Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har i uppdrag att sända radio- och tv-program till svenska folket. För att fullgöra uppdraget har de en generös och långsiktig offentlig finansiering på cirka 8 miljarder kronor årligen. Bolagen ingår i den samlade svenska mediemarknaden där även privatfinansierade tv-bolag, radiokanaler, tidningar och renodlade onlinetjänster ingår. Det är mycket viktigt för demokratin att detta mediesystem kan fortsätta utvecklas och att sund konkurrens och mångfald råder. För att bidra till detta är det angeläget att public service-bolagen har ett tydligt definierat uppdrag och inte själva bestämmer hur de offentliga medlen används och vilka tjänster de ska erbjuda.
Public service-bolagen genomgår för närvarande en halvtidsöversyn och har till kulturdepartementet framfört sina önskemål inför den kommande tillståndsperioden. Parallellt med detta har regeringen inlett arbetet med att utreda förutsättningarna för public service-bolagen efter att dagens tillståndsperiod löper ut 2019. Den parlamentariska public service-kommittén har i detta skede i uppdrag att utreda den framtida finansiering som ska ersätta dagens radio- och tv-avgift. Först därefter ska kommittén utreda public service roll och uppdrag.
Det är inte bra. Vi anser att frågor som rör finansiering, anslagsnivå och uppdrag bör utredas och behandlas gemensamt och utifrån situationen på mediemarknaden som helhet. Behovet understryks av de förslag som framförts att även andra skulle kunna ta del av det omfattande offentliga stöd som i dag endast ges till de tre bolagen.
Vi överlämnar nu en gemensam skrivelse till regeringen med konkreta förslag angående den inriktning som vi anser att det fortsatta utredningsarbetet bör ha. En viktig utgångspunkt är de slutsatser och förslag som lämnats av medieutredningen (SOU 2016:89). Den hade tyvärr inte möjlighet att lämna egna lagförslag när det gällde public service, men utredningen har bidragit med en rad analyser och också i en särskild bilaga sammanfattat de punkter som bör ligga till grund för public service-kommitténs arbete.
Samtliga förslag är enligt vår uppfattning centrala för framtidens medielandskap, men några aspekter är särskilt viktiga för yttrandefrihet, sund konkurrens och mångfald, och måste enligt vår uppfattning övervägas av kommittén:
- Utgå från den samlade mediemarknaden och definiera ett tydligt public service-uppdrag. Det bör ske utifrån ett allmännyttigt behov som inte uppfylls eller kan antas uppfyllas av andra mediebolag. Kommittén bör också noggrant överväga på vilka sätt och i vilka former dessa behov ska tillgodoses.
- Om behoven ska fyllas av offentligt finansierade medier bör uppdraget definieras och även gränserna för verksamheten. All verksamhet måste ha en tydlig koppling till public service-bolagens kärnverksamhet – det vill säga bolagens utsändningar i FM-nät och marknät.
- I det fall kommittén finner att ett eller flera allmännyttiga behov bäst tillgodoses av andra än offentligt styrda mediebolag, bör den vara fri att föreslå uppdrag och stödformer för dessa.
- Det redaktionella oberoendet och integriteten är en grundsten och måste värnas. Däremot bör kommittén lämna förslag på vilket sätt uppdraget eller uppdragen ska kontrolleras och säkerställa att detta sker av en part som är oberoende av stödmottagarna.
- Förutom en oberoende granskning av verksamheten bör Konkurrensverket få ett tydligt uppdrag att ur ett konkurrensperspektiv granska de affärsmässiga åtgärder som de offentligt finansierade medierna vidtar.
- Public service-bolagens verksamhet på sociala plattformar: Facebook och YouTube kan bygga trafik och intäkter på licensfinansierat innehåll – ett innehåll som inte är tillgängligt för svenska fristående mediebolag. Ett annat närmast övertydligt exempel på en märklig användning av licenspengar är när SVT nyligen köpte Facebook-annonsering specifikt riktad mot Sportbladets följare. Det vore orimligt att neka public service-bolagen tillgång till de här plattformarna, men lika orimlig är dagens ordning där de kan agera helt obehindrat på ett sätt som gynnar internationella teknikjättar på svenska mediers bekostnad.
Public service-bolagens önskemål kan i korthet sammanfattas ”allt till alla på alla plattformar”. Man vill ha ännu mer resurser, minskad styrning, eller ingen alls, och den begräsande konkurrensprövning (förhandsprövning av nya tjänster) som finns vill man ta bort helt.
Det är ohållbart att public service-bolagen ska få konkurrera hur de vill. Om så sker riskerar privata medieföretag att konkurreras ut och i förlängningen kan vi få en situation där offentligt finansierade bolag helt dominerar medielandskapet, i nära växelspel med de globala jättarna. Det skulle slå hårt mot mångfalden av röster i svensk journalistik.
Vi utgår från att en ny finansiering och ett nytt public service-uppdrag kommer att prövas utifrån EU:s statsstödsregler. Det är tveksamt om ens dagens ordning, där public service-bolagen erbjuder allt från redaktionell text till att lägga ut material hos globala aktörer som YouTube och Facebook skulle klara en sådan prövning. Offentligt stöd förutsätter ett väl definierat uppdrag, tydliga motiv och gränser för detsamma och att en effektiv och öppen uppföljning av verksamheten kan ske, inklusive sanktioner vid överträdelser.
De önskelistor som inlämnats visar med all önskvärd tydlighet att de framtida villkoren för public service inte enbart får vara en fråga för de offentligt finansierade programbolagen. Vi utgår därför från att även vi och andra privatfinansierade medier kommer att kunna medverka aktivt och konstruktivt i det fortsatta utredningsarbetet. Dagens villkor och den finansiering som gäller för public service skapades i en tid då tekniska begränsningar gjorde det omöjligt för fler att sända radio och tv. Med de radikalt förändrade förutsättningar som råder i dag bör kommittén arbeta förutsättningslöst utifrån dagens mediemarknad och noga analysera behovet och omfattningen av offentliga medier.
Per Bowallius, vd Mittmedia
Tomas Franzén, vd Bonnier
Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige
Anders Jensen, vd MTG Sverige
Staffan Rosell, vd Bauer Media
Bodil Ericsson Torp, vd Aller Media
Debattartikeln är först publicerad på SvD Debatt den 22 mars 2017