Regeringen har i en proposition till riksdagen lämnat förslag om grundlagsändringar. Förslagen från justitieminister Morgan Johansson har förskönande men något missvisande rubricerats som ”Ett ändamålsenlig skydd för tryck- och yttrandefriheten”, trots att de i praktiken mest innebär begränsningar av just tryck- och yttrandefriheten. Det får oss att undra över vilka ändamål som regeringen egentligen prioriterar.

Av de många förslagen är det framför allt två som särskilt sticker ut:

  • Bestäm­melser ska införas i tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­frihets­grund­lagen som möjlig­gör tillämp­ning av skydds­lagens (2010:305) avbild­nings­förbud på det grund­lags­skyd­dade området.

Konkret betyder det att den frihet att fotografera eller på annat sätt insamla information avsedd för publicering, som grundlagen annars tillförsäkrar meddelare och journalister, avskaffas på platser som anses vara ”skyddsobjekt”. Och som skyddslagen är formulerad kan dessa platser vara allt från statsministerns bostad och fasaden på Länsstyrelseresidenset till gräsmattan innanför staketet på den lokala flygplatsen.

Inskränkningar i människors rätt att vistas och fotografera i offentliga miljöer kan, undantagsvis, vara befogat av till exempel nationella säkerhetsskäl – men risken att detta leder till minskad insyn och möjlighet att bedriva journalistisk granskning är påtaglig. Och det handlar inte om att enbart journalister ska ha någon sorts ”gräddfil”. Mycket av det granskande arbetet förutsätter tips från allmänhet och så kallade visselblåsare, omfattade av grundlagens källskydd. Utan deras bilder och annan dokumentation så riskerar missförhållanden och brister att aldrig bli kända.

  • Informationsdatabaser/söktjänster med personuppgifter om brottslighet (lagöverträdelser) ska i vissa delar förbjudas och fråntas sitt grundlagsskydd.

Det innebär att informations- och söktjänstföretag som vänder sig till professionella aktörer inte ska omfattas av grundlagsskyddet och därmed fortsättningsvis inte kan bedriva journalistisk verksamhet.

De som i nästa led riskerar att drabbas är till exempel nyhetsredaktioner – som behöver kunna ta fram bakgrundsfakta för att bevaka den lokala vardagen, händelser, skeenden och politiken.

Ytterst drabbas medborgarna. Liksom alla de myndigheter, kommuner, rättsdatabas- och säkerhetsföretag med flera som för sin verksamhet – och framför allt för sina kunders skull – har samma behov.

Förslagen kommer nu att behandlas i konstitutionsutskottet inför ett eventuellt riksdagsbeslut.

Från TU, Journalistförbundet och mediebranschen flaggar vi därför nu upp ett tydligt rött grundlagskort för förslagen och uppmanar samtliga riksdagspartier att i den fortsatta behandlingen inte medverka till att ”ändamålsenligt skydd” i själva verket innebär ytterligare begränsningar av tryck- och yttrandefriheten.

Johan Taubert                          Ulrika Hyllert

VD, TU – Medier i Sverige       Ordförande, Journalistförbundet

Altinget debattartikel >>

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.