För tio år sedan gav riksdagen regeringen i uppdrag att avskaffa reklamskatten – tio år senare är den fortfarande kvar. Dagens budgetproposition visar tyvärr att regeringen inte heller denna gång tänker fullfölja riksdagens uppdrag.
– Att samtliga regeringar under tio års tid haft uppdraget, men aldrig gått från ord till handling är mycket anmärkningsvärt, säger TU:s vd Per Hultengård.

– I dagens ytterst tuffa situation för dagspressen är det dessutom mycket olyckligt med den snedvridning av konkurrensen som reklamskatten innebär. I praktiken är det 35 dagstidningar som betalar reklamskatt på sina annonsintäkter, medan konkurrenterna inom radio, tv, internet och direktreklam inte belastas alls, påpekar Per Hultengård.

– Det är nu hög tid att regeringen slutar trotsa riksdagen och avskaffar reklamskatten en gång för alla, avslutar Per Hultengård.

Fakta om reklamskatten
Reklamskatten är en punktskatt på 3 procent av annonsintäkterna för alla periodiska publikationer, med ett grundavdrag på 50 miljoner kronor. Ytterst få gratistidningar och tidskrifter har dock annonsintäkter över 50 miljoner kr, så kvar att betala reklamskatt är i praktiken drygt 35 dagstidningar. 5-6 av dessa dagstidningar betalar hela två tredjedelar av reklamskatten.

TV, radio, internet och direktreklam betalar inte någon reklamskatt alls.

År 1972 instiftades reklamskatten i Sverige. Skatten var till en början en så kallad annonsskatt för dagstidningar. En utredning rekommenderade 1997 regeringen att avskaffa reklamskatten eftersom man menade att dess grundkonstruktion var ett omodernt och orättvist system för att ta ut skatt. Skatten avskaffades dock aldrig, annat än för direktreklam som sedan 1999 inte längre omfattas av reklamskatten.

Den 10 april 2002 tillkännagav riksdagen för regeringen sin mening att reklamskatten bör avvecklas.

Vid frågor kontakta:
Per Hultengård, vd TU
070-815 75 29