Jubileumsåret 2023
125 år i det fria ordets tjänst
sedan 31 maj 1898
125 år av arbete för att stärka publicistiken och journalistikens förutsättningar och roll i samhället
Tidningsutgivarna räknar 1898 som sitt födelseår och första verksamhetsår. Redan tidigare hade några chefredaktörer och tidningsägare samlats för att grunda en förening för tidningsutgivare – Svenska Tidningsutgivareföreningen. Men det var den 31 maj 1898 som stadgar antogs och en styrelse kom på plats.
I dag har vi hundratalet medlemmar som tillsammans ger ut långt fler morgon-, kvälls- och gratistidningar. De publicerar även tidskrifter, sänder tv och radio har redaktionella sajter, nyhetsbyråer, driver försäljnings- och medieutvecklingsbolag med mera. Vi arbetar dagligen med att stärka mediernas förutsättningar på en konkurrensutsatt marknad. Det har under decennierna tagit sig olika uttryck, som att arbeta för förbättrade distributionsmöjligheter, gemensamma pappersinköp och konkurrensneutrala skatter.
När Tidningsutgivarna i år firar 125-årsjubileum vill vi rikta fokus på det som verkligen är värt att fira; hur fria och oberoende medier gör skillnad och förändrar samhället till det bättre.
Journalistik har av Unesco – FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – konstaterats vara en allmännytta; ”a public good”. I rapporten Journalism is a public good: World trends in freedom of expression and media development (Global report 2021/2022) slås det fast att “journalism plays a critical role in promoting a healthy civic sphere. It does so by providing citizens with trusted information and facts they need to participate in a free and open society. Journalism simultaneously acts as an independent watchdog and agenda-setter.”
I de av FN antagna Globala målen berörs flera aspekter av hållbar utveckling. Fria och oberoende medier kan inte minst inom det så kallade mål 16 göra betydelsefulla bidrag, då det bland annat handlar om att ”bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”. Inom mål 16 finns flera delmål, varav ett är formulerat som ”Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna”. Det relaterar väl till mediernas uppgift att granska makten och att hålla allmänheten informerad i frågor och händelser rörande politik och samhälle.
Detta har vi utvecklat mer detaljerat på en annan del av tu.se >>
För att tydligt illustrera hur journalistiken gjort skillnad – i stort och smått, på det lokala eller nationella planet – har vi vänt oss till våra medlemmar för att samla in exempel på just detta, som presenteras nedan.
- Kommunen agerar bank
- Tysk tortyr i Norge
- Motala och lögnen
- Bussindragning i Kilsmo
- Bisysslor i Borås
- Mäns våld mot kvinnor
- Arboga Tidning i Biafra
- Slavliknande arbete på SSAB
- Skandalboendet i Kungsbacka
Klicka på bilden för att göra den större.
Norran inledde den 4 juni 2013 en granskning som avslöjade hur Skellefteå kommun gett lån till privata företag genom sitt helägda fastighetsbolag Polaris. Låneverksamheten hade då pågått sedan 1980-talet, företag som hyrt lokaler av fastighetsbolaget hade erbjudits att teckna skuldebrev till förmånliga villkor. Men kommuner får inte gynna eller stötta enskilda företag, det är ett brott mot kommunallagen. Tidningen visade hur lånen konstruerats, avslöjade andra former av möjliga stöd, fann exempel på jäv – och intervjuade en rad experter som underkände Skellefteå kommuns hantering. Kommunen slog ifrån sig: Det handlade om att ge näringslivet bra förutsättningar. Tidningen visade att de företag som gynnats med lån i flera fall gått i konkurs och att antalet anställda minskat över åren.
Klicka på bilden för att göra den större.
Eskilstuna-Kuriren publicerade, tillsammans med 13 andra dagstidningar och tre tidskrifter, den 12 mars 1942 vittnesmål om Gestapo-ledd tortyr av fångar i tysk-ockuperade Norge. J.A. Selander, som ledde tidningen, var övertygad humanist och antinazist samt rakryggad publicist. Han fick i januari 1942 vittnesmål om tortyren. Dokumenten som hade smugglats ut ur Norge var sprängstoff – Sveriges linje var strikt neutralitet: Tyskland skulle inte provoceras. Materialet granskades ingående, en grupp publicister villiga att publicera samlades i hemlighet. Publiceringsdag bestämdes. Regeringen fick dock kännedom om vad som var på gång. Tidningar konfiskerades – men i de flesta fall nådde de ändå sina prenumeranter. Selander och de andra publicisterna visade stort mod och bidrog till att väcka en stark svensk opinion mot nazisternas övergrepp. Publicisternas namn fanns på såväl de dokument Gestapo förberett inför en möjlig tysk invasion av Sverige, som på inhemska nazisters dödslistor.
Klicka på bilden för att göra den större.
Den 7 november 1995 publicerar Motala Tidning nyheten att kommunfullmäktiges ordförande Sölve Conradsson, som också var kommunens näringslivschef, använt kommunens kontokort under semestern, för att hyra bil. Det blir inledningen till en intensiv och envis granskning av kommunen och en lång rad ledande politiker och tjänstemän. En granskning som efter två år leder till en rad fällande domar för trolöshet mot huvudman, i några fall grov, och för osant intygande. På vägen har reportern som driver granskningen, Britt-Marie Citron, och tidningen att ta sig förbi allsköns hinder som sätts upp för att gömma, förvilla, försköna och förneka fakta. Dessutom anklagas tidningen för att illojalt förstöra för kommunen och bygden.
Klicka på bilden för att göra den större.
Länsposten i Örebro uppmärksammade i flera artiklar den lilla orten Kilsmo i Östernärke som påverkats negativt av först en skolnedläggning och sedan en indragen busslinje. Det senare blev en förstasidesnyhet den 2 december 2021 och ledde till ett starkt lokalt engagemang och folkliga protester. Ett medborgarförslag lämnades in till regionen och byborna försökte på alla sätt att uppmärksamma situationen. Länsposten bidrog bland annat med fakta från en forskare i kulturgeografi vid Örebro universitet, som pekade på att Sveriges regioner haft svårt att hålla landsbygden med kollektivtrafik när ansvaret för detta gick över till dem från kommunerna.
Klicka på bilden för att göra den större.
Den 27 mars 2020 inledde Borås Tidning en granskning av 21 kommunala chefer med omfattande – icke anmälda – bisysslor. Avslöjandena var resultatet av medarbetarna Jonas Ekelund, Anne Bengtssons och Carl Linds djupdykning i handlingar, ett halvårs researcharbete. Publiceringarna fick omgående effekter: Kommunens rutiner och regler skärptes, flera av cheferna hade brutit mot anställningsavtalet, en förlorade jobbet. Ett bageri, en dagverksamhet, med många funktionshindrade hade fått lägga ner när de förlorade kommunen som kund. När det visade sig att den kommunala chef som skötte upphandlingen låtit den gå till det egna familjeföretaget krävde politikerna att bageriet skulle räddas. Så skedde också.
Klicka på bilden för att göra den större.
Den 4 maj 2009 börjar Aftonbladet publicera resultatet av Kerstin Weigls och Kristina Edbloms envisa, initierade kartläggning av alla fall under 2000-talet där kvinnor dödats av närstående män. Omfattningen av det dödliga våldet i nära relationer skakar om makthavare såväl som allmänheten. Det kommer också som en nyhet för många hur ofta kvinnor inte får hjälp och stöd när de slår larm – och hur rättsväsendet och andra myndigheter misslyckas efter brott och domar. Aftonbladet har fortsatt att följa och kartlägga våldet och på det sättet satt press på politiker och myndigheter. En del har hänt på vägen. Bland annat har straffet för grov kvinnofridskränkning skärpts, liksom reglerna kring och straffen kopplade till kontaktförbud. ”Men det räcker inte”, som Aftonbladets chefredaktör Lena K Samuelsson konstaterar.
Klicka på bilden för att göra den större.
I maj 1968 uppmanar Arboga Tidnings chefredaktör Tord Wallström Sverige att erkänna utbrytarstaten Biafra, som kämpar mot den nigerianska övermakten i ett hänsynslöst krig. Wallströms engagemang utvecklas så att han i slutet av maj blir tidningens utsände och tar sig in i Biafra med hjälp av militärflyg med nödhjälp till utbrytarna. Hans dramatiska material – bilderna tog han själv – publiceras de följande veckorna. Arboga Tidning var därmed ett av de första medier i världen att uppmärksamma kriget och katastrofen som drabbade Biafra. Wallströms insats blev en ögonöppnare för kollegor och allmänheten, inte bara i Sverige. Den ökade insikten om kriget kom att leda till hjälpinsatser från bland annat Röda Korset – med deltagare från Sverige. Bland de läkare som reste dit fanns fransmannen Bernard Kouchner. Han kom fram till att en ny organisation behövdes, och han grundade därför Läkare utan gränser 1971.
Klicka på bilden för att göra den större.
Den 18 september 2003 avslöjar Norrbottens-Kuriren hur slovakiska arbetare med urusla villkor arbetar i livsfarlig miljö i SSAB:s koksverk. Reportern Katarina Karlsson visade hur det slovakiska företaget Ferostav – som arbetade på entreprenad med reparationer – blåste arbetarna på traktamente och tvingade dem arbeta under vidriga, slavliknande förhållanden. Bland annat saknades skyddsutrustning som var obligatorisk för SSAB:s egna anställda. Avslöjandena väckte starka reaktioner. SSAB ansåg att entreprenören brutit mot avtalet, men att ansvaret för förhållandena låg hos entreprenören. Facket hotade med blockad om inte avtalsenliga löner betalades ut. Till slut slöts ett avtal som gav de slovakiska arbetarna miljontals kronor.
Klicka på bilden för att göra den större.
Den 13 maj 2016 avslöjar Norra Halland i Kungsbacka att ett familjehem i vårdkoncernen Aleris regi har bedrövliga förhållanden; misshandel, vanvård och smuts – vapen och bombtillverkning. Polisen har sedan 2010 kontaktat kommunerna som placerat pojkar där, men inget har hänt. Avslöjandet bygger på ett omfattande kartläggningsarbete av tidningens medarbetare Josefin Julén och Kristian Alm. I uppföljningarna visar Norra Halland hur inblandade aktörer skjuter ansvaret från sig. Artikelserien leder till att IVO skarpt kritiserar kommuner som placerat pojkar på hemmet.
