Ärendet gällande misshandeln mot VLT:s medarbetare Håkan Slagbrand är nerlagt. Det beskedet kom från Västeråspolisen nu i veckan. Det är djupt frustrerande.

Bakgrunden är denna. Fredagen den 21 april blev Håkan Slagbrand utsatt för ett brandattentat. Ett av sidofönstren på hans bil slogs sönder och en flaska med brandfarlig vätska kastades in i bilens baksäte. Redan innan attentatet hade han fått ta emot mordhot och andra hotfulla meddelanden. Några veckor senare sökte en okänd man upp Slagbrand i hemmet. När Slagbrand öppnade ytterdörren halv åtta på måndagsmorgonen den 15 maj fick han ett knytnävsslag rakt i ansiktet. Därefter lämnade gärningsmannen platsen.

Enligt VLT:s chefredaktör och ansvarig utgivare Daniel Nordström tyder allt på att hoten, brandattentatet och misshandeln är riktade mot Slagbrands journalistiska gärning i mål och mening att tysta honom.

Utredningen om brandattentatet lade polisen ner redan efter en vecka. Och nu i måndags kom alltså beskedet att också förundersökningen om misshandeln läggs ner. Det trots att det finns klara vittnesuppgifter, goda signalement och tidningen hjälpt polisen med en lång rad vägledande uppgifter gällande misshandeln och bilbranden.

Hot och hat mot journalister och publicister är ett pågående samhällsproblem. Var tredje journalist har hotats eller trakasserats i sitt jobb det senaste året. Det visar både TU:s egna och andras studier. De visar också att dagspressens journalister är mer utsatta än andra. Bland tidningsjournalisterna är det fler än två av fem som hotats eller trakasserats. Fysiskt våld mot journalister är däremot ovanligt. Men det förekommer. En procent av de som i fjol svarade på TU:s och Sveriges Radios enkät om hot och hat mot journalister uppgav att de utsatts för våld till följd av sitt arbete det senaste året.

Det är självklart allvarligt att en person – oavsett om det är en journalist eller någon annan – blir misshandlad och misstänkta gärningsmän slipper undan. Men när det handlar om journalister, förtroendevalda, personer ur rättsväsendet och andra kommer ytterligare aspekter in.

För journalisternas och mediernas del tillkommer det faktum att de genom sina granskande uppdrag är bärare av yttrandefriheten och ytterst det öppna och demokratiska samtalet. Tystas journalister och medier så uppstår en lömsk tystnad. En tystnad där risken för korruption och mygel ökar. Och i det nu aktuella fallet har misshandeln bokstavligen ägt rum med direkt koppling till den journalistiska gärningen.

Misshandel av VLT:s medarbetare är inga allmänna avskrivningsärenden, utan måste tas på större allvar. Det är inte acceptabelt att en journalist i Sverige år 2017 misshandlas i sitt hem och att polisen i Västerås – trots signalement och vittnesuppgifter – avskriver det som ett ärende bland alla andra.

Vi kräver därför tydligare prioriteringar vad gäller polis och åklagares insatser för att komma vidare än att efter några veckor bara avskriva ärendet. Vi kan inte tolka beslutet på något annat sätt än att ärendet inte prioriterats.

Jeanette Gustafsdotter

Vd, TU – Medier i Sverige

Per Hultengård

Chefsjurist, TU – Medier i Sverige

Artikeln publicerades först i VLT den 7 juli 2017