Offentlighetsanställda måste skyddas mot hat och hot, men de åtgärder som vidtas för att skydda dem får inte sätta rättssäkerheten och offentlighetsprincipen ur spel, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert i fackförbundet ST:s tidning Publikt.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning som ska titta på ”åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet”. Målsättningen är god. Vi är många som märkt av ett hårdnat samhällsklimat där offentliga personer och enskilda tjänstemän utsätts för hat och hot. Detta drabbar även journalister och mediebranschen har därför under flera år drivit på för att minska människors utsatthet. Nyligen presenterades ett förslag om att öka det straffrättsliga skyddet för journalister. Den nya utredningen ska titta på liknande åtgärder för tjänstemän, vilket är bra.
Men det finns andra delar i utredningen som inte är lika positiva. Utredaren ska nämligen ta ställning till om myndigheter ska få använda sig av anonyma beslut. Om det blir verklighet betyder det att den tjänsteman som fattar ett beslut inte ska behöva ha med sitt namn i själva beslutet.
Vi är inte kritiska till att denna fråga utreds. Om det finns förvaltningsrättsliga lösningar som minskar tjänstemännens exponering utan att det går ut över rätten till insyn så har vi inga invändningar. Det finns dock en uppenbar risk för att utredningens förslag kommer att minska transparensen. Det är dåliga nyheter inte bara för den enskilde som vill ha insyn i sitt ärende, utan även för allmänhet och journalister som vill granska den offentliga förvaltningen.
Utöver anonyma beslut ska utredningen se över om sekretessen i myndigheternas personaladministrativa verksamhet behöver öka. Så sent som 2018 infördes ökad sekretess för den typen av uppgifter. Då ansågs det inte befogat att sekretessbelägga namn på tjänstemän, men nu ska frågan alltså utredas igen. Utredaren har fått väldigt fria tyglar. Så här står det i utredningsdirektiven: ”För att offentliganställda ska ha ett tillräckligt starkt skydd i praktiken mot våld, hot och trakasserier finns det nu anledning att mer generellt utreda ett förstärkt skydd för uppgifter om dem.”
Det är viktigt att skydda tjänstemän från hot och våld. Annars riskerar offentlig förvaltning att agera utifrån rädsla i stället för professionalism. Men det måste finnas andra sätt än att dölja offentliganställda handläggare bakom en mur av anonymitet. Vi som vill ha kvar det öppna samhället måste stå upp för det också när det i praktiken innebär problem. Skydd av enskilda tjänstemän får inte innebära en urholkad offentlighetsprincip.
Ingen yrkesgrupp ska behöva utstå hot eller kränkningar på jobbet. Det finns dock gränser för vad som är rimliga åtgärder för att stoppa detta. Den svenska myndighetstraditionen bygger på transparens och öppenhet. Det gynnar vår demokrati och skyddar mot korruption. Det här är värden vi aldrig får ta för givna. Om principer som rättssäkerhet och offentlighetsprincip sätts ur spel i kampen mot denna typ av brottslighet riskerar det att göra demokratin en björntjänst.
Ulrika Hyllert
Ordförande för Journalistförbundet
Johan Taubert
Vd för Tidningsutgivarna