Rimliga förutsättningar behövs för livskraftig journalistik och levande demokrati i hela landet. Det skriver Jeanette Gustafsdotter, vd på mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige, i ett öppet brev till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Brevet publiceras i dagens Tidningen Ångermanland.
– Fri och granskande journalistik är en fungerande affärsmodell i sig. Men för att den ska fungera måste det finnas rimliga förutsättningar. Bland dessa förutsättningar är några giltiga för i stort sett hela branschen. Digitalmomsen måste sänkas och det måste finnas en balans på marknaden mellan de offentligt finansierade medierna och de privata. Dessutom måste vi på allvar se över nätjättarnas effekt på samhället, säger Jeanette Gustafsdotter, vd branschorganisationen TU – Medier i Sverige.
En förkortad version av det öppna brevet till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) har i dag publicerats i Tidningen Ångermanland. Brevet kommer senare i dag också att lämnas över till kulturdepartementet. Brevet i sin helhet finns att läsa nedan.
TU:s öppna brev till kulturministern
Bästa Amanda Lind!
Grattis till det nya jobbet som kultur- och demokratiminister. Det är ett viktigt politikområde med stora utmaningar under den kommande mandatperioden. Några av dessa utmaningar finns inom mediefältet. Och det är därför jag skriver ett öppet brev till dig i din lokaltidning.
Som du vet är mediebranschen mitt uppe i sin största omvandling på mer än 150 år. Branschen har kommit en lång bit på väg i sin omställning. Fram till för några år sedan kom tidningar som den här ut en gång per dag och finansierades till största delen av annonser. I dag följer lokal-, riks- och utrikesnyheterna oss hela dagen via tryckta tidningar, tv, appar, radio, poddar, pushnotiser, sajter och röststyrda högtalare. Och de svenska mediehusen och nyhetskonsumenterna finns i den absoluta spetsen av den digitala utvecklingen. Det är här i Norden som störst andel av befolkningen tar del av nyheter i ett såhär mångfacetterat utbud. Det är också här medierna utvecklar nya redaktionella koncept och det är hit all världens medier reser för att inspireras och lära. Inte minst därför att vi är mer villiga än andra att betala för våra digitala nyheter.
Fri och oberoende journalistik är en fungerande affärsmodell i sig. Men för att kunna rapportera vad som händer i Härnösand och övriga landet krävs rimliga förutsättningar. Villkor som gör det möjligt för medierna att granska kommunala beslut, näringslivets utveckling och den lokala debatten även om fem och tio år.
För det första måste löftet om att sänka momsen på digitala nyheter från 25 till 6 procent den 1 juli hållas. Frågan ligger formellt sett inte på kulturministerns bord, men sänkningen är en helt avgörande del i den samlade mediepolitiken. Med en sänkning – så att momsen på tryckta och digitala nyheter likställs – blir det lättare för landets redaktioner att behålla personal och nyanställa. En utebliven sänkning skulle däremot betyda att risken för personalneddragningar och växande nyhetsskuggor ökar starkt. Här är det alltså centralt att kultur- och finansdepartementen samverkar och håller ihop mediepolitiken.
För det andra behövs en balans på mediemarknaden. Digitaliseringen innebär inte bara att vi i dag kan ta del av nyheter på andra sätt än tidigare. Den betyder också att konkurrensen mellan dagstidningarna och public service förändrats i grunden. Därför är det viktigt att komma ihåg att public service handlar om en offentligt finansierad verksamhet som konkurrerar med privata, lokala medier. Båda behövs! Men samtidigt måste vi vara vaksamma så att public service inte undergräver förutsättningarna för andra medier, till exempel genom att göda de stora nätjättarna med annonsdata om konsumenter och användare.
För det tredje är det viktigt att vi får en uppdaterad och saklig politik gällande nätjättarnas effekter på samhället. Dagens skatteregler snedvrider konkurrensen till jättarnas fördel. De slipper exempelvis undan skatter som svenska och europeiska medier måste betala. Därför utreder nu allt fler länder i Europa möjligheterna att införa nya regler som är anpassade till dagens digitala värld. Här måste Sverige driva på för en lösning både inom EU och internationella samarbetsorganisationer som OECD. Sverige måste också verka för att affärsdrivande bolag som tjänar pengar på svenska mediers arbete börjar att göra rätt för sig och betala till de som faktiskt utför arbetet. Ett sätt att stärka journalistiken är att modernisera upphovsrätten med närstående rättigheter enligt de förslag som nu diskuteras inom EU.
Som tidigare kommunpolitiker känner du väl till mediernas viktiga roll för demokratin. Och att Sveriges ungefär 460 dags- och gratistidningar sedan decennier svarar för den grundläggande bevakningen i landet. På lokal nivå är länets och ortens tidning helt avgörande för en levande demokrati. Vill vi behålla den måste förutsättningarna finnas på plats.
Med en teknikneutral moms, balans mellan offentligt finansierade medier och privata samt med moderna skatte- och upphovsrättsregler ökar förutsättningarna för livskraftig journalistik i hela landet. Det är tre utmaningar som inte kan vänta.
Vänliga hälsningar,
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige