det gäller i än större utsträckning personer som har sociala kanaler som sin främsta nyhetskälla. Den typen av urholkning av medie- och nyhetstillit är svår att kvantifiera, men får förstås långtgående konsekvenser för både mediebranschen och demokratin.
Djupare insikter om orsaker bakom svag medietillit
Som en del av sina efterforskningar kring medietillit, eller snarare brist därpå, har Reuters Institute genomfört ett antal fokusgrupper bland marginaliserade grupper i Brasilien, Indien, Storbritannien och USA. Resultatet redovisas i en ny rapport. En gemensam källa till frustration bland fokusgruppsdeltagarna var att röster från deras kretsar i samhället inte kommer till tals i nyhetsmedier. Nyanser i problemet är exempelvis underrepresentation och en återkommande stereotyp och negativ lutning i rapporteringen om dessa delar av samhället. Individer som lever i marginaliserade delar av samhället ser ofta nyhetsmedier som fördomsfulla, sensationalistiska, deprimerande eller rent personligt beklämmande. Här spelar exempelvis kriminalrapportering en central roll, då den uppfattas som ett redskap för att generera klick och öka engagemang. Många fokusgruppsdeltagare uttryckte att journalister har dåliga insikter om mindre privilegierade gruppers verkligheter. Flera, särskilt i Indien, Storbritannien och USA har en bild av att medier är en förlängning av makten i samhället – en makt de själva står mycket långt ifrån. Representativitet är en faktor som påverkar medietilliten, men frågan är större än så. Ska tilliten till nyhetsmedier återupprättas i breda befolkningslager måste rapporteringen omfatta en kontinuerlig, nyanserad, rättvis och genuin spegling även av marginaliserade gruppers frågor, erfarenheter och perspektiv.
Nyheter med mera i korthet
- Tidningsutgivarnas schweiziska motsvarighet, Schweizer Medien, har givit konsultfirman FehrAdvice & Partners AG i uppdrag att kvantifiera vilket värde redaktionellt innehåll utgör för en sökmotor som Google. FehrAdvice använde en beteendeekonomisk metod för att jämföra användarupplevelsen av ett artificiellt Google som saknar journalistiskt material bland sökresultaten med vanliga Google där publicisters innehåll ingår i träffarna. Studien visade att experimentdeltagare som fick journalistiskt innehåll bland sökresultaten var signifikant mer nöjda med sina sökresultat och betydligt mer lyckosamma med sina sökningar. Omvänt kunde konsultfirman konstatera att de som gjort sökningar på det artificiella Google där inget medieinnehåll förekom var mindre benägna att använda Google vid nästa sökning. I 70 procent av sökningarna upplevdes redaktionellt material bidra signifikant till en positiv sökupplevelse. Konsultfirmans beräkning slår fast att minst drygt 15 procent av Googles intäkter från sökannonsering på den schweiziska marknaden bör tillfalla publicister som kompensation för det värde de tillför användarnas sökupplevelse och därmed även sökjätten.
- Ytterligare nio amerikanska delstater ansluter sig till den federala stämningen mot Alphabet/Google. Rättsfallet bygger på bedömningen att Google med sin digitala annonsverksamhet agerat konkurrenshämmande. Det amerikanska justitiedepartementet anser att Google bör tvingas sälja sin ad manager-lösning då företaget utnyttjat sin dominanta ställning inom digital marknadsföring. Totalt sett står därmed 17 delstater bakom justitiedepartementets stämning.
- Google har lanserat Reader Revenue Manager, ett verktyg som är tänkt att möjliggöra för mediehus att skapa djupare engagemang och konvertera användare. Produkten nås via Google Publisher Center och kan användas för att upprätta betalväggar och ta betalt. Det är en vidareutveckling av Subscribe with Google. Toolkits uppfattar att Google via Reader Revenue Manager kan konkurrera mer direkt med andra prenumerationssystem och prenumerationsbaserade innehållsplattformar som till exempel Substack.
- Rykten gör gällande att Samsung överväger att överge Google till förmån för att ha Bing som standardsökmotor i sina telefoner. Reaktionen på aktiemarknaden blev ett 4-procentigt fall för Alphabets aktiekurs medan Microsofts aktie steg med 1,7 procent.
- Pulitzer Prize-belönade BuzzFeed News läggs ner. Beslutet är dels en del av en generell personalneddragning och dels ett resultat av att BuzzFeed inte anser sig kunna finansiera en separat nyhetsorganisation.
- Kontext är en aspekt som allt oftare lyfts fram som en nyckelfaktor för framgångsrik marknadsföring. Inom ramen för ett pionjärsamarbete kommer The Guardian att förse Illuma, en kontextuell annonsfirma, med data. Illuma kommer därmed att kunna rikta reklam på ett kontextuellt mer relevant sätt. I gengäld kommer The Guardian att få betalt för sin data av Illuma.
- På senare tid har det meddelats att Karlstads-Tidningen läggs ner och att det digitala samhällsmagasinet Konkret startas.
- På senare tid har vi sett en del rörelser bort från TikTok och Twitter. Ett antal länder och institutioner har infört förbud mot att ha TikTok installerat på tjänstemobiler och andra enheter. Bakgrunden är att det finns farhågor att ägarföretaget ByteDance läcker användardata till den kinesiska regeringen. Vad gäller Twitter har åtskilligt besynnerligt skett sedan jag senast skrev om företaget. Nu nöjer jag mig med att nämna att inte bara annonsörer och kända personer har börjat överge plattformen. utan även medieföretag som NPR och PBS i USA har lämnat. NPR och PBS beslut har sin grund i att Twitter försett dem med en märkning om att de står nära statsmakten (först state-affiliated media och därefter government-funded media). Även svenska public service-bolag har tilldelats denna märkning, som kan ge en bild av att de inte är oberoende i förhållande till den svenska regeringen. Till skillnad från SVT kommer Sveriges Radio att reducera sin närvaro på Twitter. Sveriges Radio säger dock att det inte beror på Twitters nya etikett utan snarare på att Twitter har förändrats (bland annat via kraftiga personalnedskärningar) och blivit mindre viktigt för Sveriges Radio.