Mer om TU

Målet för Tidningsutgivarnas verksamhet är att värna mediernas frihet och anseende, allmänhetens rätt till information samt den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. TU verkar som branschorganisation också för att stärka medlemsföretagens ställning som informations- och reklammedier. Och vi företräder medlemmarna i frågor av intresse gentemot statsmakt, myndigheter och andra organisationer samt i internationella organ.

I det fria ordets tjänst sedan 1898

Tidningsutgivarna (TU) räknar 1898 som sitt födelseår och första verksamhetsår. Redan ett par år tidigare hade några chefredaktörer och tidningsägare samlats för att grunda en förening för tidningsutgivare – Svenska Tidningsutgivareföreningen. Men det var den 31 maj 1898 som stadgar antogs och en styrelse kom på plats. Under sitt första år hade TU 54 medlemmar. I dag har vi hundratalet medlemmar som tillsammans ger ut långt fler morgon-, kvälls- och gratistidningar. De publicerar även tidskrifter, sänder tv och radio har redaktionella sajter, nyhetsbyråer, driver försäljnings- och medieutvecklingsbolag med mera.

Allt sedan TU grundades i slutet av 1800-talet har organisationen arbetat för att stärka publicistiken och journalistikens förutsättningar och roll i samhället. Det gör vi genom att anordna utbildningar i ansvarigt utgivarskap, seminarier i aktuella ämnen och samla in relevant branschstatistik. Men också genom att informera regering, parlament och myndigheter i Sverige och EU om förhållandena för medierna och vilka konsekvenser vissa politiska beslut kan få för den fria och granskade journalistiken.

TU värnar tryckfrihet, medieetik och medierätt

Ett av TU:s första tydliga avtryck som påverkansorganisation var att under det tidiga 1900-talet säkra medlemmarnas rätt till sin tidningstitel. En tidningstitel är av avgörande betydelse för systemet med ansvarig utgivare. Och tryckfrihetsfrågorna har självklart varit en av TU:s mest prioriterade. TU spelade till exempel en avgörande roll vid tillkomsten av 1949 års tryckfrihetsförordning, liksom vid den partiella reform som skedde 1976. Vid varje översyn och utredning gällande tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och offentlighetsprincipen har sedan dess har TU intagit en aktiv roll för att garantera vidast möjliga rättigheter.

Samtidigt som TU verkat för en generös tryck- och yttrandefrihet har organisationen varit en av de drivande krafterna bakom bildandet av Pressens opinionsnämnd (PON, 1916) och Allmänhetens pressombudsman (PO, 1969) i syfte att värna den enskildes rätt gentemot medierna. Från och med 2020 har systemet ombildats till Allmänhetens medieombudsman. En hög och ständigt närvarande medieetik är alltså ett av TU:s prioriterade områden. Därför har TU också varit med i framtagandet av gemensamma etiska spelregler för press, radio och tv. I dag är TU en av det medieetiska systemets huvudmän och dess huvudsakliga finansiär. TU har också en central och drivande roll i frågor om upphovsrätt, marknadsföringsrätt och it-rätt.

Enar och utvecklar branschen i centrala frågor

Vid sidan av Medieombudsmannen och dess föregångare har TU också varit med om att starta det som i dag är mediebranschens pensionsbolag PP Pension och public service-bolaget Sveriges Radio. Det sistnämnda bolaget grundades 1924 under namnet AB Radiotjänst. Engagemanget behölls ända fram till 1992 då TU:s styrelse överlät sina aktier i Sveriges Radio AB till staten. En av anledningarna till att aktierna avyttrades var att marknaden för etermedier avreglerades vid denna tid och att flera av TU:s medlemmar var aktörer även där. Inför den avregleringen gjorde TU en betydande insats när det gäller skapandet av det regelverk som kom att styra den privata lokalradion.

TU arbetar dagligen med att stärka mediernas förutsättningar på en konkurrensutsatt marknad. Det har under decennierna tagit sig olika uttryck, som att arbete för förbättrade distributionsmöjligheter, gemensamma pappersinköp och konkurrensneutrala skatter.

TU var fram till bildandet av arbetsgivarförbundet Medieföretagen år 2009 också arbetsgivarorganisation och förhandlade och ingick kollektivavtal med arbetsmarknadens berörda parter.

Redan under 1920-talet började TU och det som i dag är Sveriges Annonsörer att tala om möjligheterna för annonsörer att mäta hur många som tog del av deras reklam. Samtalen resulterade i grundandet av AB Tidningsstatistik och i förlängningen de upplagerevisioner och räckviddsundersökningar som utförs av dagens Kantar Sifo. Det är bland annat med dessa rapporter och studier som grund annonsörerna utvärderar sina medieinvesteringar. TU har också varit en drivande kraft i skapandet av de normer och regler som gäller vid annonsering. Vi tar också fram olika former av rekommendationer, till exempel vid spel- och så kallad nativeannonsering.

Eftersom intäkterna från annonserna till stora delar betalar för journalisternas löner och tidningsproduktionen jobbade TU under många för att den speciella reklamskatt på framför allt dagspressens annonsintäkter skulle försvinna, vilket den också gjort stegvis. Det var en skatt som träffade reklam i tidningar – men inte på internet, tv, radio eller direktreklam.

Mervärdesbeskattningen har också varit en återkommande utmaning. 1996 införde Sverige en moms på tidningar om 6 procent. Dagstidningar hade tidigare varit momsbefriade, men denna gång var ambitionen att införa en moms om 12 procent. Bland annat tack vare TU:s informationsarbete stannade momssatsen vid hälften.

2021 beslöt EU-ländernas finansministrar att ge medlemsstaterna rätt till kvalificerat momsundantag, med en lägre mervärdesskattesats än fem procent, för bland annat tidningar. Även den svenska regeringen stod bakom beslutet, vilket väcker förhoppningar om att detta ska införas i Sverige. Tidningsutgivarna driver på för att regering och riksdag ska utnyttja möjligheten. Nollmoms på nyhetsmedier skulle vara en oerhört betydelsefull vitamininjektion för en fortsatt livskraftig, lokalt förankrad journalistik över hela landet.

I mitten av 1990-talet var den digitala utvecklingen ännu i sin linda. Men allt eftersom en större andel av befolkningen började ta del av sina nyheter i de digitala kanalerna – där momsen var 25 procent – växte också behovet av en plattformsneutral moms. TU drev frågan intensivt i både Sverige och inom EU innan den landade i en sänkning av digitalmomsen till 6 procent sommaren 2019. TU har under alla år också spelat en samlande roll för utvecklingen och omfattningen av press- och mediestödet.

Dagens frågor viktiga för framtiden

Värnet av tryck- och yttrandefriheten och mediernas frihet är lika central i dag som den var i går och kommer att vara i morgon. I dag verkar TU också för en konkurrensneutral skattelagstiftning. Det gör vi för att dagens system snedvrider konkurrensen till de globala internetjättarnas fördel. Dessutom vill vi vidareutveckla Sveriges och världens mest effektiva återvinningsprogram. Den förordning som regeringen föreslagit riskerar att leda till kraftigt ökade kostnader för mediebolagen, vilket i sin tur kan hota journalistikens förutsättningar. Vi jobbar dessutom för att stärka skyddet för medier och deras medarbetare mot hot och olika former av trakasserier. En annan viktig framtidsfråga gäller förhållandet till – och omfattningen av – public service.

TU medverkar på expertnivå i statliga utredningar och har en kontinuerlig dialog och kontakt med berörda makthavare inom regeringskansli, riksdag och myndigheter  – och har därmed möjlighet att påverka mediepolitik och kommande lagförslag.

Därför medlem – information om medlemskap >>

Här finns mer information om oss som jobbar på TU >>

Om oss

Johan Taubert, vd
076-545 24 05
johan.taubert@tu.se

Pin It on Pinterest