Debattartikel på Newsmill.se den 15 maj 2012. Kerstin Neld, VD för Sveriges Tidskrifter, och Per Hultengård, chefsjurist på Tidningsutgivarna: Momsen på en e-tidning fyra gånger så hög som momsen på en tidning av papper. Hur går det ihop med regeringens vision att ”Sverige ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”?

”Sverige ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter” skriver regeringen i sin ”digitala agenda för Sverige”. I själva verket straffskattar vi ettor och nollor. Några exempel:

Tidskriften Dagens Samhälle: 6 % moms. Dagens Samhälle till läsplatta: 25 % moms. Lösnummer av Dagens Nyheter: 6 % moms. Nätprenumeration på Dagens Nyheter: 25 % moms. Harry Potter som ljudbok på CD: 6 % moms. Harry Potter som ljudbok till MP3-spelare: 25 % moms.

Mönstret? För fysiska tidningar, tidskrifter och böcker (tryckta på papper eller skiva) betalar vi 6 % moms. För digitala versioner av samma tidningar, tidskrifter och böcker betalar vi mer än fyra gånger så mycket moms.

Anledningen är EU-rättslig. Ett lapptäcke av europeiska bestämmelser reglerar vilka momssatser som medlemsstaterna får tillämpa på olika varor och tjänster. Och regelverket, som är äldre än internetrevolutionen, förbjuder reducerad moms på så kallade ”digitaliserade produkter”.

Nu håller det här systemet på att ses över. Och de nya momsreglerna kan bli teknikneutrala, om bara tillräckligt många medlemsländer driver på för det.

Sveriges riksdag har redan tagit tydlig ställning: innehållet, inte distributionsformen, borde avgöra vilken momsstats som ska gälla.

Och därmed torde den svenska linjen vara utstakad inför Ekofinmötet den 15 maj, när EU:s finansministrar ska diskutera vilka momsregler som ska gälla i framtiden.

Men från regeringen hörs inte ett knäpp. Varför?

Det kan inte vara av ekonomiska skäl som regeringen vilar på hanen. Att sänka momsen på digitala tidningar och tidskrifter till 6 procent skulle kosta svenska staten 14,5 miljoner kronor, enligt Riksdagens utredningstjänst. Det är i statsfinansiella samanhang felräkningspengar.

Inte heller finns det anledning att förutsätta nederlag i Ekofin. Likabehandling av digital och fysisk media förespråkas aktivt av en rad europeiska länder – bland annat Frankrike, som rent av föregått en regeländring, och tillämpar reducerad moms på vissa digitala publikationer från och med i år. Dessutom driver Europaparlamentet samma linje i två resolutioner som har antagits med bred majoritet.

Tycker regeringen helt enkelt inte att frågan är viktig? Det är i så fall både märkligt och fel. Märkligt, mot bakgrund av den stridsvilja man uppvisade 2006-2008, när man försvarade den låga svenska ljudboksmomsen mot EU-kommissionens kritik – och vann. Fel, därför att EU:s nya momsregler kommer att påverka förutsättningarna för digitaliseringen av europeiska medier för lång tid framöver. Och ännu mer fel mot bakgrund av regeringens egen digitala agenda för Sverige och de rättmätigt höga ambitionerna på området.

Sveriges tidningar och tidskrifter vill finnas där läsarna finns, och i tilltagande utsträckning är det på digitala plattformar. Men vill regeringen skapa vettiga förutsättningar för oss att ”använda digitaliseringens möjligheter” måste den verka för att avskaffa straffskatten på ettor och nollor.

Kerstin Neld, VD för Sveriges Tidskrifter
Per Hultengård, chefsjurist på Tidningsutgivarna