Mats Svegfors var chefredaktör för Svenska Dagbladet (1991-2000) och ordförande för Tidningsutgivarna (1996-2000). Nu berättar han för TU.se om uppdraget att utreda framtidens press- och mediestöd.

Mats Svegfors behöver ingen närmare beskrivning för TU:s medlemmar, och som bland annat vd för Sveriges Radio (2009-2012) har han också en bred erfarenhet utanför dagspressbranschen.

Varför vill just du utreda press- och mediestöd till allmänna nyhetsmedier?

 ”Det främsta skälet är att jag fick frågan från kulturministern. Och min grundläggande inställning är att får man en fråga ifrån regeringen om ett uppdrag så säger man ’ja’ om man inte har starka skäl emot det. Sedan är ju det här frågor som jag har rört mig omkring i hela mitt professionella liv.”

Sveriges äldsta, ännu utgivna, dagstidning kom redan 1758. År 2021 är Norrköpings Tidningar fortfarande en av landets ledande titlar. Vilken, om någon, roll ska ett framtida press- och mediestöd ha för att säkerställa fortsatt lokal journalistik?

”Jag tror att mediestödet blir viktigare. Tittar på man på resultaten så har ju storstadstidningarna ändå hankat sig fram även under pandemin, men de lokala tidningarna har haft det tuffare. Sedan finns det undantag som till exempel Nya Wermlands-Tidningen, men det beror på internationella intäkter. Vi som rör oss i Stockholms etablissemang, risken är ju att vi sätter likhetstecken mellan demokrati och det som sker på nationell nivå. Men jag lever också utanför Stockholm, och det finns en kommunal demokrati som är beroende av fungerande medier.”

I regeringens direktiv talas det om ”långsiktiga förutsättningar” för framtida press- och mediestöd, men är det ens möjligt att undersöka några sådana om man inte – som kulturdepartementets utredare – ens får föreslå eventuella förändringar såsom nollmoms, slopad eller reducerad arbetsavgift för journalister osv?

”Ja!”

Hur kan dagspressföretagen bidra till den här utredningen?

”Jag har gjort rätt många utredningar och ofta säger ju utredaren att ’nej, det kan jag inte säga något om för nu pågår utredningen.’ Men jag har precis rakt motsatt uppfattning. Är det någon gång som det ska föras diskussioner så är det nu. För det är nu som det kan påverkas. Och ju ambitiösare Tidningsutgivarna och tidningsföretagen är när det gäller att teckna framtidsbilder, beskriva utmaningarna och åtminstone antyda framkomstvägarna, desto bättre är det.”

Med din långa bakgrund inom publicistik och politik, vad ser du som den största utmaningen i det här utredningsuppdraget?

”Det finns utmaningar av två helt olika slag. Det ena är att, enkelt uttryckt, få ihop politiken. Det andra är detta att vi har byggt presstödet på de tryckta tidningen. Och det går inte att överdriva den traditionella dagstidningens betydelse, den har varit helt avgörande för svensk demokrati. Men nu sker en successiv förskjutning, där mediestrukturen är en annan och där vi fjärmar oss från detta med den tryckta tidningen som den dominerande. Hur bygger man ett mediestöd när det är något annat vi måste föreställa oss? Det är en väldigt stor tankevända.”

Till sist: vi har i Sverige haft olika parti- och presstöd som syftat till att stötta dagstidningar sedan 1965, men från 2024 måste vi ha en ny ordning enligt EU. Det är lätt att oroa sig och problematisera framtiden, men vilka möjligheter ser du med nya stödformer? Är det något vi inte har tänkt på?

”Min generella uppfattning om politik och olika stödformer är att det är väldigt mycket vi inte har tänkt på…”.

THOMAS MATTSSON

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.