[UPPDATERAD 2024-02-08]

Medlemmar i Tidningsutgivarna har en viktig roll att fylla i syfte att upprätthålla samhällets funktionalitet oavsett störning. De ryms med andra ord inom definitionen av ”samhällsviktig verksamhet”, som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet (förordning 2022:524). Att samhällsviktig verksamhet har en grundläggande förmåga och uthållighet är en grundförutsättning för Sveriges beredskap.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som stödjer både offentliga och privata aktörer i att identifiera samhällsviktig verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i ett geografiskt område eller för ett ansvarsområde. MSB erbjuder även stöd för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet genom att skapa en grundläggande förmåga och uthållighet, bland annat genom arbete med kontinuitetshantering.

På MSB:s webbplats finns ett dokument som tydligt identifierar nyhetsredaktioner, tidningstryckerier och infrastruktur för informationsspridning som just samhällsviktig verksamhet. Där sägs att ”Den viktiga samhällsfunktionen avser förmågan att tillhandahålla och säkra tillgången till nyheter och samhällsinformation. I funktionen ingår allt från granskande journalistik till infrastruktur för att säkerställa allmänhetens tillgång till nyheter och samhällsinformation. Exempel på samhällsviktig verksamhet som upprätthåller och säkerställer den viktiga samhällsfunktionen är nyhetsredaktioner, tidningstryckerier och infrastruktur för informationsspridning.”

Det görs i myndighetens formuleringar ingen särskillnad mellan public service, nyhetstidningar eller tidskrifter. Dock innebär inte detta att all personal på nyhetsredaktioner per automatik anses ha samhällsviktiga funktioner i en kris- eller krigssituation. Men MSB tagit fram metodstöd för hur företag kan identifiera samhällsviktig personal (se länkat dokument ovan).

En viktig åtgärd som alla medieföretag kan och bör göra är en genomlysning av den egna organisationen för att se vilka personer som behövs för att vid kris och krig kunna fortsätta utföra sitt samhällsviktiga arbete.

Det är också viktigt att komma ihåg att vissa företag får krigsplacera personal på den egna arbetsplatsen för kommande allmän tjänsteplikt, så att ”rätt person är på rätt plats” när beredskapen höjs. Därmed säkerställs att ingen person får flera olika uppgifter i totalförsvaret. Man kan bara ha en krigsplacering. Inte heller detta sker automatiskt för redaktionell personal.

Om någon av de som redaktionerna önskar lista som nyckelpersonal är med i hemvärnet eller kanske har en militär krigsplacering så måste prioritering lösas med myndighetshjälp. Den myndighet som TU:s medlemmar ska ha en dialog med i dessa frågor bedöms vara Mediemyndigheten (tidigare Myndigheten för press, radio och tv – MPRT).

MSB har en vägledning om krigsorganisation och krigsplacering till företag. Vägledning rörande detta ges också i Svenskt Näringslivs information om krigsorganisering och krigsplacering för privata företag.

Företag kan också ta hjälp av Plikt- och prövningsverket för att säkerställa att viktig personal till exempel inte är krigsplacerad i annan funktion, om de behövs för att säkerställa företagets verksamhet.

Beslut om krigsplacering beslutas av respektive företag. De ansvarar också för att informera sin personal om krigsplaceringen.

MSB rekommenderar också kontinuitetshantering, eller Business Continuity Management (BCM), för att säkerställa fortsätt drift vid störningar. Det handlar om att planera för att kunna upprätthålla verksamheten på en godtagbar nivå, oavsett störning. Exempel på störningar är när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller vid ett strömavbrott.

Vidare rekommenderas en bemanningsplan om vilken personal och vilka kompetenser som behövs för att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten. Personalplanering inför höjd beredskap innebär inte några förpliktelser för vare sig företaget eller de anställda när det är fred. Plikten inträder inte förrän regeringen har beslutat om höjd beredskap, och dessutom beslutar om allmän tjänsteplikt inom företagets verksamhet eller geografiska område.

Värt att understryka är att ett företag, till exempel en redaktion, som får ett intyg från en offentlig aktör på att man bedriver verksamhet som är viktig för totalförsvaret och därmed kan krigsplacera personal på den egna arbetsplatsen, därmed betraktas som en del av totalförsvaret. Det är betydelsefullt inte minst då det i regeringens totalförsvarsproposition (2020/21:30) talas om ”ömsesidigt stöd och samverkan mellan militära och civila verksamheter”. Det finns alltså säkerhetsaspekter att beakta för personal namngivna i bemanningsplaner och företag som utgör delar av totalförsvaret.

Sist men inte minst tipsar MSB om sin samlingssida med tips och stöd för hur företag kan stärka sin beredskap.

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.