De av FN antagna Globala målen berör flera aspekter av hållbar utveckling. Det är självklart frågor som engagerar Tidningsutgivarna och hela den svenska mediebranschen. Allra tydligast är det inom det så kallade mål 16 som medieföretag gör betydelsefulla bidrag, då det bland annat handlar om att ”bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer”.
Inom mål 16 finns flera delmål, varav ett är formulerat som ”Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna”. Det relaterar väl till mediernas uppgift att granska makten och att hålla allmänheten informerad i frågor och händelser rörande politik och samhälle. Men det finns också andra delmål med tydlig koppling till journalistiken.
• Främja rättssäkerheten.
Med rättssäkerhet brukar avses att ett land har en lagstiftning och system i övrigt som innebär att enskilda medborgare skyddas mot godtyckliga ingrepp från samhället självt; t ex inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, inte döms utan att det finns stöd i lag för det och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på likartat sätt. I EU-kommissionens Rule of Law report för 2022, konstateras i kapitlet om Sverige att “Even though the number of administrative cases continues to rise, the efficiency of the Swedish justice system has been maintained”. I samma rapport sägs att “Sweden has a strong legal framework guaranteeing media freedom and pluralism with safeguards stemming both from the Constitution and from legislation”. Det går förstås inte att göra en direkt koppling mellan dessa uttalanden, men erfarenheten visar att en hög grad rättssäkerhet lägger en god grund för fri och oberoende journalistik – samtidigt som fri och oberoende journalistik är en omistlig del av det demokratiska syreskick där också rättssäkerhet är av avgörande betydelse.
• Bekämpa korruption och mutor.
I regeringens medieproposition (Prop. 2017/18:154) betonas journalistikens viktiga roll i ett demokratiskt samhälle och slås fast att den är ”ett viktigt skydd mot maktmissbruk och korruption”. Detta stöds också av forskningen. En tämligen färsk studie, i vilken data från 110 länder under perioden 2006–2016 analyseras av forskare inom företagsekonomi, redovisning och korruption, visar att stark pressfrihet begränsar korruption (både i form av mutor och övergripande korruptionsrelaterade hinder). Det gäller såväl i etablerade demokratier som i länder som rör sig i demokratisk eller odemokratisk riktning.
• Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande.
Mediernas uppgift blir än mer aktuell i samband med politiska val. Olika forskningsprojekt belyser kopplingen mellan nyhetskonsumtion, politisk kunskapsnivå och valdeltagande. En äldre studie (2006) som ofta refereras utforskar exponering för och uppmärksammande av medieinnehåll och hur det påverkar såväl kunskap som deltagande i den politiska processen. Resultatet visar att nyhetsmedier som publicerar kvalificerat politiskt innehåll, såsom nyhetsprogram i public service-tv och morgontidningar, bidrar med störst kunskapstillväxt och ökar benägenheten att rösta.
I en studie från Danmark (2014) analyseras medierapportering och valdeltagande i lokala och nationella val. En slutsats är att lokala nyhetsmediers rapportering har en positiv inverkan på valdeltagandet, men bara om innehållet är politiskt relevant. Dessutom gäller effekten syns bara i den lokala politiska miljön och inte i nationella val. En liknande forskningsrapport om de svenska kommunalvalen (publicerad 2019) handlar om i vilken utsträckning olika informationskällor nyttjas och hur viktiga de anses vara enligt medborgarna. Information från traditionella medier är viktigast för röstbeslutet. När väljarna själva rankar de viktigaste medierna ligger lokaltidningar högt.
Som branschorganisation för svenska medier bidrar Tidningsutgivarnas arbete på flera sätt till hållbar utveckling utifrån demokrati och social hållbarhet.
• Vi är en av grundarna och huvudmännen för Utgivarna; en intresseorganisation för svenska publicister. I Utgivarna samverkar de medier som värnar yttrandefriheten och slår vakt om den oberoende journalistiken.
• Vi är även en av grundarna och huvudmännen för Mediernas Etiknämnd och Medieombudsmannen; ett system för att se till att svenska medier förhåller sig till de etiska riktlinjer som branschen själv dragit upp.
• Vi bistår journalister i krig, till exempel som medgrundare av Ukrainian Media Fund, som stöttar publicister och journalister på plats i det krigsdrabbade Ukraina med såväl bidrag till löner som arbetsredskap och skyddsutrustning.
• Vi står tillsammans med TU:s medlemmar och Anderstiftelsen bakom Mediekompass, som hjälper skolan med undervisning i frågor som rör medie- och informationskunnighet – MIK – som exempelvis journalistik och nyhetsmedier.
• Och genom informations- och opinionsbildningsarbete bidrar vi till att öka kunskapen om journalistikens betydelse för samhället.
Också i flera av Tidningsutgivarnas medlemsföretags hållbarhetsredovisningar och motsvarande dokument betonas att fria och oberoende medier gör sin största nytta för det globala målen inom det så kallade mål 16. Ett exempel går att hitta i NWT-gruppens Hållbarhetsrapport 2021: ”För att uppnå det här målet är en fri press en förutsättning. Fria medier säkerställer att invånarna får oberoende och tillförlitlig information och möjlighet till debatt och fritt utbyte av åsikter. Men en fri journalistik har också en viktig roll som granskare och avslöjare av orättvisor, korruption och maktmissbruk. Det kan gälla alla sektorer i samhället: politik, den offentliga verksamheten, företag och rättsväsendet. En granskade journalistik håller också makthavarna ansvariga. Det gäller så klart nationellt, men också lokalt.”
På liknande sätt uttrycker sig Schibsted i sin Sustainability Report 2021: ”We want to contribute to a more democratic and transparent society by providing independent news and information as well as promoting freedom of speech. When we do our job best, our words can change society for the better; such is the power of journalism. Good journalism exposes inequality, opens eyes, puts pressure on politicians to act, and ensures that people’s voices are heard.”
Även NTM har identifierat att journalistikens kärnvärde omfattar och stöttar många av de delmål som ligger under mål 16: ”Saklig, noggrann, korrekt och allsidig nyhetsförmedling kan många gånger vara avgörande för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. Inom NTM är detta en självklarhet att varje dag säkerställa på redaktionerna i samtliga av våra lokala mediehus. ”
Och i Bonnier News hållbarhetsstrategi slås det fast att ”Vårt största hållbarhetsavtryck gör vi genom vår journalistik där våra redaktionella organisationer bevakar och engagerar sig i yttrandefrihets- och andra hållbarhetsrelaterade frågor”, samt att Bonnier News ”vill skapa ett öppet klimat på våra arbetsplatser och ser jämställdhet och mångfald som nyckelfaktorer för att nå framgång”.
Utöver dessa exempel så är det på sin plats att påminna om att journalistik betecknats som en allmännytta i FN-organet Unescos rapport Journalism is a public good.
I texten ovan hänvisas till forskning som visar på journalistikens påverkan på samhället. Mer detaljerad forskningsgenomgång kring detta finns i punktform HÄR och som mer utförlig rapport HÄR.