Den statliga Presstödskommittén har i dag överlämnat sitt betänkande till kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth.

Nedan följer en sammanfattning av betänkandets innehåll. Betänkandet finns att hämta här.

1) Driftsstödet

* Kommittén föreslår att efter det att den nuvarande stödperioden gått ut 2016, ska en ny stödperiod om fem år gälla, d v s till utgången av år 2021. Nedan beskrivna förslag är tänkta att gälla fr o m 2017.

* Grundläggande begrepp och definitioner som “dagstidning”, abonnerad upplaga” och “täckningsgrad” föreslås vara oförändrade. Kommittén noterar dock att fler tidningar kan komma att minska sin hushållstäckning ner till gränsvärdet och menar att Presstödsnämnden därför även i fortsättningen ska kunna bortse från täckningsgraden om det med hänsyn till förhållandena inom en tidnings hela spridningsområde är uppenbart att måttet ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.

* Läsarintäkter från digitala abonnemang – liksom från försäljning av lösnummer – föreslås omfattas av upplagemätningarna för att fastställa stödbelopp.

* Storstadstidningsstödet, d v s det belopp som kan utgå till storstadstidningar utöver det allmänna driftsstödet, tas bort.

* En ny stödtrappa införs för hög- och medelfrekventa tidningar (3-7 dagar i veckan). Kommittén föreslår också nya bidragssatser och ett nytt maximibelopp. Effekten av detta blir att alla hög- och medelfrekventa dagstidningar som 2013 har allmänt driftsstöd, men ej storstadstidningsstöd, kommer att få ett högre stöd än i dag. Storstadstidningar som i dag uppbär presstöd kommer att få minskat stöd. Det maximala belopp en tidning kan få är 40 miljoner kronor.

* För lågfrekventa tidningar (1-2 dagar i veckan) höjs stödbeloppen med 10 % för endagarstidningar och 20 % för tvådagarstidningar. En lågfrekvent tidning med en upplaga mellan 1500 och 2000 exemplar ska bara kunna få driftsstöd i tre år. Därefter måste upplagan överstiga 2000 exemplar.

* Kommittén förordar ett omställningsstöd för elektroniska publiceringstjänster, men lämnar samtidigt inget skarpt förslag om detta eftersom man anser att bl a förhållandet till EU:s statsstödsregler här först måste utredas ytterligare. Om ett sådant stöd införs är förslaget att en tidning som har rätt till driftsstöd ska kunna få ett omställningsstöd under tre år, att stödet som mest ska kunna uppgå till 40 % av särkostnaden och 15 % av tidningens driftsstöd. Maxbeloppet ska vara 3 miljoner kronor för hög- och medelfrekventa tidningar och 500.000 kronor för lågfrekventa tidningar. Den ekonomiska ramen för omställningsstödet föreslås vara 35 miljoner kronor.

* Den nuvarande regeln om att driftsstöd till elektroniskt distribuerade dagstidningar är lägre än för papperstidningar tas bort. Kommittén menar att det inte längre är självklart att kostnaden för digital produktion och distribution är billigare och att den nuvarande bestämmelsen i praktiken missgynnar utvecklingen av digitala alternativ.

* Reglerna om s k begränsat driftsstöd föreslås bli ändrade på så sätt att inte särskilda kommuner pekas ut utan att de bakomliggande förutsättningarna för begränsat driftsstöd ska anges i bestämmelsen. Andra kommuner kan sålunda komma i fråga. Kommittén uttalar dock samtidigt att någon egentlig förändring av bestämmelsens nuvarande tillämpning inte är avsedd.

2) Samdistribution av tidningar och post

Kommittén förordar att den försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post som ska genomföras under 2014 ska följas av en permanent och långsiktig lösning. Samdistributionen förutsätter dock att det nuvarande kravet på en 85-procentig övernattsbefordran av brev ses över i förhållande till EU:s postdirektiv. Kommittén anser att en sådan översyn bör göras med inriktning på att nödvändiga författningsändringar kan träda i kraft senast 2017.

3) Distributionsstödet avskaffas

Som skäl för att avskaffa distributionsstödet anför kommittén att likaprisrincipen inte går att upprätthålla, att stödet endast står för två procent av distributionskostnaderna och att administrationen av stödet är oproportionerligt komplicerad och arbetskrävande för Presstödsnämnden. Kommittén anför att samdistributionssystemet på kort sikt kan påverkas negativt, men menar att det då är fördelaktigt om avskaffandet kan samordnas med samordningen av distribution av tidningar och post.

4) Reklamskatten bör avskaffas

Kommittén uttalar att det statliga engagemanget för dagspressen inte bör vara begränsat till det selektiva presstödet utan också omfatta generella åtgärder inom ramen för skattesystemet.

Kommittén anser därför att reklamskatten bör avskaffas och framhåller att det är en av de viktigaste frågorna där åtgärder redan på kort sikt kan vidtas för att förbättra nyhetsförmedlingens situation. Om inte reklamskatten i sin helhet kan tas bort av statsfinansiella skäl, anser kommittén att den bör avskaffas stegvis. Ett första steg skulle då vara att ta bort den för samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program. Ett ytterligare alternativ som anges är att höja det s k grundavdraget.

5) Reducerad moms på digitala medier

Kommittén uttalar sig även i den s k digitalmomsfrågan. Den anser att regeringen bör verka för att EU:s momsdirektiv ändras så att medlemsstaterna kan tillämpa reducerad moms, i Sveriges fall 6 %, också på digitala medier.

6) Nej till demokratibestämmelse

Kommittén avvisar tanken på att införa en bestämmelse om respekt för demokratins idéer som ett villkor för att få presstöd.

Kommittén anför att “hur angeläget det än är att antidemokratiska riktningar motverkas inom ramen för det demokratiska samhällets spelregler och en livaktig demokratisk diskussion, så är detta ändå en fråga för den fria åsiktsbildningen”.

7) Presstödsnämnden behålls

Kommittén har övervägt om Presstödsnämnden kan slås samman med Myndigheten för Radio och tv, men finner sig inte övertygad om detta. Kommittén framhåller att det i Sverige aldrig funnits någon allmän mediemyndighet, där det tryckta ordet och etermedierna varit föremål för ett gemensamt myndighetsansvar. Kommittén menar att frågan därför har en principiell räckvidd som är större än bara frågan om myndighetens administrativa form.

8) Reservationer och särskilda yttranden

De politiska partierna i kommittén är i stort sett överens. Kommitténs ordförande, Hans-Gunnar Axberger har däremot reserverat mot kommitténs förslag om driftsstödet, demokratibestämmelsen och att behålla Presstödsnämnden. Några experter har också skrivit ett särskilt yttrande om att kommittén borde ha haft ett medborgar- och konsumentperspektiv istället för ett branschperspektiv. Till detta yttrande har vänsterpartiets ledamot anslutit sig i ett särskilt yttrande. En expert har också skrivit ett särskilt yttrande till förmån för en demokratibestämmelse.

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.