Debattartikel i Dagens Nyheter Kultur 27 oktober 2011. I dag fyller Dawit Isaak 47 år. Han har då suttit fängslad i över 3 800 dagar. Kampanjgruppen för Dawit Isaaks frigivande anser att Sverige nu på allvar måste se över möjligheterna att rikta ekonomiskt kännbara sanktioner mot Eritrea. Indraget bistånd är en fråga som diskuterats flera gånger tidigare, utan resultat. Nu är det också dags att utreda den tvivelaktiga dubbelbeskattning som exileritreaner utsätts för.

Den på SVT nyligen visade dokumentärfilmen ”Fången – Dawit Isaak och Tystnaden” avslöjar hur exileritreaner med dubbla medborgarskap inför ambassadtjänstemännen måste intyga att de betalar den tvåprocentiga tvångsskatten. De som inte lyckas får inget nytt pass och visum och kan därmed inte heller besöka släkt och vänner i sitt forna hemland.
Annons:

I en rapport till FN:s säkerhetsråd den 18 juli i år slås bland annat fast att tvångsbeskattningen är en av den eritreanska statens viktigaste inkomstkällor och att det kan röra sig om hundratals miljoner dollar per år. Rapporten, som är framtagen av FN:s monitorgrupp, ger detaljerade information inte bara om hur de eritreanska ambassaderna och konsulaten deltar i indrivningen av tvångskatten, utan även om hur namngivna privatpersoner deltar i vad som kan beskrivas som ren utpressning. Förfarandet tycks strida mot Wienkonventionen om konsulära relationer.

När fyra brittiska medborgare greps i Eritrea i slutet av december förra året började den brittiska regeringen att aktivt ifrågasätta dubbelskattningen. Efter en kortare period av tyst diplomati valde brittiska UD att begränsa rörelsefriheten för eritreanska diplomater i landet och de förbjöds att lämna London. Efter ett halvår sattes de fyra britterna på fri fot.

Regimtrogna exileritreaner demonstrerade häromveckan utanför SVT och Sveriges Radio i Stockholm under parollen att svenska medier ger en skev bild av Eritrea. Men flera av demonstranterna bar även plakat och tröjor med budskapet att de med stolthet betalar tvåprocentskatten. De regimvänliga eritreanerna samlade också några dagar senare till demonstration i Uppsala där liknande budskap upprepades. Samtidigt finns det flera exileritreaner som inte vill betala skatt till regimen i Eritrea, men som känner sig tvingade. Annars råkar både släktingar i Sverige och Eritrea illa ut.

Det är ingen slump att de starka reaktionerna från de regimtrogna eritreanerna kommer efter SVT-dokumentärens avslöjande. Dubbelskattningen har nu på allvar hamnat på dagordningen. Kampanjgruppen för Dawit Isaaks frigivande uppmanar den svenska regeringen att snarast utreda huruvida Eritrea har legala grunder för att kräva in skatt av eritreaner bosatta i Sverige. Om det visar sig att förfarandet står i strid med svensk lag och internationell rätt måste dubbelbeskattningen omedelbart stoppas. Vad gäller exileritreaner med svenskt medborgarskap som uttryckligen inte vill betala tvåprocentskatten måste de med omedelbar verkan skyddas från den eritreanska regimens tvångsmetoder. Sverige bör även aktivt verka för att skatten stoppas internationellt, i första hand i EU.

Sveriges regering måste frysa allt ekonomiskt bistånd till Eritrea och aktivt verka via EU och FN för att allt internationellt ekonomiskt bistånd fryses. Organisationerna inom Kampanjgruppen för Dawit Isaaks frigivande kommer att, via sina europeiska och internationella kontaktnät, verka nationellt och internationellt för att ekonomiska sanktioner enligt ovan ska komma till stånd.

Ola Larsmo ordförande Svenska PEN

Kerstin Neld vd Sveriges Tidskrifter

Jeanette Gustafsdotter vd Tidningsutgivarna

Mats Söderlund ordförande Sveriges författarförbund

Jonas Nordling ordförande Svenska journalistförbundet

Jesper Bengtsson ordförande Reportrar utan gränser

Ulrika Knutson ordförande Publicistklubben

Leif Öbrink ordförande Stödkommittén Free Dawit

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.