I samband med pandemin publicerade MSB en lista där bland annat journalistik identifierades som exempel på samhällsviktig verksamhet, det vill säga att den ”upprätthåller eller säkerställer funktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet”.
Omfattas gör ”…journalistisk- och redaktionell verksamhet inklusive teknik för produktion och publicering av nyheter, granskande journalistik och samhällsinformation. Infrastruktur för distribution av nyheter, granskande journalistik och samhällsinformation oavsett plattform.”
Det innebär dock inte att all personal på redaktioner per automatik anses ha samhällsviktiga funktioner i en kris- eller krigssituation. Det görs i myndighetens formuleringar ingen särskillnad mellan public service, nyhetstidningar eller tidskrifter. Däremot har MSB tagit fram metodstöd för hur företag kan identifiera samhällsviktig personal.
Vidare får vissa företag krigsplacera personal på den egna arbetsplatsen för kommande allmän tjänsteplikt, så att ”rätt person är på rätt plats” när beredskapen höjs och säkerställa att ingen person får flera olika uppgifter i totalförsvaret. Inte heller detta sker automatiskt för redaktionell personal.
MSB tar fram en vägledning om krigsorganisation och krigsplacering till företag, som bland annat kommer innehålla kriterier för när personal kan krigsplaceras på den egna arbetsplatsen. Denna ges ut i vår och kommer att utgå ifrån kriterier om att Plikt- och prövningsverket önskar intyg från en offentlig aktör (myndighet) på att företaget bedriver verksamhet som är viktig för totalförsvaret. MSB bedömer att den myndighet som medlemmar i Tidningsutgivarna ska vända sig till för att intyga att man ”bedriver verksamhet som är viktig för totalförsvaret” kommer att vara MPRT.
Notera att varje svensk man eller kvinna bara kan ha en krigsplacering, så om någon av de som redaktionerna önskar lista som nyckelpersonal är med i hemvärnet eller kanske har en militär krigsplacering så måste prioritering lösas med myndighetshjälp.
MSB rekommenderar också kontinuitetshantering, eller Business Continuity Management (BCM), för att säkerställa fortsätt drift vid störningar. Det handlar om att planera för att kunna upprätthålla verksamheten på en godtagbar nivå, oavsett störning. Exempel på störningar är när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller vid ett strömavbrott.
Vidare rekommenderas en bemanningsplan om vilken personal och vilka kompetenser som behövs för att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten. Personalplanering inför höjd beredskap innebär inte några förpliktelser för vare sig företaget eller de anställda när det är fred. Plikten inträder inte förrän regeringen har beslutat om höjd beredskap, och dessutom beslutar om allmän tjänsteplikt inom företagets verksamhet eller geografiska område.
Värt att understryka är att ett företag, till exempel en redaktion, som får ett intyg från en offentlig aktör på att man bedriver verksamhet som är viktig för totalförsvaret och därmed kan krigsplacera personal på den egna arbetsplatsen, därmed betraktas som en del av totalförsvaret. Det är betydelsefullt inte minst då det i regeringens totalförsvarsproposition (2020/21:30) talas om ”ömsesidigt stöd och samverkan mellan militära och civila verksamheter”. Det finns alltså säkerhetsaspekter att beakta för personal namngivna i bemanningsplaner och företag som utgör delar av totalförsvaret.
Sist men inte minst tipsar MSB om sin samlingssida med tips och stöd för hur företag kan stärka sin beredskap.