Tas inte politiskt ansvar för villkoren för SVT:s textbaserade digitala journalistik måste Tidningsutgivarna anmäla svenska staten till EU-kommissionen för brott mot EU:s statsstödsregler. Därför förbereder vi nu en anmälan, skriver TU:s vd Johan Taubert i en debattartikel i Dagens industri.

Fria och oberoende medier som bevakar hela det svenska samhället, tillgängliga för alla och med en mångfald av perspektiv, är viktiga grundpelare i vår demokrati. För att garantera allmänhetens tillgång till lokal och regional nyhetsförmedling finns sedan årsskiftet ett nytt system för mediestöd på plats. Ändå har dagstidningarnas framtid sannolikt aldrig tett sig så oviss som den gör i dag.

En del i detta är att det nya mediestödet tydligt uttalat att inte prioritera mångfalden. Därmed riskerar titlar att försvinna. Flera tidningar överväger redan nedläggningar och de frekvensneddragningar vi sett på många håll kommer att bli ännu fler.

Till detta kommer den stora konkurrensen om annonsintäkter från en handfull globala techbolag och deras olika plattformar. Nyhetsmediernas annonsintäkter har haft en vikande trend i över tio år och vi ser inga tecken på vändning. För tidningarna blir det för varje dag allt mer avgörande att ha en substantiell läsaraffär.

Ovanpå detta har vi den pågående AI-revolutionen som ännu har oöverblickbara konsekvenser. Men vi kan med säkerhet konstatera att AI-verktygens snabba utveckling innebär ytterligare konkurrens från globala techjättar, men också stora investeringsbehov hos tidningshusen.

Allt detta undergräver kraftigt de ekonomiska möjligheterna för såväl rikstäckande som regionala och lokala tidningar att bedriva journalistik. De resultat för 2023 som tidningarna presenterar under de kommande månaderna är med all sannolikhet sämre än de varit de senaste åren, och det i en tid där svensk ekonomi ser ut att vara fortsatt svag.

Samtidigt har såväl de rikstäckande som de lokala och regionala dagstidningarna en fundamental betydelse för medborgarnas möjligheter till insyn, kunskap, medverkan och delaktighet i samhället och demokratin. Det är dagstidningarna som står för bevakningen av lokalsamhället, stora som små händelser, allt från kommunpolitiken och beslut i fullmäktige och nämnder till det lokala näringslivet, sporten, föreningslivet och kulturen. Utan den bevakningen skulle det bli väldigt tyst.

Nu behövs en tydlig politisk uppslutning för att skapa bästa möjliga förutsättningar för fortsatt mångfald av fri och obunden journalistik. Om svenska staten även fortsatt tillåter det skattefinansierade public service-företaget SVT att ha en digital nyhetsförmedling som är textbaserad och intill förväxling likt en nättidning, riskerar det tvinga tidningarna till ytterligare åtstramningar och eventuella nedläggningar. För varför ska läsare med ont om tid och tajt budget betala för nyheter, när det finns en skattefinansierad nättidning som erbjuder artiklar gratis?

Ledamöterna i den parlamentariska kommitté som i vår ska presentera förslag på hur public service-företagens uppdrag ska regleras ända fram till 2033, har frågan om tidningarnas förutsättningar att finansiera sin journalistik i sin hand. Utredningen kommer att tydliggöra om politiken är beredd att ta ansvar för att public service inte tillåts undergräva denna möjlighet, ett ansvar som den svenska staten har som EU-medlem. Om det inte med tydligt definierade ramverk klargörs hur rättvisa konkurrensförhållanden ska åstadkommas, så tvingas Tidningsutgivarna söka den klarheten hos EU-kommissionen. För att inte förlora viktig tid så förbereder vi nu därför en anmälan mot staten för brott mot EU:s statsstödsregler. Om vi tvingas gå så långt är upp till public service-kommittén.

Johan Taubert, VD Tidningsutgivarna

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.