Medievärlden kunde i dag berätta att 15 svenska EU-parlamentariker avser att rösta nej till det nya upphovsrättsdirektivet när det kommer upp till omröstning i parlamentet. Jag hoppas att några av dessa byter ståndpunkt. För i mina ögon kommer direktivet att säkerställa att vi får en upphovsrätt anpassad för den digitala utvecklingen.
I grunden är upphovsrätt ett skydd för företeelser och uttryck som bildkonst, teater och datorprogram. Lagarna ger den som skapat ett verk, som en melodi eller roman, rätten att ensam bestämma över hur verket får användas. Till det kommer några närstående rättigheter vilka kan röra artister, databasproducenter samt musik-, tv- och filmbolag. Förslaget till nytt upphovsrättsdirektiv inom EU måste därför ta hänsyn till många viktiga frågor. Frågor som ibland går på tvärs med varandra, som konstnärers lagliga rätt till ersättning, multinationella bolags möjligheter att driva verksamhet i Europa och enskilda personers rätt att uttrycka sina åsikter.
Därför uppstår ett problem när bolag som stora it-plattformar använder nyhetsartiklar och annat material – som läsarna vanligen måste betala för – i sina egna kostnadsfria tjänster. Konkret betyder det att svenska mediers journalistik används som underlag av amerikanska bolag för att sälja annonser.
För att lösa problemet föreslår EU att man inför en ny rättighet för utgivare av till exempel journalistik. Förslaget är tänkt att göra det enklare för europeiska medier att ingå licensavtal med sökmotorer och sociala medier för att komma överens med dessa om hur det licensierade materialet får användas och betalas. Det här sättet att lösa problemet finns redan inom filmbranschen och används sedan flera år av de flesta populära videotjänster på internet. Lösningen används också för fotografier och musik. Regler som ser till att sångare, fotografer och musiker får betalt för sitt jobb.
Med det aktuella förslaget kommer det fortfarande att vara tillåtet att dela hyperlänkar, enstaka ord eller korta utdrag ur artiklar. Databaser som Wikipedia och liknande är precis som privat och icke-kommersiell användning också undantagna.
I praktiken betyder de nya reglerna att stora kommersiella bolag behöver ingå avtal med mediehusen om de vill använda mer material än vad som är uttryckligen undantaget i direktivet. Det handlar då om lite lägre utdrag ur artiklar och liknande. Inget talar heller för att användarna måste hålla särskild koll på dessa nya regler. Den som använder mediehusens egna delningsfunktioner kan vara lugn. Skatt på länkar har aldrig varit aktuellt.
Förslaget till direktiv ställer heller inga uttalade krav på automatiska filter eller andra bestämda krav på tekniska lösningar. Men eftersom de stora digitala plattformarna sedan många år redan använder olika former av filter är det inte osannolikt att någon automatiserad lösning kommer att användas även här. Det för att se till att material inte sprids olagligt i deras kanaler. Att utan tillstånd sprida upphovsrättsligt skyddat material är som bekant olagligt – och har varit det i decennier.
Kraven på de mindre plattformarna kommer inte att vara lika omfattande. Nya och mindre plattformar undantas därför från många av kraven. Kritisk granskning, citat, recensioner och memes kommer att kunna spridas precis som i dag.
De oklarheter som finns i direktivet kommer att klargöras av EU-domstolen, helt i linje med all annan lagstiftning. Det aktuella förslaget till direktiv är en kompromiss där flera saker rättats och jämnats till. Kvar finns en god grund för en schysstare marknad med bibehållen enkelhet för privatpersoner och icke-kommersiella aktörer att dela, sprida och kommentera intressant material.
Jeanette Gustafsdotter
Vd TU – Medier i Sverige