Sammanfattning
Mediernas branschorganisation – TU – Medier i Sverige – har idag lämnat sitt remissvar på Medieutredningen (SOU 2016:80)
Och TU som företräder hela branschen ger ett tydligt besked: behåll dagens system med en rättighetsbaserad lagstiftning, där endast allmänna nyhetsmedier ska kunna få stöd och se till att stödnivåerna höjs.
TU säger däremot nej till att medlemskap i ett medieetiskt system ska vara ett krav för att få mediestöd, nej till att man inför ett återbetalningskrav av mediestöd vid vinst inom koncern och nej till att skapa ytterligare ett public service-bolag.
– Medieutredningen har gjort en bra kartläggning av hur medielandskapet snabbt förändras, men glömmer – i sin iver att göra något nytt – att det faktiskt finns en infrastruktur som alltjämt, och fortsatt, fungerar. Det är viktigt att, i det framtida mediepolitiska byggandet, ta till vara och ta med sig detta, säger TU:s VD Jeanette Gustafsdotter.
Mera om TU:s yttrande
TU – Medier i Sverige, mediehusens branschorganisation, har i dag lämnat in sitt remissvar till kulturdepartementet över ”Medieutredningens” betänkande ”En gränsöverskridande mediepolitik” (SOU 2016:80). TU förordar där en rättighetsbaserad lagstiftning som stödprincip, det vill säga en lagstiftning som innebär att alla som uppfyller de angivna stödkriterierna är berättigade till stöd.
TU är generellt sett positiv till en teknikoberoende lagstiftning för mediestöd.
TU avstyrker däremot utredningens förslag till ny mediestödsnämnd. TU är positiv till att branschkunskap tas in i nämnden, men stödsystemet är ett statligt engagemang och då måste staten även ta ansvaret för dess förverkligande.
TU tillstyrker att den som tilldelas mediestöd ska ge ut så kallade allmänna nyhetsmedier, det vill säga medier som har ett redaktionellt innehåll bestående av allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundläggande processer och skeenden. Men TU förordar att kriteriet ”allmänpolitisk opinionsbildning” också ska läggas till.
TU tillstyrker de objektivt mätbara kraven i förslaget till förutsättningar för mediestöd till allmänna nyhetsmedier, men avstyrker de subjektiva bedömningskraven, som ”hög kvalitet och inre mångfald”, ”människans frihet” och ”god användarförankring”.
TU avstyrker också bestämt kravet om anslutning till ett medieetiskt system för att vara stödberättigad.
TU utgår också från att de framtida mediepolitiska besluten och stödsystemen har en helhetssyn som även omfattar public service.
TU anser vidare:
- att de maximala driftsstöds-/produktions-/mediestödsnivåerna bör höjas och välkomnar en utökad anslagsram.
- att kravet på återbetalningsskyldighet av mediestöd vid vinst inom koncern inte ska genomföras
- att distributionsstöd fortsatt ska lämnas till allmänna nyhetstidningar för distribution av tidningar på papper, förutsatt att minst två allmänna nyhetsmedier deltar.
- att sökandeprocessen för innovations- och utvecklingsstödet måste förenklas.,
- att det är angeläget att taltidningarna och taltidningssystemet även i fortsättningen hanteras separat från mediestödet.
TU är därutöver mycket kritiskt till förslaget om att införa ett ytterligare ett public service-bolag.
– Om staten inte ens med tre (3) public service-bolag klarar av att uppfylla sitt uppdrag, så är lösningen inte att inrätta ett fjärde bolag, säger TU:s chefsjurist Per Hultengård.
TU är däremot positiv till betänkandets skrivningar om skärpt straff för hot mot journalister, framlyftandet av infrastrukturens betydelse för ett hållbart medielandskap och fortsatt utveckling av samdistribution av post och tidningar.
Här kan du ta del av hela TU:s yttrande.
Kontakt:
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige, 070-624 45 56, jeanette.gustafsdotter@tu.se
Per Hultengård, chefsjurist TU – Medier i Sverige, 070-815 75 29, per.hultengard@tu.se