I dag presenterade Amanda Lind vem som ska leda den nya mediestödsutredningen och vilka direktiv som Mats Svegfors, tidigare chefredaktör på Svenska Dagbladet, har fått. Här berättar kultur- och demokratiministern för TU.se om sina förväntningar på nya press- och mediestöd från 2024.
På onsdagseftermiddagen klev Amanda Lind in i regeringskansliets presscenter och gav beskeden som dagspressbranschen väntat på. Här utvecklar sig statsrådet för TU.se:
Varför vill regeringen nu utreda press- och mediestöd till allmänna nyhetsmedier?
”För att det är ett helt annat medielandskap nu än om man bara tittar tillbaka ett antal år. Grunden för dagens presstöd är prenumererade papperstidningar och de håller på att spela ut sin roll. Dessutom är det ett problem när tidningar kvalar in till nuvarande presstöd på väldigt höga nivåer, systemet kan uppfattas som godtyckligt och de regler som finns skapar inga bra incitament. Samtidigt som vi behöver ta till vara på de positiva delarna av nuvarande driftsstöd – det vill säga att det kan vara långsiktigt, förutsägbart och naturligtvis också så långt som möjligt bygga på objektiva kriterier och att det är rättighetsbaserat.”
”Vi har väldigt många olika stödformer idag och de har tillkommit av olika skäl, som krisstöd under pandemin men också för att säkra journalistik i hela landet. Det kommer att vara en viktig uppgift för utredaren att se om man kan renodla stöden”, säger Amanda Lind.
Det antyds i direktiven att det totala antalet stöd kan bli färre. Detta har också Tidningsutgivarna yrkat på, exempelvis kan Innovations- och utvecklingsstödet skrotas. Men ska direktivet också läsas som om att regeringen vill minska det totala anslaget till press- och mediestöd, som ju numera omfattar cirka 1,1 miljard kronor?
”Nej, det ska man inte läsa det som. Snarare har vi stärkt stödet under den här mandatperioden med flera hundra miljoner kronor. Syftet med det här är att skapa långsiktiga förutsättningar för mediesektorn, och så klart också för staten, och att vi får ett system som följer med i sin tid och skapar rättvisa förutsättningar. Och inte minst: grunden för att vi har ett press- och mediestöd är att säkerställa oberoende journalistik i hela landet.”
Tidningsutgivarna har argumenterat för olika indirekta stöd, som exempelvis en så kallad nollmoms. Hur ser du som kultur- och demokratiminister på att ett eventuellt mervärdesskatteundantag nu ska beredas av Finansdepartementet?
”Jag tycker att det är jättebra att vi nu noggrant analyserar frågan. Tanken är ju att Finansdepartementet ska hålla medieutredaren löpande informerad och att vi också ska remittera resultatet av både den utredningen och medieutredarens förslag samlat. Jag tycker att det är bra att inte stänga några dörrar i det här läget.”
Vad betyder ”bred politisk förankring”, som det står i direktiven? Ska det bli en parlamentarisk referensgrupp, som i spelmarknadsutredningen, eller ska utredaren själv säkerställa en gemensam uppfattning och i så fall hur?
”Det kommer att bli upp till utredaren. Vi har sagt att det ska ske en nära dialog och förankring med de politiska partierna, och inför den här utnämningen och uppdraget till utredaren har jag fört samtal med de politiska partier som stod bakom överenskommelsen 2018 för att ta in input. Jag är naturligtvis väldigt mån om att vi kan hitta en bred blocköverskridande överenskommelse.”
Under en genomsnittlig vecka läser 81% av alla svenskar mellan 9 och 79 år en dagstidning. Det är en exceptionellt hög siffra. Samtidigt blir läsarna äldre och distributionen av papperstidningar försämras. Hur ska den här mediestödsutredningen göra förutsättningarna för journalistik i hela landet bättre?
”Vi har särskilt pekat ut distributionsstödet, där kan det finnas anledning att titta på vilka tidningar och medier som kan ta del av stödet. Sedan har vi gjort en hel del från regeringens sida för att säkra papperstidningen, bland annat när det gäller kompensation för PostNords varannandagsutdelning och att vi har avlastat tidningsbranschen kostnaden för papperstidningsinsamling. Vi ska komma ihåg att det är fortfarande väldigt många som är beroende av sin dagstidning och att att få den i pappersform. Inte minst äldre personer.”
Till sist: Public service-bolagen får cirka 9 miljarder kronor i offentlig finansiering och de privatägda dagstidningarna ges dryga miljarden, men vad är egentligen ditt eget argument – som minister för massmedier – för att det här ett bra stödbidrag eller god investering för skattebetalarna?
”Det här handlar ytterst om demokratin. Att investera i medierna, i mediestödet, är en investering i vår demokrati.”
Mats Svegfors ska presentera sina förslag i juni 2022.
THOMAS MATTSSON