Dagens höga moms på digital journalistik riskerar att leda till färre redaktioner, fler vita fläckar på mediekartan och en försvagad demokrati. Det skriver 38 publicister i en debattartikel som i dag publiceras i flera av landets tidningar. Publicisterna uppmanar därför regering och riksdag att införa en teknikneutral moms.
– I januari i fjol lovade finansminister Magdalena Andersson och kulturminister Alice Bah Kuhnke att sänka digitalmomsen så snart EU, som håller i momsfrågorna, öppnat för den möjligheten. Men eftersom arbetet för en momsharmonisering kört fast i Bryssel måste regeringen nu ta täten i den är frågan, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på branschorganisationen TU – Medier i Sverige.
I Sverige och andra EU-länder har tidningar en lägre momssats än andra varor och tjänster. I Sveriges fall är momsen sex i stället för 25 procent. Men den lägre momssatsen gäller enbart för tryckta tidningar. Momsen på den digitala versionen av samma tidning är 25 procent.
– I längden är det inte hållbart att momsen på nyheter fyrdubblats i takt med digitaliseringen och våra nya medievanor. Den här momsökningen har skett samtidigt som en växande andel av befolkningen vill ta del av nyheterna digitalt, kostnader för papper ökat och de utländska it-jättarna kommit att dominera den digitala annonsmarknaden, säger Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige.
I debattartikeln pekar publicisterna på de positiva effekter momssänkningarna haft i länder som Norge och Frankrike. Där betalar allt fler för sina digitala nyheter och de journalistiska medierna får en växande andel av sina intäkter från läsarna. Frankrikes sänkning, som till skillnad från Norge är ett EU-land, ses av EU som ett brott mot gällande regler.
Publicisterna lyfter också fram ett nytt förslag från den danska regeringen. Det danska förslaget går ut på att kompensera nyhetsmedierna för momsen till dess att nya regler är på plats inom EU.
Sammantaget uppmanar publicisterna regering och riksdag att snarast möjligt införa en teknikneutral moms annars menar de att det finns en risk för att nyhetsbevakningen i landet försvagas och att en rad tidningar kan komma att försvinna.