TU Marknad och insikt, vecka 51 2023

2023-12-20 | TU Marknadsinsikt

Den här gången har Marknad och insikt tydlig slagsida åt spaningar om det kommande året. Jag inleder dock med en tillbakablick i form av valda delar av Institutet för mediestudiers årsbok. Dessutom ingår en rad kortare nyheter om AI, X, Threads, Google och Netflix.

Förrädiskt lugn före stormen 2022 och ekonomiskt skitår 2023

I årets upplaga av Institutet för mediestudiers årsbok roterar åtskilligt runt ekonomiska frågor. Medieanalytikern Olle Lidbom målar upp en dyster bild av läget i mediebranschen i kapitlet Förrädiskt lugn före stormen. Hans text är fokuserad på utvecklingen fram till och med 2022. Lidbom skriver bland annat att ”2022 rimligen var det sista goda året på ett tag för svenska medieföretag. Då är det bekymmersamt att svensk journalistik är så beroende av statligt stöd, men trots det har en sjunkande och lövtunn rörelsemarginal på 2,3 procent.” I kapitlet Ett ekonomiskt skitår för mediebranschen – men vad var det som egentligen hände? fördjupar sig medieforskaren Mart Ots i medieekonomin 2023. Utfasat pandemistöd, inflation, hårdare konkurrens om användarnas tid och uppmärksamhet efter pandemiisoleringen, fallande annonsinvesteringar, reducerad tidningsdistribution, personalneddragningar – ja, ni har hört allt detta förut. 2023 sammanföll som bekant allt detta i en så kallad perfekt storm, varför det är befogat att kalla det ett ekonomiskt skitår. Ots beskriver skitårets olika negativa ingredienser och blickar framåt med en ungefär lika mörk uppsyn. Medieägarna kommer att fortsatt behöva hålla hårt i pengarna med än mer slimmade redaktioner, ökad automatisering och vidare konsolidering för att finansiera strukturomvandlingen framdriven av digitalisering och AI. Ots spår att de mediehus som överlever kommer att vara mer fokuserade på lönsamhet och innovation.

IRM:s medarbetare Madeleine Thor och Per Henckel analyserar i kapitlet Dramatiskt fall i annonsförsäljningen utvecklingen till och med 2022 och gör en prognos för 2023 och 2024. 2023 förväntar sig IRM en fortsatt kärv annonskonjunktur, där annonseringen i nyhetsjournalistik väntas tappa dryga 18 procent jämfört med 2022. 2024 förutspås innebära en stabilisering av den totala annonsmarknaden varvid tillbakagången stannar vid 9 procent relativt 2023. Ytterligare perspektiv, bland annat gällande eventuella vita fläckar och mediestödets betydelse för bevakningen runt om i landet finns att ta del av i detta webinarium, utöver själva årsboken.

Nu haglar trendspaningarna inför 2024

Bland trendspaningarna som forsar fram i mina flöden finns genomgående naturliga eller pliktskyldiga omnämnanden av AI i ett eller annat avseende. Jag kommer här att dyka ner i ett fåtal framtidsprognoser, men tipsar även om den här digra samlingen av trendrapporter där ni kan botanisera vidare. Det är för övrigt ett bra exempel på en trend i trendspanarsammanhang: att bjuda på länkar till vansinniga mängder trendrapporter, företrädesvis på LinkedIn.

8 Minutes

Iab:s årliga trendseminarium 8 Minutes ägde rum den 6 december. 12 talare representerandes vitt skilda verksamheter som exempelvis Reportrar utan gränser, TikTok. Ericsson Consumer Lab, Bonnier News Brand Studio, Meta, Schibsted och Google förfogade över 8 minuter vardera. Några talare skämdes nästan över att de talade om AI, men det går förstås inte att undvika. Jag nämner några tänkvärda spaningar här. Iab:s styrelseordförande Daniel Weilar, propagerade som väntat för självsanering av kommunikationsbranschen och listade aspekter som brand safety, reklammärkning. ad scam/ad fraud, frekvens, reglering, transparens inom programmatisk handel, privacy, reklamtrötthet, ansvar för miljön och att stötta publicistiska verksamheter som centrala för att säkerställa att branschen är hel och ren. Metas Head of Industry Maria Barthelson pekade på hur stereotypa och icke-representativa annonser ofta är. Det leder till att de inte får den effekt de eftersträvar. Annonsering med god representativitet ger en ökad effektivitet med 69 procent och en 83 procent högre varumärkespreferens. Hon pläderade för att minimera bias i målgruppsstyrning genom att låta AI hitta målgruppen då det ger tillväxt. Ett annat användningsområde för AI talade Michael Björn, chef över Ericsson Research Agenda, om. Så många som fyra av tio personer som ofta genomför e-handelsköp i mobilen efterfrågar en AI-shoppingassistent som hjälper dem med att ta fram ett urval av shoppingalternativ eftersom utbudet är utmattande stort. Ericsson Research Agenda förutspår att automatiserat skapande, kurerande och urval av medieinnehåll kommer att spela en väsentligt större roll 2030 än i dag.

Philip Trippenbach, Chief Strategy Officer på Narva, talade också om AI, men på en mer övergripande nivå. Han menar att det finns tre huvudsakliga rörelser som ägnar sig åt olika aspekter av AI. The AI Existential Risk Community fokuserar på säkerhetsfrågor såsom strukturella förändringar, desinformation/manipulation och oavsiktligt skadlig användning av AI. The AI Ethics Community ägnar sig åt juridiska frågor med tydliga exempel som hantering av upphovsrättsintrång och av diskriminering. The Accelerationist Community är inriktad på innovation, med ambitionen att avancera inom AI snabbare än Kina för ögonen, en övertygelse om att AI kommer att bidra till kraftig BNP-tillväxt och en lättsam hållning i fråga om etiska spörsmål och inverkan på arbetsmarknaden. För den som vill se evenemanget med egna ögon i efterhand finns det här.

Schibsted Future Report

I Schibsteds tioårsjubilerande Future Report avhandlas AI på djupet, men även techtrender, hållbar annonsering, navigering i osäkra tider och trender i arbetslivet, bland mycket annat. Några tänkvärda techtrender som lyfts fram är att sociala medier blir allt mindre sociala och övergår alltmer till att bli plattformar för innehållskonsumtion i konkurrens med många andra, att den globala energikonsumtionen väntas öka med 3,3 procent under 2024, att många stora koncerner (t ex Apple, Intel, Microsoft och Nike) helt/delvis lämnar eller överväger att överge Kina – världens fabrik – samt att quantum computing (eller kvantberäkning om man föredrar den svenskklingande termen) förväntas revolutionera banksektorn, vården/läkemedelsindustrin och övriga branscher som hanterar stora datamängder. I en resonerande text om hållbar annonsering skriver Ricki Rebecka Petrini om att lanseringen av Comm to Act Planet-initiativet i maj 2023 visar att reklambranschen inser att den har ett ansvar att bidra till en hållbar omställning. Än så länge har branschen inte nått konsensus gällande hur annonseringens klimatavtryck ska mätas. Störst ansvar för annonseringens klimatpåverkan har annonsören, men hela värdekedjan bär ansvar för sitt och sina respektive värdekedjors klimatavtryck. Samtidigt refererar Petrini till en undersökning som visar att sex av tio svenskar anser att reklam från företag har en betydande roll att spela när det gäller att få till stånd beteendeförändringar, som i sin tur kan påskynda klimatomställningen.

Påpassligt nog inkluderade som sagt Schibsted ett avsnitt om hur vi bäst agerar i perioder präglade av oro – vilket vi milt uttryckt befinner oss i. Nathan Furr, strategiprofessor vid INSEAD, berättar om skillnaden mellan risk och osäkerhet. Vi kan hantera och kontrollera risk, men ovisshet kräver att vi anammar ett utforskande angreppssätt. Omfamnar vi inte osäkerheten riskerar vi att gå miste om möjligheter som den för med sig. Furr berättar om boken The Upside of Uncertainty som han skrivit tillsammans med sin hustru Susannah Harmon Furr. Även om ovissheten kanske främst berör vårt professionella liv reagerar vi på den som människor. Det innebär att vi även behöver hantera våra högst mänskliga och känslomässiga reaktioner för att kunna navigera i osäkra tider. Några viktiga verktyg för att göra just det är reframing (att fokusera på det som vi med säkerhet vet att vi har snarare än alla osäkra faktorer och samtidigt se att det ovissa för möjligheter med sig), priming (att förbereda oss för osäkerhet, vilket gör oss bättre rustade och mer motståndskraftiga när den väl infinner sig), doing (att agera i stället för att hemfalla åt apati i ovissa tider) och sustaining (att finna lugn och riktning genom att påminna sig om vad syftet är och när/var/hur nästa steg bör tas.). Vidare läsning, tittning och lyssning om boken och verktygen finns exempelvis här.

Nieman Lab

Nieman Journalism Lab utforskar möjliga modeller för kvalitetsjournalistik i en digital tid. Varje år samlar Nieman Lab in spaningar för det kommande året från experter med olika inriktningar och infallsvinklar. Samtliga förutsägelser inför 2024 finns här, men jag nöjer mig med att sammanfatta några som jag bedömer är särskilt relevanta.

Jag har tidigare skrivit om news fatigue och att medielogikens fokus på dramatiska, konfliktfyllda och negativa händelser gör att vissa aktivt undviker nyheter för sin mentala hälsas skull. Ett motmedel som jag har berört är Solutions Journalism, som ofta kallas konstruktiv journalistik på svenska. Kendall Trammell, producent på CNN Digital, menar att yngre målgrupper kräver att det negativa nyhetsflödet lättas upp med rapportering om sådant som engagerar dem. 20-30-åringar är vana vid att bygga sina egna innehållsflöden i olika kanaler. Därför måste redaktioner som vill vara relevanta för unga, i stället för att enbart anamma den traditionella nyhetsvärderingen, interagera med de unga för att kunna anpassa sitt nyhetsurval efter deras behov. De kan behöva distraheras från tidens doom och gloom-prioriterande algoritmer och dystra nyhetsrapportering med senaste nytt om Taylor Swifts dejtingliv eller motsvarande. Trammell avrundar texten med orden ”What’s working with the audiences we have today won’t work for the audiences we’ll have in the future. The clock is ticking, and it’s not on our side”.

I likhet med Kendall Trammell efterlyser Meredith Artley, Doris Duke Foundation, bättre interaktion mellan mediehus och nyhetskonsumenter. Artley menar att genuint lyssnande, reflekterande och delande av vad användarna uttrycker är ett underutnyttjat verktyg för att bygga en relation och stärka såväl tillit som engagemang. Hon rekommenderar exempelvis digitala evenemang och seminarier, interaktioner öga mot öga i bevakningsområdet och att ställa frågor till eller be om inspel från läsarna/lyssnarna/tittarna. Många mediehus gör detta, men nyckeln är att göra det ofta och regelbundet. Artleys slutord lyder ”The social platforms broke the trust and hope that was, in painful hindsight, naively placed in them. 2024 is the year for news organizations to prioritize and own consistent and true engagement. The ability, and the mandate to do so, exists right now”.

Sue Cross, vd på Institute for Nonprofit News, menar att transparens är ett centralt motmedel mot ett sviktande förtroende för medier. Konsolideringen på mediemarknaden, lokala mediers pressade situation och AI:s kolossala potential för krafter som vill sprida desinformation ökar behovet av transparens. Cross uppmanar redaktioner att publicera förklaringar gällande hur de arbetar, vilka publicistiska policyer som gäller, hur ägarskapet ser ut med mera – kort sagt allt som ger en tydlig bild av vem avsändaren är för att motarbeta misstro. Hon avslutar sin text på följande vis ”Reputation is trust. And transparency creates an exchange where trust can grow. In journalism, that merits our biggest resolutions for 2024”.

Sam Guzik, produktchef på New York Public Radio/WNYC, fördjupar sig i vem eller vad som har rollen som grindvakt. Traditionella medier hade makten över vilken information som nådde nyhetskonsumenterna innan internet gjorde sitt intåg i världen. Numera är det våra enheter som påverkar vilket innehåll som når oss. Den här förflyttningen av makten över urvalet gör det än mer utmanande för mediehusen att skapa direkta relationer till sina användare. Nya enheter såsom Vision Pro från Apple eller ai pin från hu.ma.ne använder AI för att filtrera fram den information som bör släppas igenom till användaren. Även vanliga mobiler kommer i ökande omfattning att berikas med AI-boostad gallringsfunktionalitet för det ständigt växande flöde av innehåll av alla de slag. Guzik ser en risk att mindre och nyare mediehus kommer att ha ett svårare utgångsläge än exempelvis New York Times när det gäller att förhandla med techjättar för att gynnas i automatiserade AI-filtreringsprocesser.

AI-anslagstavla

Tillämpning av AI

  • Universitetet i Zürich har genomfört en undersökning om hur schweiziska nyhetskonsumenter förhåller sig till AI-användning i nyhetsproduktion. 84 procent av intervjupersonerna var intresserade av nyhetsinnehåll som tagits fram helt utan inblandning av AI. Som jämförelse var endast 29 procent villiga att ta del av helt eller delvis AI-genererat journalistiskt innehåll. Inställningen varierar dock för olika typer av nyheter. Acceptansen för AI-genererat innehåll är betydligt högre för börsrapportering och väderleksprognoser (61%) och nöjes- och kändisnyheter (49%). Skepsisen är väsentligt större gällande AI-stödd eller -genererad journalistik om nationell och internationell politik (16%), vetenskap (26%) och kultur (28%). En tydlig slutsats är att nyhetskonsumenter vill att medier tydligt ska markera vilket innehåll som tagits fram med stöd av AI, annars riskerar förtroendet för journalistiken att urholkas. AI-användningens ekonomiska implikationer omfattas också av undersökningen. Respondenterna är medvetna om att redaktionell AI-användning bör kunna medföra besparingar i fråga om både tid och pengar, vilket kan påverka viljan att betala för exempelvis en tidningsprenumeration. Å andra sidan anser en majoritet av de intervjuade att mediehusen behöver få kompensation från AI-bolag för användning av deras innehåll i träning av deras AI-modeller.

 

  • Enligt en undersökning från Capgemini litar 73 procent av de svarande på innehåll som är AI-genererat. 49 procent av respondenterna är obekymrade över att generativ AI kan producera fabricerade nyheter. 33 procent av intervjupersonerna uttrycker oro över att innehållsskapare varken får erkännande eller ersättning när deras alster används för att träna generativa AI-modeller.

 

  • AP ska genomföra en global undersökning om redaktionell användning av generativ AI. Respondenternas svar kommer att hanteras med full anonymitet. Northwestern University och University of Amsterdam kommer att angripa resultatet forskningsmässigt medan AP kommer att analysera resultatet och dela insikter med allmänheten och mediebranschen. Delta gärna i undersökningen som finns här. Har du några frågor om undersökningen kan du skicka dem till ai@ap.org. Undersökningen är öppen för svar till och med den 22 december.

 

Transparens

 

Juridik

 

 

  • I en artikel i MIT Technology Review lyfter Melissa Heikkilä fram fem centrala aspekter av EU:s AI-förordning. Världens första heltäckande AI-lag innebär följande:

 

      • Bindande regler gällande transparens och etik stadfästs. AI-jättarnas löften om ett etiskt ansvarsfullt agerande kan inte förbli läpparnas bekännelse, utan AI-förordningen kräver att de exempelvis gör klart för sina användare när de interagerar med en chatbot och biometrisk kategorisering samt tydligt märka ut deep fakes och annat AI-genererat innehåll.
      • EU:s AI-förordning innebär att så kallade foundation models, det vill säga stora och kraftfulla AI-modeller, måste dokumenteras betydligt bättre, efterleva EU:s upphovsrätt och dela mer information om vilka data modellerna har tränats på. Särskilt kraftfulla AI-modeller regleras hårdare och gränsen dras så att de modeller som kräver mer beräkningskraft för att tränas ska omfattas. Eftersom insynen i bolagen som ligger bakom större AI-modeller är begränsad blir konsekvensen att endast bolagen själva kan bedöma om deras grundmodeller ska omfattas av de striktare EU-reglerna.
      • EU är en pionjär på AI-regleringsområdet och blir därmed ett slags världens första AI-polis. En europeisk AI-myndighet kommer att inrättas för att koordinera tillämpning, implementering och efterlevnad av AI-förordningen. Dessutom kommer fristående experter att vara knutna till myndigheten för att ge råd gällande systemrisker som AI medför och stöd i att klassificera och testa AI-modeller.
      • I dragkampen mellan nationell säkerhet och personlig integritet blev AI-förordningen en kompromiss. Biometrisk kategorisering, massiv inhämtning av ansiktsbilder, avläsning av känslor och andra AI-system som manipulerar mänskligt beteende och människors sårbarheter är förbjudna enligt EU-förordningen. Detsamma gäller så kallad predictive policing, såvida den inte kombineras med objektiva fakta och en mänsklig bedömning. Däremot omfattas inte AI-system som utvecklats särskilt för militärt bruk/försvarsändamål.
      • EU-maskineriets kvarnar mal långsamt. När väl lagtexten finns att tillgå, vilket kan ta månader, måste den godkännas av medlemsländerna liksom EU-parlamentet. När lagen väl antagits har techbolagen två år på sig att anamma AI-förordningens regler, men bolag som utvecklar kraftfulla AI-modeller måste följa lagen inom ett år.

 

AI-policyer och -strategier

  • Reportrar utan gränser har tagit initiativ till globala etiska riktlinjer för hur journalister och redaktioner runt om i världen ska använda AI. En kommission ledd av journalisten och mottagaren av Nobels fredspris Maria Ressa har utarbetat riktlinjerna, som du kan ta del av här.

 

  • Forskaren Hannes Cools, verksam vid University of Amsterdam, har gjort en studie kring AI-policyer som han berättade om under JournalismAI Festival. När han granskade 21 olika AI-policyer från mediehus bland annat i Europa, Nord- och Sydamerika noterade han likheter såsom att det stora flertalet omfattade aspekter som transparens, tillåten respektive otillåten användning, krav på mänsklig inblandning, ansvarsfull experimentering och möjlighet att anpassa riktlinjer i takt med utvecklingen. Betydligt mer sällsynta inslag var exempelvis partiskhet, personlig integritet, hållbarhet, träning och återkoppling från mediernas användare. Cools slutsatser är att det är viktigt att regelbundet gå igenom befintliga etiska riktlinjer, att anamma en riskbedömningsstrategi och att inrätta en heterogen grupp medarbetare från mediehuset som utvecklar riktlinjer gemensamt med hänsyn tagen till respektive kompetensområde.

 

Nyheter med mera i korthet

  • Guardian har lanserat en annonslösning som kringgår cookievägran. Den har döpts till Guardian Light och beskrivs som en annonsprodukt med integritet. Den gör det möjligt att för första gången på åratal att nå läsare som är måna om att skydda sina data. I samarbete med Opt Out Publishers kan Guardian erbjuda annonsörer kontextuell annonsering som även når användare som klickat i att de inte godkänner några kakor.

 

  • I sista stund träffade Google och Kanadas regering en överenskommelse som innebär att nyhetsmaterial fortsatt kommer att vara tillgängligt för Googles kanadensiska användare. Google vill inte avslöja detaljerna i avtalet, men CBC News rapporterar att det ryktas att cirka $100 miljoner kommer att betalas till lokala nyhetsaktörer årligen. Meta förefaller stå fast vid sin hårdnackade vägran, då en talesperson kommenterade Googles avtal med följande ord ”We have long been clear that the only way we can reasonably comply with the Online News Act is by ending news availability for people in Canada”.

 

  • Tiniusstiftelsen och Schibsted har nyligen meddelat ambitionen att Schibsteds medieverksamhet ska köpas ut från börsen och övergå i Tiniusstiftelsens ägo. När ett formellt avtal godkänts av båda parter kommer det att behandlas under en extrainsatt årsstämma i Schibsted. Går förslaget igenom kommer Schibsted att delas upp i två separata delar – en renodlad nyhetsverksamhet som ägs till 100 procent av Tiniusstiftelsen och börsnoterade Schibsted Marketplaces (som vid sidan av Nordic Marketplaces även omfattar Delivery och Growth & Investments).

 

  • X kan än en gång beskrivas som the gift that keeps on giving i fråga om nya förvecklingar. I början av december publicerade BBC en analys rubricerad Could X go bankrupt under Elon Musk?. Techreportern James Clayton menar att betalabonnemang inte har några utsikter att kompensera för förlorade annonsintäkter och konstaterar att Elon Musk är väl medveten om det. Likväl envisas Musk med att förolämpa annonsörer som slutat att använda plattformen som annonskanal. 2022 stod annonsaffären för 90 procent av X totala intäkter och Musk har nu konstaterat att ”If the company fails… it will fail because of an advertiser boycott. And that will be what bankrupts the company”. Business Insiders techreporter Linette Lopez beskriver Musks turer de senaste åren i artikeln Elon Musk’s luck has finally run out. Under de gyllene åren 2019-2022 föreföll Musk vara immun mot alla invändningar och utsågs till och med till Times Person of the Year 2021. Lopez skriver ”Then Musk did what every risk-addicted blackjack player inevitably does: pushed his luck too far. Overconfidence, confirmation bias, and delusions of control led to a string of bad decisions- and BOOM – Elon’s empire is in trouble again”. Hans obehärskade anfall är bästa försvar-utspel riktade mot personer som yppar helt rimlig kritik är inget nytt, men leder oavsett det till att broar bränns i en förfärande fart. En analytiker konstaterar krasst att Musk inte är någon kung Midas med följande resonemang: ”There is money that has been set on fire that is never coming back. We’re in the salvage business with Twitter. In a restructuring, with Elon gone, you can have people looking at it. They can foresee that Elon didn’t do anything that can’t be reversed and offer instant relief”. När det gäller Musks engagemang i yttrandefrihet tycks behöva ge vika när yttranden handlar om att företag som han äger får kritik. En av annonsörerna som lämnat X är Disney. Efter att Musk uppmanat Disneys vd Bob Iger att ”go f*** yourself” har han nu meddelat att Disney+-appen försvinner från Teslas bilar. Länken till Aftonbladets journalistiska granskning av Tesla har märkts som osäker på X. Som om inte det vore nog meddelade EU-Kommissionen nyligen att X utreds för misstänkt brott mot Digital Services Act och dess krav på att bland annat motverka olagligt innehåll och desinformation.

 

  • Metas Twitterkonkurrent Threads har lanserats i EU och når därmed potentiellt 448 miljoner nya användare inom medlemsländerna. För att kunna interagera med andras inlägg eller göra egna krävs det att man har ett Instagramkonto. Lanseringen anses ha försenats av EU:s Digital Markets Act, men är samtidigt viktig då användarna som initialt flockades på Threads snabbt har tappat engagemang i plattformen.

 

  • Datasäkerhetsorganisationen noyb (My Privacy is None of Your Business), som grundades av Max Schrems, har anmält Meta till Österrikes dataskyddsmyndighet. Noyb menar att Metas abrovink för att kringgå GDPR genom att erbjuda användare att betala för ett abonnemang fritt från reklam strider mot GDPR.

 

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.