Det blir konstigt när Postnord distanserar sig från sin ägare och talar om staten som en tredje aktör på spelplanen. En drastisk förändring av distributionen ska inte kunna genomföras utan ett stabilt lagstöd sanktionerat av riksdagen, skriver TU i Altinget i en slutreplik i en debatt om framtidens postdistribution.

I en debattartikel i Altinget (29/5) kritiserade vi Postnords planer på att övergå till varannandagsutdelning av postförsändelser. Vi pekade på de negativa konsekvenser det skulle få för postdistribuerade dagstidningar och andra som, till rimliga kostnader, behöver skicka försändelser postalt från en dag till en annan.

Vi hävdade också att Postnord därmed rundar riksdagen och postlagens uttryckliga krav för den samhällsomfattande posttjänsten om att ”varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan” göra ”minst en insamling och en utdelning av postförsändelser”.

I en replik (5/6) synes Postnords vd, AnneMarie Gardshol, inte ha något att invända mot våra påståenden. Frågan om den tilltänkta varannandagsutdelningens oförenlighet med postlagen och åsidosättandet av riksdagen bemöts över huvud taget inte. Och i fråga om den negativa påverkan det skulle ha för tidningarnas möjligheter att komma ut till sina läsare, så uttrycks ”stor förståelse”.

Det är ett uppriktigt konstaterande och vi uppfattar inlägget också i övrigt som en bekräftelse.

Vi har också förståelse för den kostnadsproblematik som i vissa delar är förenad med den fysiska postdistributionen och de utmaningar som digitaliseringen innebär.

Men det blir också lite konstigt när Postnord distanserar sig från sin ägare och talar om staten som vore den någon sorts tredje aktör på spelplanen. För ska vi tala klarspråk så är ju inte Postnord vilket företag som helst. Postnord är en helstatlig svensk-dansk samhällsnyttig verksamhet, i dag som aktiebolag, som ursprungligen sparkades igång av Axel Oxenstierna år 1636.

Därför anser vi att en så drastisk förändring av distributionen, med de negativa konsekvenser vi tycks vara överens om att den för med sig, inte kan genomföras utan ett stabilt lagstöd sanktionerat av riksdagen.

Det gäller i synnerhet som den av regeringen aviserade utredningen om postens framtid, finansiering och former, ska tillsättas inom kort. Där, och först där, måste distributionsfrågan diskuteras och sedan ytterst bestämmas av riksdagen.

Vi noterar i det sammanhanget den statliga upphandling i Norge som AnneMarie Gardshol nämner och enligt vilken norska posten från och med halvårsskiftet 2020 ska dela ut prenumererade dagstidningar de dagar vanliga brev inte delas ut.

Den tilltänkta distributionsmodellen skulle få konsekvenser som går stick i stäv med de press- och mediepolitiska insatser som nu görs från statens sida och få en negativ inverkan för medborgarnas informationstillgänglighet och därmed för den lokala demokratin.

Vi repeterar därför vår uppmaning, med regering och riksdag som adressat, att som ägare till Postnord tills vidare avbryta planerna på en ny distributionsmodell för att inom ramen för postutredningen först utreda frågan om vad man vill och om den samhällsomfattande posttjänstens omfattning, finansiering och dess press- och mediepolitiska konsekvenser.

Jan Fager, jurist TU – Medier i Sverige

Per Hultengård, jurist TU – Medier i Sverige

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.