Vilken roll har medier och journalistik i samhället? I en kris? Och vad händer om och när tidningen och journalistiken försvinner?
Coronakrisen slår hårt mot stora delar av samhället. Affärer och verksamheter som nyss höll öppet är i dag stängda. Människor blir av med sina jobb. Etablerade sanningar och handlingsmönster ställs på ända. Det som var en given verklighet i går framstår inte som lika självklart i dag.
En av alla verksamheter som pressas hårt är den du använder nu – nyhetstidningen. Och det i en tid då behovet av tillförlitliga nyheter, information och faktagranskade upplysningar och analyser är större än någonsin. Det handlar då inte bara om smittspridningens omfattning och effekter utan också om dess konsekvenser för vardagen – för ekonomin, politiken, vården, jobbet, skolan, dagis, bilen, bussen, idrottsföreningen, skolavslutningen. Allt och alla påverkas.
Vem kan man då lita på?
Förra året visade forskare vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola att lokaljournalistiken spelar en central och kritisk roll i lokala val och för hur vi röstar. Och enligt den nationella SOM-undersökningens studier är tidningsläsare också bättre rustade att ta del av sina demokratiska rättigheter och mer insatta i samhällsfrågor än de som inte är det.
Amerikanska studier visar dessutom att en lägre grad av insyn i samhällsfrågor riskerar att minska andelen som engagerar sig och röstar. Studierna visar också att en nedlagd tidning ofta betyder minskat samhällsengagemang i utgivningsområdet och att risken för polarisering ökar.
Internationella rapporter pekar på att blotta närvaron av en fri press minskar risken för korruption medan en japansk undersökning noterar att den offentliga ekonomin hålls i stramare kontroll i områden där nyhetstidningar sprids brett. Det samtidigt som studie från USA visar att granskande journalistik är samhällsekonomiskt lönsam.
För att sammanfatta den här breda paletten av studier så bidrar nyhetstidningen och lokaljournalistiken till ökad kunskap och samhällsengagemang hos medborgarna och minskad risk för korruption och polarisering.
Nyhetstidningen är också en av de verksamheter som nu drabbas hårt eftersom de företag som tidigare annonserade håller stängt eller har dragit ned på sin verksamhet. När annonsintäkterna minskar måste tidningarna också minska sina kostnader. Tidningshusens resurser för att granska myndigheter och rapportera om hur de smittade tas om hand av sjukvården krymper. Det finns en klar risk för att rapporteringen kommer att minska eller försvinna helt på vissa orter.
Sveriges nyhetsmedier tar inte sina läsare och annonsörer för givna. Varje dag går ut på att vara relevant. För utan annonsörer och läsare försvinner den oberoende journalistiken. Och utan den lokala tidningen riskerar vår demokrati att försvagas – ytterst medborgarnas möjligheter att vara delaktiga i samhället, att göra sin röst hörd, att få veta. Den risken ska inte underskattas.
Jan Fager, tf vd TU – Medier i Sverige
Artikeln är ursprungligen publicerad i VLT den 20 april 2020.