Debattartikeln först publicerad av SvD Debatt den 13/12 2017. 

Reglerna för licensfinansierade medier tolkas helt olika av Sveriges Radio och Sveriges Television. Otydligheten riskerar att påverka den lokala journalistiken negativt och leda till ett försämrat medieutbud, skriver Jeanette Gustafsdotter, vd på branschorganisationen TU – Medier i Sverige.

På torsdag samlas den parlamentariska public service-kommittén under ledning av ordföranden Sture Nordh. På bordet ligger frågan om hur public services programbolag ska drivas i framtiden. Ledamöterna ska bland annat titta på programbolagens förutsättningar att utveckla en verksamhet av hög kvalitet och relevans i det moderna medielandskapet.

Det är bra att kommittén fått det här uppdraget. Utan starka public service-bolag skulle det svenska medielandskapet vara fattigare. Men det är inte bara public service som behöver rimliga förutsättningar. Det gör även de privata medier som på ort och ställe informerar om vad som händer lokalt, granskar makthavare och bedriver debatt. Och ska vi fortsatt ha ett varierat medieutbud så behövs tydliga och rättvisa regler om vad som ingår i public service-bolagens uppdrag. Dagens oklara regler riskerar att sätta krokben för de privata mediernas möjligheter att utveckla journalistiken.

Men på vilket sätt påverkar de här riktlinjerna andra mediers verksamhet?

För det första är dagens medielandskap ett annat än när reglerna först skrevs. I dag finns samtliga medieslag på en rad olika plattformar. Tidningar publicerar nyheter via sajter, appar, nyhetsbrev, sociala medier, poddar, webb-tv och tryckta tidningar. Public service-bolagen gör i stort sett samma sak. Det skapar ett behov av moderna regler.

För det andra har digitaliseringen förändrat journalistikens affärsmodeller. Fram till för några år sedan betalade annonsintäkterna stora delar av journalistiken. Men sedan 2008 har var tredje annonskrona lämnat journalistiken och hamnar nu i fickorna på Google och Facebook. I dag är morgonpressens journalistik till övervägande del läsarfinansierad. Den här moderna formen av läsarfinansiering fungerar inte om de licensfinansierade bolagen återrapporterar den artikel som prenumeranterna betalat för och sedan lägger ut de viktigaste delarna på sina egna sajter. Vem vill betala för en artikel på en sajt om samma nyhet är fri att läsa någon annanstans?

För det tredje svarar inte dagens regler mot de utmaningar som den digitala medievärlden ställer. Ett tydligt tecken på det är att SR och SVT agerar helt olika. En systematisk genomgång av 360 artiklar som medieanalysföretaget Retriever sökt fram, publicerade på någon av bolagens sajter under årets första nio månader, visar att SVT bara i några få procent av fallen kompletterar sina artiklar med rörlig bild när de rapporterar om nyheter från någon av landets lokalmedier. SR agerar annorlunda. För deras del innehåller lite drygt var tredje artikel ett ljudklipp.

De få gånger SVT kompletterar sin återrapportering är bildklippen så korta att de endast utgör en liten del av rapporteringen. De är ofta kortare än en minut. Det ska jämföras med SR:s ljudinslag, som är mer än tre gånger så långa. Genomgången visar att SR sätter ljudet i centrum för sin verksamhet och därmed följer grundtanken i bolagets uppdrag; radio i allmänhetens tjänst. För SVT:s del är det avgjort svårare att se kopplingen till uppdraget.

SR och SVT är politiska konstruktioner. Därför måste det också vara regeringens och riksdagens uppdrag att tydligt bestämma inom vilka gränser bolagen ska verka. Då är det centralt att public service-kommittén inte enbart bedömer public services förutsättningar att utveckla en verksamhet av hög kvalitet och relevans i det moderna medielandskapet. De måste även väga in hur dessa bolag påverkar mediemarknaden i stort. Behåller vi dagens otydliga regler riskerar vi att få ett sämre medieutbud och ett tystare demokratiskt samtal.

Jeanette Gustafsdotter
vd TU – Medier i Sverige

Fakta om undersökningen
Antal artiklar Andel artiklar med ljud/bild Medellängd på ljud/bildinslag
SVT, inkl TT 279 st 3% 50 sek
SVT, exkl TT 197 st 4% 50 sek
SR, inkl TT 81 st 30% 152 sek
SR, exkl TT 68 st 34% 154 sek
Urval: 360 st netto, 496 st brutto (övertäckning 136 st).
Källa: Retriever och TU

Läs även Rapport angående public service och privatägda medier, 2018