Inför Pressfrihetens Dag den 3 maj bad Tidningsutgivarna om svar från de främsta svenska kandidaterna i Europaparlamentsvalet, om synen på aktuella mediepolitiska frågor*. Samtliga partier, utom Sverigedemokraterna, svarade. Inkomna svar redovisas i sin helhet nedan.
Några slutsatser vi kan dra är att det bland de svarande råder stor enighet om oroväckande tendenser i delar av EU vad gäller pressfriheten. Vänsterpartiet, som gett ett samlat svar för sina EU-kandidater, betonar att ”Tillsammans med yttrandefriheten och tryckfriheten är pressfriheten grundläggande i ett demokratiskt samhälle”, och att man är ”djupt oroade över den utveckling vi ser både internationellt och i Sverige”.
Karin Karlsbro (L) skriver ”Att vissa EU-länder systematiskt inskränker rättsstaten, begränsar pressfriheten och kränker människors fri- och rättigheter är oacceptabelt – och måste få kännbara konsekvenser. Tyvärr ser vi just nu att läget för mediernas oberoende i flera medlemsländer kraftigt försämras och runt om i Europa har attacker mot journalister ägt rum. Detta manar till skarpa åtgärder både nationellt och i Europa.”
Det råder också stor enighet om vikten av strikt restriktivitet när det kommer till tvångsmedel mot nyhetsredaktioner och journalister. I sitt gemensamma svar skriver Emma Wiesner och Abir Al Sahlani (C) att ”Det är ett sluttande plan att börja spionera på journalister”. De tillägger dock: ”Däremot ser vi att titeln journalist inte ska missbrukas av illasinnade aktörer för att undkomma telefonavlyssning. Om man misstänker att en person som utger sig för att vara journalist egentligen är exempelvis spion från ett främmande land, ska man kunna telefonavlyssna dem, men då måste man få godkännande av en åklagare först.”
Många efterlyser fler journalister som bevakar EU-politiken, men de flesta påpekar samtidigt att det inte är upp till politiker att utvärdera media.
Flera, som exempelvis Alice Bah Kuhnke (Mp) vill ”ställa tydliga krav på att mediebolagens ägarstrukturer och finansiärer görs offentligt tillgängliga”; att det ”ska vara transparent och enkelt att få veta vem som kontrollerar media och vilka intressekonflikter som kan finnas”. Samtidigt påpekar t ex Evin Incir (S) att EU inte ska ”kunna lagstifta eller vidta åtgärder mot en viss koncentrationsnivå av ägande eftersom större mediekoncerner också kan ge förutsättningar att fortsätta upprätthålla lokal och regional media, vilket är bra för mediemångfalden”.
Emma Wiesner och Abir Al Sahlani (C) påminner om att i den europeiska mediefrihetsakten (EMFA) fanns ett förslag om att reglera medieägande, men att ”Det fanns stor risk att det hade slagit hårt mot länder som Sverige, Danmark, Finland etc. eftersom vi bara har ett fåtal stora ägarkoncerner, men vi rankar ändå alltid högt på mediefrihetsindex, mycket tack vare att vi genom koncernerna låter tidningarna poola resurser för HR, tryckeri etc., som de kanske hade haft svårt att ha annars”.
Moderaterna säger sig stå bakom EMFA, ”där större uppköp inom mediesektorn nu blir föremål för ett yttrande från en europeisk expertpanel knuten till EU-kommissionen”. Och trots att ”vissa politiska krafter […] ville att dessa yttranden skulle vara bindande”, är Moderaterna ”nöjda med hur lagstiftningen till slut blev”.
Kristdemokraterna anser inte att frågan om mediebolags ägarstrukturer ska ligga på EU-nivå.
Vad gäller publicisters möjlighet att få betalt av nätplattformar som Google, Facebook etc. när upphovsrättskyddat material publiceras på dessa, framhåller alla EU-kandidater att upphovsrätten måste värnas och att upphovsmakare måste få ersättning för sitt arbete. Karin Karlsbro (L) skriver att det behövs ”ett välbalanserat, digitalt upphovsrättsligt regelverk som värnar både upphovsrättshavare och digital innovation”, samt att ”Digitaliseringen och utvecklingen av AI kräver att upphovsrätten uppdateras”. Hennes partikollega Anna Maria Corazza Bildt (L) tillägger att ”Om självreglering och dialog inte nå resultat, måste åtgärder antas inom ramen av DSM för att utnyttjande av kultur- och informationskapare ska ge betalt”, samt att ”Lagstiftning måste vara både rätts- och framtidssäker och därför anpassa sig till den väldigt snabba utvecklingen av generativ AI”.
Kristdemokraterna menar att ”det är viktigt att avtalsfrågor löses ut av parterna på marknaden, och parterna i avtalen”.
Frågan om hur generativ AI utnyttjar ofta upphovsrättskyddat material som t ex journalistik i såväl träning som promptsvar, kommenterar Moderaterna med att ”Det är viktigt att upphovsrättslagstiftningen hänger med i takt med att ny teknik utvecklas, men allt för långtgående EU-lagstiftning gällande hur AI får genereras skulle samtidigt lägga en våt filt över innovation”.
TU undrade också hur kandidaterna ställde sig till den så kallade CSAM-förordningen mot barnpornografimaterial, inklusive den del som brukar kallas Chat Control – något som alla partigrupper i Europaparlamentet ställt sig bakom att omarbeta, och en ny version kommer sannolikt att komma tillbaks för beslut under den kommande mandatperioden. Evin Incir (S) menade att ”Det är beklagligt att mycket missledande information har spridits om förslagets konsekvenser”.
Sara Skyttedal, invald för Kd men nu kandidat för Folklistan, skriver att hennes ”ändringsförslag i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, som fick stöd av ledamöter från ett antal partigrupper, syftade till ett strikt skydd för totalsträckskrypterade kommunikationer” men att ”Den linje som bland andra Sveriges regering har drivit i rådet är tyvärr ett mycket stort hot mot vår digitala tids brevhemlighet”.
Kristdemokraterna är ensamma om att uttryckligen skriva att de ”står bakom Chat Control 2.0”, men tillägger att de också står bakom det omförhandlade förslaget ”där man stärkt integritetsskyddet samtidigt som man fått ett verktyg för att få bort övergreppsmaterial”.
Stödet för det s k SLAPP-direktivet om att hindra ”okynnesrättegångar” mot mediehus och journalister har brett stöd bland kandidaterna. Moderaterna skriver att ”det blev en bra balans mellan skydd mot munkavleprocesser utan att för den skull reglerna blev mer långtgående än vad som är nödvändigt”.
* Frågorna vi ställde var i de flesta fall öppna, och utan någon teckenbegränsning för svar, för att möjliggöra resonerande respons. Frågor och påminnelser skickades såväl till kandidaterna direkt (utom när dessa inte gick att nå via e-post) som till partiernas centrala press-, info- eller enkätadresser. Efter att deadline passerats togs telefonkontakt med presstjänsterna hos de partier som inte svarat.
FRÅGOR:
1) Hur bedömer du graden av pressfrihet inom EU-området generellt sett; är den hög, tillräcklig eller för låg?
2) Röstdeltagandet i förra EU-valet var bara lite drygt 50 %. Kan eller bör EU göra något för att öka medborgerligt engagemang, deltagande och medial bevakning av EU-politiken?
3) Anser du att frågan om så kallad mediekoncentration, rörande förtätning av ägarstrukturen av medieföretag, är något det bör lagstiftas om på EU-nivå?
4) Det har visat sig svårt för publicister att få betalt av nätplattformar som Google, Facebook etc. när upphovsrättskyddat material publiceras på dessa. Bör EU genom DSM-direktivets s.k. utgivarrätt sätta press på plattformar att förhandla och – om ingen lösning nås – tvinga plattformsföretag till betalning för utnyttjandet?
5) Generativ AI utnyttjar ofta upphovsrättskyddat material som t ex journalistik i såväl träning som promptsvar. Bör EU lagstifta om ersättning till upphovsmän för detta utnyttjande?
6) Bör EU-länder via telefon- och/eller nättrafikavlyssning övervaka även nyhetsredaktioner och journalister, för att kunna motverka brottslighet, spioneri och terrorism?
7) Europaparlamentet kommer sannolikt att få tillbaks den så kallade CSAM-förordningen mot barnpornografimaterial på sitt bord framöver är. Står du bakom förslaget, inklusive den del som brukar kallas Chat Control?
8) Det s k SLAPP-direktivet syftar till att hindra ”okynnesrättegångar” mot mediehus och journalister. Är det något bra – eller bör enskilda och företag i högre grad kunna gå till domstol om de anser sig blivit orättvis behandlade i medier?
9) Hur tycker du generellt att svenska medier och journalister sköter sitt jobb?
SVAR:
EVIN INCIR (SOCIALDEMOKRATERNA), svarar för S-kandidaterna
1. Efter flera decennier av positiv utveckling så ser vi dessvärre en tillbakagång de senaste åren. Även om vi har en hög grad av pressfrihet jämfört med andra regioner så är utmaningarna stora i EU. Utvecklingen hänger till stor del ihop med att antidemokratiska krafter är på frammarsch.
2. Det låga valdeltagandet i EU och Sverige är ett stort demokratiskt problem. EU-institutionerna, de politiska partierna och media har gemensamt ett ansvar. EU bör arbeta mer aktivt med att kommunicera ut arbetet som görs i de olika institutionerna, partierna bör prata mer om vad de gör och vill, dessutom bör det göras under hela mandatperioden, och större medial bevakning av de politiska besluten som tas på EU-nivå tror jag skulle öka intresset och förståelsen för arbetet på EU-nivå.
3. Vi har röstat för EU:s nya mediefrihetsakt som kommer att innebära att ägandestrukturer på mediamarknaden i varje EU-land kommer att granskas av en oberoende insats och rapporteras till medlemsländerna. Det tycker vi är rätt och viktigt så att vi får insikt i hur ägandet ser ut och hur det påverkar medborgarnas tillgång till fria och oberoende medier. Däremot tycker vi inte att EU ska kunna lagstifta eller vidta åtgärder mot en viss koncentrationsnivå av ägande eftersom större mediekoncerner också kan ge förutsättningar att fortsätta upprätthålla lokal och regional media, vilket är bra för mediemångfalden. Det är resultatet – en mångfald av oberoende medier, både nationellt och lokalt – som är målet.
4. Ja, upphovsrätten måste värnas i vårt digitala landskap. Det är själva syftet med den modernisering av upphovsrätten som det så kallade DSM-direktivet har inneburit. Publicister och andra skapare måste kunna få betalt för användningen av sina verk. Den obalans som råder mellan aktörerna på den digitala marknaden, i synnerhet när det kommer till de globala jättarna, är något vi lagstiftare fortsatt behöver bevaka. Det bör även tilläggas att kommissionen ska genomföra en översyn av direktivet och dess genomförande tidigast 2026. Direktivet kommer även att utvärderas i enlighet med det som gäller för EU:s arbete med bättre lagstiftning.
5. AI:s utveckling det senaste dryga året väcker många frågor som inte har lätta svar. I grunden är det självklart att den som har upphovsrätten till en text ska ha möjlighet att ta betalt för den, men i praktiken har detta visat sig svårt – inte minst kopplat till hur det används i AI. Här måste vi ha en lagstiftning som både kan se till att de som står bakom journalistik kan få betalt för detta, men som inte i onödan hindrar en teknisk utveckling som kan vara till gagn för många.
6. Nej. Det måste råda en väldigt strikt restriktivitet när det kommer till tvångsmedel mot nyhetsredaktioner och journalister, det är avgörande för demokratin att den journalistiska verksamheten kan fortgå utan att övervakas. Med det sagt kan det inte uteslutas att det i vissa fall är nödvändigt för att förebygga eller beivra vissa väldigt grova brott. I Sverige kan vem som helst kalla sig journalist, och ett utgivningsbevis är relativt lätt att få. Det får inte bli ett sätt att bedriva illegal verksamhet utan möjlighet för rättsvårdande myndigheter att kunna ingripa.
7. 2021 rapporterades det 85 miljoner bilder och videor världen över som visade sexuella övergrepp mot barn. I Sverige utsätts vart fjärde barn under 15 år för vuxna som kontaktar dem i sexuellt syfte på nätet, även kallat grooming. På servrar runt om i EU lagras drygt 60 procent av världens alla bilder och filmer som visar sexuella övergrepp på barn. Sexuella övergrepp mot barn är ett vidrigt brott som ska bekämpas. Frågan är helt klart en avvägning mellan integritet och brottsbekämpning. Men med tanke på brottens karaktär och omfattning, samt vilken potential förslaget har att hindra övergrepp mot barn menar vi att lagstiftningen är väl avvägd med tydliga säkerhetsåtgärder. Det är beklagligt att mycket missledande information har spridits om förslagets konsekvenser.
8. Strategiska rättsprocesser för att förhindra, begränsa eller bestraffa deltagande i den offentlig debatt är ett växande problem runt om i Europa. Vi vill skydda svenska journalister, människorättsförsvarare och andra som utövar sin yttrande- och informationsfrihet i Sverige från ogrundade rättsprocesser i andra länder. Därför röstade vi för SLAPP-direktivet för att skydda de som deltar i den offentliga debatten mot ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk.
9. Pressfriheten är helt avgörande i en demokrati. Som politiker är det därför inte min roll att recensera medier eller journalister.
MODERATERNA, inga individuella svar
1. Generellt sett och jämfört med andra delar av världen är den hög. Men det är ett stort problem att mediefriheten utmanas och inskränks i vissa medlemsländer. Mediefriheten är grundläggande för demokrati och rättsstatlighet, vilket i sin tur är fundamentalt för hela EU-samarbetet.
2. EU-institutionerna kan absolut bli bättre på att nå ut till väljarna, men det största ansvaret ligger trots allt på de nationella partierna och medierna i EU-länderna. De är bättre lämpade att kommunicera med väljarna och förklara varför EU-politiken är viktig, och visa att det spelar roll vilka representanter väljarna skickar till Europaparlamentet. I den pågående valkampanjen satsar Moderaterna på personliga möten genom dörrknackning och kampanjer, annonsering, valaffischer och en digital valstuga.
3. Moderaterna har gett sitt stöd till EU:s så kallade europeisk mediefrihetsakt, där större uppköp inom mediesektorn nu blir föremål för ett yttrande från en europeisk expertpanel knuten till EU-kommissionen. Yttrandet ska bedöma hur uppköpet bedöms påverka mediesektorn. Det fanns vissa politiska krafter som ville att dessa yttranden skulle vara bindande, det tyckte inte vi moderater, och är därför nöjda med hur lagstiftningen till slut blev.
4. Upphovsrättsskyddat material ska inte spridas utan tillstånd, och nätplattformarna är skyldiga att plocka ned sådant material när det kommer till deras kännedom. Vi tror det är i den änden vi får börja adressera det här problemet.
5. Moderaterna har inget förslag på området för närvarande men följer utvecklingen. Det är viktigt att upphovsrättslagstiftningen hänger med i takt med att ny teknik utvecklas, men en allt för långtgående EU-lagstiftning gällande hur AI får genereras skulle samtidigt lägga en våt filt över innovation.
6. Journalistisk verksamhet har, och ska ha, ett långtgående skydd. Något som också ska vara grundlagsstadgat, och EU bör ha starka minimiregler för hur det här skyddet ska vara utformat. Med det sagt kan även journalister bli föremål för brottsmisstanke, och bör efter rättslig prövning också kunna underkastas tvångsåtgärder.
7. Vi måste med kraft bekämpa sexualbrott mot barn som begås och sprids online, och det arbetet behöver kunna bedrivas på ett sätt som är både effektivt och ändamålsenligt. Vår lagstiftning ska alltid leva upp till högt ställda krav på rättssäkerhet och skydd för enskildas integritet och privatliv. Hederliga människor ska ha möjlighet att ha privata konversationer online och kommunicera via helt krypterade tjänster. Ett helt enigt Europaparlament tog därför bort det som kallats för Chat Control så vi ser mindre risker att just det ska återkomma.
8. Moderaterna röstade för direktivet, som inte syftar till att försvåra för enskilda och företag att få sin sak prövad i domstol, utan är ett skydd mot rättegångsmissbruk, dvs. strategiska rättsprocesser för att tysta journalister och människorättsförsvarare för att hindra offentlig debatt. För oss var det viktigt att det blev en bra balans mellan skydd mot munkavleprocesser utan att för den skull reglerna blev mer långtgående än vad som är nödvändigt.
9. Man ska från politiken akta sig för att recensera medier, men svensk media är på många sätt mer seriös och innehåller större pluralism än mediesektorer i många andra europeiska länder. Vi är stolta över den svenska traditionen av tryckfrihet och fri debatt.
ALICE BAH KUHNKE (MILJÖPARTIET)
1. Den är för låg, och tyvärr ser vi hela tiden hur hoten mot pressfriheten ökar. Det är särskilt tydligt i vissa EU-länder, som Malta och Ungern, men utvecklingen är oroande på många håll. Journalisters säkerhet är hotad i hela EU och det är ett av de mest kritiska demokratiproblemen att hantera på EU-nivå under de kommande åren. EU måste ställa betydligt högre krav på medlemsländerna och agera gemensamt för att stärka skyddet av den fria journalistiken.
2. Ja! Att öka intresset för och engagemanget för EU-politiken är en oerhört viktig fråga. Det låga valdeltagandet är ett demokratiproblem, men jag tror att vi har goda möjligheter att öka deltagandet. Inte minst när flera stora EU-frågor blir allt viktigare för väljarna, som till exempel klimatfrågan och kriget i Ukraina. EU-parlamentet behöver som EU:s enda folkvalda institution få större makt – det är av stor vikt att väljarna kan se att de representanter som de röstar fram har ett avgörande inflytande över politiken som bedrivs. Men medborgarnas direkta möjlighet att påverka EU:s politik måste också stärkas, till exempel genom att stärka rätten till medborgarinitiativ och garantera att journalister ges goda förutsättningar att bevaka EU-politiken och på så sätt öka allmänhetens kunskap om EU:s verksamhet.
3. Ja, en levande demokrati kräver en mångfald av medier och att mediernas oberoende garanteras. Vi miljöpartister vill ställa tydliga krav på att mediebolagens ägarstrukturer och finansiärer görs offentligt tillgängliga. Det ska vara transparent och enkelt att få veta vem som kontrollerar media och vilka intressekonflikter som kan finnas. I många medlemsländer, som Ungern, utövas kraftig politisk kontroll över många medier. Det vill vi motverka. Det är positivt att EU antagit en ny lagstiftning om mediefrihet, som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att skydda mediernas oberoende.
4. Upphovsmakare måste få ersättning för sitt arbete! Upphovsrätten måste respekteras, också när den tekniska utvecklingen går fort framåt. Nätplattformarnas dominans innebär stora utmaningar, och vi vill verka för ett starkt skydd för upphovsrätten både i EU och på nationell nivå.
5. Ja, EU:s nya AI-lagstiftning innehåller regler om att AI-system måste respektera EU-rättsliga regler om upphovsrätt. Det är viktigt för att stärka upphovsmakares rättigheter i ett förändrat digitalt landskap. Framåt vill vi garantera att AI-utveckling sker med full respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.
6. Nej! Det är förstås viktigt att det är möjligt att utreda allvarliga brott på ett effektivt sätt, men för att värna pressfriheten, tystnadsplikten och journalistisk granskning av makten måste journalisters informationssystem skyddas från avlyssning och övervakning. Vi gröna har arbetat för ett förbud mot att använda spionprogramvara mot journalister. Statliga myndigheter ska inte kunna spionera på de journalister som granskar dem, det är ett mycket allvarligt demokratiproblem.
7. Miljöpartiet säger nej till “Chat Control”, som vi ser öppnar upp för statlig massövervakning av oskyldiga medborgare. I EU-parlamentet har jag arbetat för att vi ska få en ny lagstiftning på plats som effektivt kan skydda barn från övergrepp på internet, utan att öppna upp för att privat kommunikation hamnar i fel händer. EU-kommissionens förslag, som öppnar för omfattande scanning av privat kommunikation, kan vi inte ställa oss bakom.
8. Det är definitivt något bra och något som Miljöpartiet har arbetat för länge. Att vi nu har det efterlängtade SLAPP-direktivet på plats är en stor framgång, men vi hade gärna sett ännu hårdare regler för att stoppa strategiska stämningar av journalister. Jag är mycket oroad över att antalet omotiverade rättegångar som inleds mot journalister av politiska aktörer ökar runtom i EU och jag hoppas att direktivet kommer att göra stor skillnad. Nästa mandatperiod vill jag fortsätta arbeta för att stärka skyddet för journalister i hela EU.
9. Bra, men det behövs mer granskning av oss ansvariga politiker i Europaparlamentet. De hårt arbetande korrespondenterna som vi har på plats i Bryssel gör ett imponerande arbete, men de måste bli fler för att kunna granska oss ansvariga politiker mer och hårdare! Media ska utvärdera oss, inte tvärtom.
PÄR HOLMGREN (MILJÖPARTIET)
1. För låg. Mediefriheten är på kraftig tillbakagång. Medielandskapet i Europa präglas av en alltför kraftig ägarkoncentration. Hoten och inskränkningarna av journalisters rättigheter och friheter ökar. Journalisters oberoende är ett fundament i varje fungerande demokrati. EU måste ta varje hot och varje inskränkning i medlemsländerna på allvar. Vi måste gemensamt stärka skyddet av pressfriheten i EU.
2. Ja. Medborgarnas insyn och möjlighet att påverka EU:s beslut måste öka. Som EU:s enda folkvalda institution är det avgörande att människor känner att de förstår och kan påverka de beslut som vi fattar i EU-parlamentet. Vi vill öka transparensen och stärka rätten till tillgång till dokument. EU:s befintliga verktyg för medborgarinitiativ måste också stärkas.
3. Ja, mediebolagens ägarstrukturer och finansiärer måste vara offentligt tillgängliga. Medborgarna ska kunna veta vem som kontrollerar media och vilka intressen som kan påverka rapporteringen. Politiskt kontrollerad media undergräver kraftigt mediefriheten, och vi vill att EU-stöd endast ska ges till oberoende och fria medier.
4. För mig och Miljöpartiet är det viktigt att upphovsmakare får ersättning för sitt arbete och att upphovsrätten respekteras, samtidigt som omotiverade begränsningar av tillgången till kultur, journalistik och information måste undvikas. Vi vill verka för ett starkt upphovsrättsskydd på såväl EU-nivå som på nationell nivå. Vilka lagstiftningsmässiga lösningar som kan vara aktuella för att garantera rätten till ersättning måste utredas.
5. Ja. Generativ AI matas ofta med upphovsrättsskyddat material. AI-system måste respektera EU-rätten om upphovsrätt, enligt den nya AI-lagstiftningen. Det är viktigt att den implementeras på ett sådant sätt att upphovsmakare ska kunna hävda sina rättigheter. Vi vill att alla AI-utveckling sker med full respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.
6. Nej. Att övervaka och avlyssna journalister är en kraftig inskränkning av pressfriheten och journalisters oberoende granskning. Vi gröna har under mandatperioden arbetat för ett förbud mot att använda spionprogramvara för att avlyssna journalister.
7. Jag och MP säger nej till Chat Control. Riskerna är helt enkelt för stora. Vi vill se en ny och förstärkt lagstiftning på EU-nivå som skyddar barn från övergrepp online, men vi kan inte stödja en lagstiftning som öppnar upp för massövervakning av oskyldiga medborgare
8. Jag och Miljöpartiet står fullt ut bakom SLAPP-direktivet. Det är ett viktigt steg på vägen men vi måste göra mer och få på plats ännu hårdare tag mot strategiska stämningar av journalister. Europol borde få utökade möjligheter att tillsammans med medlemsländerna utreda brott mot journalister.
9. Bra. Men jag hade gärna sett att de mycket duktiga EU-korrespondenter vi har i Bryssel hade blivit fler. EU-bevakningen lämnar tyvärr en del att önska. Men i regel tycker jag inte att det är min roll som politiker att utvärdera media, det ska vara tvärtom.
ISABELLA LÖVIN (MILJÖPARTIET)
1. För låg. Vi ser hur pressfriheten och mediepluralismen har försämrats dramatiskt under de senaste åren och hotas i många av EU:s medlemsländer. Journalister och media är i allt högre grad utsatta för smutskastningskampanjer, påverkansförsök, hot och trakasserier. Som union måste vi ställa betydligt högre krav på våra medlemsstater och EU måste gemensamt agera för att stärka skyddet av journalister och pressfriheten.
2. Ja, men ansvaret ligger också på enskilda regeringar, medlemsländer och ledamöter i EU-parlamentet att informera om EU:s funktionssätt och beslut, direkt eller via media. Det allra viktigaste är att sluta skylla på EU för allt som är dåligt, och ta åt sig äran av saker som i själva verket EU möjliggjort på nationell nivå; Brexit-debatten förskräcker. Miljöpartiet vill demokratisera EU och stärka EU-parlamentets lagstiftande roll vilket är viktigt för medborgerligt engagemang – genom att de representanter som medborgarna röstar fram också har ett avgörande inflytande över den politik som EU bedriver. Vi vill också att journalisters möjlighet att bevaka EU:s institutioner ska förbättras, till exempel genom att stärka rätten till tillgång till dokument, och stärka medborgarnas möjlighet att påverka EU genom medborgarinitiativ. Media själva har också ett ansvar att begripliggöra EU-politikens avgörande vikt.
3. Ja. Medierna är den tredje statsmakten, och det behövs en mångfald och ett oberoende för att media ska kunna utöva sin kontrollerande och opartiskt rapporterande roll. Miljöpartiet vill motverka utövandet av politisk kontroll över mediebolag, som vi ser kraftigt undergräver mediefriheten och vi vill att EU-stöd endast ska ges till oberoende och fria medier. Vi vill också att det ställas tydliga krav på att mediebolagens ägarstrukturer och finansiärer ska vara offentligt tillgängliga. Ett viktigt steg för att skydda EU:s medier från politisk eller ekonomisk inblandning kom i och med EU:s nya mediefrihetsakt som antogs i mars 2024. Lagen innebär att medlemsländerna blir skyldiga att skydda mediernas oberoende och att externa ingrepp i redaktionella beslut kommer att förbjudas.
4. Miljöpartiet delar bilden av att digitaliseringen och nätplattformarnas dominans innebär många stora utmaningar, inte minst för upphovsrättsskyddet. För Miljöpartiet är det viktigt att upphovsmakare får ersättning för sitt arbete och att upphovsrätten respekteras, samtidigt som omotiverade begränsningar av tillgången till kultur, journalistik och information måste undvikas. Vi vill verka för ett starkt upphovsrättsskydd på såväl EU-nivå som på nationell nivå och utreda vilka lagstiftningsmässiga lösningar som kan vara aktuella för att garantera rätten till ersättning.
5. Ja. EU:s nya AI-lagstiftning innehåller regler om att AI-system måste respektera EU-rättsliga regler om upphovsrätt och att aktörer som tillhandahåller generativa AI-system måste publicera detaljerade sammanfattningar av vilket innehåll som har använts för att träna deras system. Det är viktigt för att upphovsmakare ska kunna hävda sina rättigheter. Vi vill att all AI-utveckling sker med full respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.
6. Nej, vi ser mycket allvarligt på att journalister i allt större utsträckning utsätts för otillbörlig avlyssning och övervakning. När statliga myndigheter kan spionera på journalister som granskar dem äventyras pressfriheten, tystnadsplikten och allmänhetens rätt till information. Under förhandlingarna om EU:s nya mediefrihetsakt arbetade vi för ett förbud mot att använda spionprogramvara för att avlyssna journalister. Det är förstås viktigt att allvarliga brott kan utredas på ett effektivt sätt, men för att värna pressfriheten måste de informationssystem som används av journalister i deras yrkesmässiga verksamhet skyddas från avlyssning och övervakning.
7. Miljöpartiet säger nej till “Chat Control”, som vi ser öppnar upp för statlig massövervakning av oskyldiga medborgare. Vi vill se en ny och förstärkt lagstiftning på EU-nivå som skyddar barn från övergrepp online, men vi kan inte stödja de delar av lagstiftningen som handlar om obligatorisk scanning av privat kommunikation såsom de är utformade.
8. Miljöpartiet står bakom SLAPP-direktivet. Det är ett efterlängtat direktiv och något som vi har arbetat för länge, även om vi gärna hade sett ännu hårdare regler. I många medlemsländer inleder politiska aktörer rättegångar mot oberoende och utredande medier i syfte att underminera pressfriheten. För oss är det uppenbart att EU måste göra mer för att hindra strategiska stämningar av journalister. Vi vill fortsätta arbeta för att stärka journalisters rättigheter och skydd och vi vill ge Europol utökade möjligheter att tillsammans med medlemsländerna utreda brott mot journalister.
9. Generellt bra, men det finns absolut en svaghet i rapporteringen av EU och granskning av politiska beslut, nationellt och på EU-nivå. Medierna har en viktig roll att begripliggöra komplicerade processer. Det borde inte vara mindre intressant med EU-valet än de amerikanska primärvalen, men för media verkar det inte så. De hårt arbetande korrespondenterna på plats i Bryssel gör ett imponerande arbete, men de måste bli fler, och hemmaredaktionerna behöver också mer EU-kunskap – det handlar trots allt om världens största marknad, och den viktigaste försvararen av demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Har inte inkommit med svar.
KRISTDEMOKRATERNA, inga individuella svar
1. Generellt sett hög. Det är viktigt att den fortsätter vara det. Pressfriheten är en central del av den värdegrund som EU-samarbetet vilar på. Vi kommer bevaka dessa frågor i EU exempelvis utifrån verktyget om rättsstatens principer som Sverige varit med och drivit fram.
2. En del är att värna ett EU där makten ligger nära medborgarna. Det vill vi kristdemokrater värna genom att säkerställa att EU sysslar med frågor där det finns ett verkligt mervärde. Kärnuppdraget med handel och fred samt verkligt gränsöverskridande frågor som brottsligheten, klimatet och migrationen. Däremot när EU är klåfingrigt och ger sig in i frågor som bättre beslutas på nationell nivå så driver man EU längre bort från medborgarna.
3. Nej, detta är inte en fråga som vi vill lägga på EU-nivå.
4. Vi menar att det är viktigt att avtalsfrågor löses ut av parterna på marknaden, och parterna i avtalen. Kristdemokraterna vill värna två bärande värden, dels äganderätten, och dels öppenheten i den digitala världen. Det är en balansgång som måste hanteras med eftertänksamhet. Vi måste också vara öppna för att det är en process, och vi får fortsätta att följa frågan över tid.
5. Genomslaget för generativ AI är inne på sitt andra år. Dess möjligheter och konsekvenser lär vi oss fortfarande om. AI-rättsakten innebär ökade transparenskrav vilket vi ser positivt på, men mer kommer att behöva göras inte minst för just generativ AI. Vi har inget förslag om att lagstifta om ersättning till upphovsmän i nuläget, men vi ser problematiken och följer utvecklingen noga.
6. Uppgifter som omfattas av källskydd ska inte inhämtas. Det är mycket viktigt att denna typ av lagstiftning alltid förenas med olika rättssäkerhetsgarantier och begränsningar utifrån det.
7. Kristdemokraterna står bakom Chat Control 2.0. Det handlar om att upptäcka och lagföra sexuella övergrepp mot barn och få bort övergreppsmaterial på nätet. Förslaget har omförhandlats där man stärkt integritetsskyddet samtidigt som man fått ett verktyg för att få bort övergreppsmaterial. Vi står bakom det omförhandlade förslaget och har inte bara stöttat detta utan på EU-nivå även drivit på detta förslag.
8. Rättsprocesser bör inte användas som ett medel för att tysta journalister och andra som deltar i den offentliga debatten. Det är viktigt att det finns ett adekvat skydd mot detta, samtidigt som våra mediegrundlagar och allmänna processrättsliga principer också värnas.
9. Det är inte upp till politiker att recensera journalisters arbete.
EMMA WIESNER och ABIR AL SAHLANI (CENTERPARTIET), gemensamt svar
1. Generellt sett skulle vi säga att graden är tillräcklig. Det ser bra ut i många länder, men vi ser oroväckande trender i delar av EU. Polen, Slovakien, till och med Grekland har riktigt oroliga utvecklingar där journalisters möjligheter att verka kringskärs eller att de blir stämda genom så kallade ”SLAPP”-stämningar för att de granskat någon makthavare som inte vill granskas. T.o.m. Frankrike grep en journalist bara för att hon hade dubbelt medborgarskap, varav ett i Egypten, när hon granskat landets regering.
2. EU kan alltid göra mer, tex bli bättre på att informera om fördelarna med EU-samarbetet så att medborgarna ser den verkliga nyttan.
3. Nej, det tycker vi inte. Detta var faktiskt ett lagförslag som låg på bordet inom ramen för förslaget om en europeisk mediafrihetsakt, en sorts EU-lag som skulle reglera mediefrihet i hela EU. Vi jobbade hårt över nästan två års tid med att ta bort detta förslag ur akten och lyckades. Det fanns stor risk att det hade slagit hårt mot länder som Sverige, Danmark, Finland etc. eftersom vi bara har ett fåtal stora ägarkoncerner men vi rankar ändå alltid högt på mediefrihetsindex, mycket tack vare att vi genom koncernerna låter tidningarna poola resurser för HR, tryckeri etc., som de kanske hade haft svårt att ha annars.
4. Ja, det tycker vi skulle kunna vara rimligt. Om det är upphovsrättsskyddat material så måste alla respektera detta, även tech-jättar. Kommissionen bör sätta mer press på plattformarna och en sista utväg skulle för oss kunna vara att tvinga dem att betala.
5. Detta regleras redan i den nyligen antagna AI-akten, där de som tar fram en generativ AI-modell är skyldiga att ta fram en policy för att respektera upphovsrättslagstiftning. Det är bra tycker vi.
6. Nej, det tycker vi inte. Det är ett sluttande plan att börja spionera på journalister för sådant. Däremot ser vi att titeln journalist inte ska missbrukas av illasinnade aktörer för att undkomma telefonavlyssning. Om man misstänker att en person som utger sig för att vara journalist egentligen är exempelvis spion från ett främmande land, ska man kunna telefonavlyssna dem, men då måste man få godkännande av en åklagare först.
7. Nej, vi står inte bakom förslaget. Vi instämmer såklart med ansatsen, vi måste göra mer för att bekämpa barnpornografi som sprids på internet. Men som så ofta tycker Centerpartiet att lagförslag inte ska antas till vilket pris som helst. Därför stöpte vi om förslaget i sin helhet så att man numera dels inte kommer få skanna allas konversationer efter misstänkt barnpornografi, dels kommer man bara få skanna mot personer man misstänker sprider sådant. Det är smalare och mycket mer effektivt än det ursprungliga förslaget.
8. Vi tycker att SLAPP-direktivet är mycket bra och har arbetat aktivt med det under mandatperiodens gång. Centerpartiet tycker att det är bra att vi skyddar journalister godtyckliga stämningar av makthavare. Med detta förslag, som vi stöttat, blir det upp till företagen eller politikerna som stämmer journalisten att visa på att denne exempelvis gjort sig skyldig till förtal. Misslyckas de, får de betala samtliga rättegångskostnader. Det borde göra att fler makthavare avstår från sådana godtyckliga stämningar.
9. Först och främst tycker vi inte att det är upp till politiker att utvärdera journalister, men Sverige har turen att ha många duktiga journalister som gör ett för demokratin utomordentlig viktigt jobb i att granska makthavare. Det är avgörande att politiken förstår vikten av sådana granskningar. Om vi fick önska en sak dock så vore det att det fanns fler svenska journalister på plats i Bryssel – det finns fler svenska korrespondenter i USA än i Bryssel, trots att två av tre lagstiftningar på kommunal nivå kommer från just EU.
KARIN KARLSBRO (LIBERALERNA)
1. Att vissa EU-länder systematiskt inskränker rättsstaten, begränsar pressfriheten och kränker människors fri- och rättigheter är oacceptabelt – och måste få kännbara konsekvenser. Tyvärr ser vi just nu att läget för mediernas oberoende i flera medlemsländer kraftigt försämras och runt om i Europa har attacker mot journalister ägt rum. Detta manar till skarpa åtgärder både nationellt och i Europa. I de allvarliga tider vi befinner oss i med krig i vårt närområde så är det just nu särskilt viktigt att stärka pressfriheten i EU:s grannländer. I Belarus är situationen särskilt allvarlig där vi ser hur journalister som belyser diktaturens brott systematiskt förföljs och fängslas. Att EU gör mer för att stötta de fria medierna i länder som Belarus är avgörande för deras demokratikamp.
2. Framförallt behöver vi se ett ökat engagemang från både partier och media för att öka intresset för valet till Europaparlamentet. Mot bakgrund av att Europaparlamentet idag har stor makt så är det som sker underrapporterat från alla aktörer. Att öka engagemanget och kunskapen om EU är ingenting man gör i en kort valrörelse utan kontinuerligt.
3. Vi förespråkar att den dominerande marknadspositionen för de stora nätaktörerna bör utredas närmare. Frågan bör hanteras på EU-nivå.
4. En fungerande upphovsrätt är viktigt för svensk och europeisk konkurrenskraft. Då behövs ett välbalanserat, digitalt upphovsrättsligt regelverk som värnar både upphovsrättshavare och digital innovation komma på plats.
5. Digitaliseringen och utvecklingen av AI kräver att upphovsrätten uppdateras. I detta arbete måste samtidigt kulturskapares möjligheter att få betalt och den konstnärliga friheten försvaras.
6. Journalister ska kunna utföra sitt arbete utan att riskera att bli avlyssnade. I förhandlingarna om mediafrihetsakten var den liberala gruppen pådrivande för att stärka skyddet av journalister mot avlyssning.
7. Rätten till integritet ska vara stark – gentemot både staten och privata företag. Ibland måste integriteten vägas mot andra viktiga intressen, som arbetet mot terrorism eller grova brott mot barn. Integritetsfrågorna måste alltid analyseras noggrant när politiska förslag tas fram. Så har inte fallet varit vid framtagandet av det förslag till Child Sexual Abuse Material-förordning som i debatten nu har kommit att kallas för “chat control”. Bland annat därför har vi sagt nej till förslaget som kommissionen presenterade och det ursprungliga förslaget är därför inte längre aktuellt.
8. Det är mycket bra att EU får på plats regler mot uppenbart ogrundade rättsprocesser för personer som deltar i den offentliga debatten. Journalister i hela EU ska kunna verka utan att riskera att dras in i dyra rättsprocesser för att de gör sitt jobb.
9. Svenska medier och journalister utgör en mycket viktig roll i det demokratiska samhället. Det är inte min uppgift som politiker att recensera dem men jag konstaterar att det finns ett behov av ännu mer bevakning av EU-frågorna då en stor del av lagstiftningen som påverkar Sverige beslutas i Bryssel. I en tid där desinformation och informationskrigföring ökar spelar media och journalister en ännu viktigare roll.
ANNA MARIA CORAZZA BILDT (LIBERALERNA)
1. I de mesta EU-länderna råder det pressfrihet som är en pelare för vårt EU, men det varierar. Det finns risk av koncentration och utrymme för förbättring i både konkurrens och transparens i mediaägare i flera EU-länderna. I länderna som Ungern och i Polen med tidigare regering finns det tydligt begränsningar av mediefrihet. Mord på journalister som grävde om korruption både i Malta och i Slovakien har skakat EU. Tillsammans med andra attacker mot reportrar visar det på vikten att slå vakt om journalisters trygghet och att agera för att säkra respekt för medier och för att främja pressfrihet.
2. Både Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen har fokuserat på att nå ut och öka medborgarnas delaktighet i EU-samarbetet. EU:s kommunikation för att informera och mobilisera väljare om vikten att rösta i EU-valet har förbättrats och ska förbättras ytterligare. Men huvudansvaret ligger på nationella politiker och medier i medlemsländerna för att förankra och fördjupa debatt, avdramatisera avståndet, göra EU-tillhörigheten vänlig, vanlig och vardaglig för medborgare oavsett politisk färg. Många svenskar betraktar fortfarande EU mest som utrikespolitik. Det är dags att ta EU-samarbetet till människors köksbord! Det kräver ett paradigmskifte i attityd. Europapolitik är inrikespolitik.
3. I mina tio år som Europaparlamentariker i den inre marknadsutskottet har jag tagit krafttag för transparens och konkurrenskraft med nätoperatörer som Google, Facebook, Twitter, Apple och Amazon. Jag har stått upp kraftfullt både i dialogen och i lagstiftningsarbetet med plattformarna mot marknadsdominans. Flera åtgärder har antagits, men mer behövs göras för att digitaliseringsramverket ska respektera ett öppet, global och säkert nät, med samma spelreglerna för alla aktörer och nätneutralitet som främjar digital innovation. Annars är ägarstruktur av medieföretag mest en nationell fråga.
4. Jag var som EU-parlamentariker med i arbetet för EU-reglerna om upphovsrätt. Det är viktigt att journalisters arbete respekteras och att de får betalt för sitt arbete. Om självreglering och dialog inte nå resultat, måste åtgärder antas inom ramen av DSM för att utnyttjande av kultur- och informationskapare ska ge betalt.
5. Frågan om respekt för upphovsrätt kommer att försätta vara central. Lagstiftning måste vara både rätts- och framtidssäker och därför anpassa sig till den väldigt snabba utvecklingen av generativ AI. Artificiell Intelligens Act är en bra bas för att skapa etiska standarder för AI.
6. Generellt sett nej. Detta regleras av lagar i de olika länderna, och dessa lagar måste vara förenliga med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
7. Den s k CSAM-förordningen handlade om att skydda barn på nätet, liksom deras integritet, mot mycket grova brott och övergrepp. Det är för mig mycket viktigt, men avvägningen mot skyddet för den personliga integriteten är också mycket viktig. Det ursprungliga förslaget har röstats ner av Europaparlamentet, och jag beklagar att en lösning inte kunde nås. Men frågan kommer därmed tillbaka nästa mandatperiod. Då hoppas jag vi finner en lösning som tillfredsställer bägge dessa mycket viktiga syften.
8. Jag är inte full insatt i SLAPP-direktivet. Skydd för journalister är självfallet viktigt, men jag tror att dessa frågor som berör rättsväsendet bäst regleras nationellt.
9. Väldigt bra allmänt, men gällande information och debatt om EU-samarbetet så behövs mycket mer bevakning av EU-politik, Rådet, kommissionen och inte minst Europaparlaments viktiga arbete. EU-korrar är superkunniga, duktiga och väl inkopplade i Bryssel och spelar därmed en otroligt viktig roll, men de är alldeles för få. EU-bevakning ska vara 365 dagar om året som i de mesta av EU-länderna, inte bara inför EU-valet.
VÄNSTERPARTIET, inga individuella svar
1. Dessvärre är pressfriheten under attack i en rad EU länder. Tillsammans med yttrandefriheten och tryckfriheten är pressfriheten grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Vänsterpartiet är djupt oroade över den utveckling vi ser både internationellt och i Sverige. I olika delar av Europa ser vi hur högernationalister i samarbete med högern och liberala partier ger sig på kvinnors rättigheter, hbtq-personer, flyktingar och demokratin. Detta sker både genom att inskränka pressfriheten, mänskliga rättigheter och genom repressiva förslag tex om att övervaka länders invånare utan brottsmisstanke. Vänsterpartiet arbetar för att bryta den nedåtgående spiralen och för att stärka demokratin och rättsstaten ur alla aspekter. Ett av de största problemen är att det finns medlemsländer som inte följer grundläggande fri- och rättigheter, bl.a. pressfrihet.
2. Ett stort problem är att människor känner att EU inte rör deras vardag när det snarare är precis tvärtom. Många beslut som påverkar människors liv fattas på EU nivå. Samtidigt upplevs nog beslutsfattande i EU som komplicerat och svårt att förstå. Det är vår uppgift som politiker att försöka förändra den bilden. Samtidigt har även EU i stort och även media en roll att fylla för att få människor motiverade till att rösta i EU valet.
3. Mediekoncentrationen hotar tyvärr mediemångfalden. Medieföretagen har en viktig roll genom att de bidrar till den allmänna debatten i samhället. I Sverige har vi haft en tradition av att uppmuntra till fri debatt och fria meningsutbyten. Det har funnits en medvetenhet och en bred samsyn om att även medier som haft små upplagor har tillfört mycket till debatten och varit viktiga för det fria ordet. Därför behövs en mångfald av medier. Mediepolitiken berör både teknik, ekonomi och innehåll. Samtidigt som vi bejakar den tekniska utvecklingen måste vi ta ett gemensamt samhällsansvar för att de tekniska framstegen ska kunna bidra till demokrati och jämlikhet. Det arbete som redan pågår inom EU för att motverka mediekoncentration behöver fortsätta och utvecklas.
4. Ja, för oss i Vänsterpartiet är det givet att folk ska få lön för sitt arbete.
5. Ja, även här är det givet att de som gjort grundarbetet ska få betalt för det.
6. Nej. Nyhetsredaktioner och journalister ska inte övervakas eftersom det allvarligt hotar pressfriheten.
7. Efter massiv kritik från oss och många andra har EU-parlamentet väsentligt förbättrat förslaget. De har bland annat tagit bort alla delar om automatisk scanning. Det har gjort att alla partigrupper ställt sig bakom EU-parlamentets position. Förslaget ligger nu på is bland medlemsländerna och istället har man förlängt en annan, tillfällig lag för att motverka sexuella övergrepp mot barn på nätet.
8. Ja, vi står bakom SLAPP-direktivet. Det som vi får fundera på är om det finns skäl att föreslå kompletterande lagstiftning i Sverige. I övrigt är det befint¬liga systemet för att beivra tryck- eller yttrandefrihetsbrott med en ansvarig utgivare tillräckligt.
9. Ja, en oberoende media som vågar granska har aldrig varit viktigare. Inte minst med tanke på de konflikter i världen där makthavare lägger enorma resurser på att tysta opposition.
SARA SKYTTEDAL (FOLKLISTAN)
1. Även om graden av pressfrihet inom EU-området är god i en global jämförelse finns det stora och i flera fall växande problem i ett antal medlemsländer. Här tänker jag till exempel på situationerna Bulgarien, Ungern och Grekland. En bättre pressfrihet är naturligtvis en angelägen prioritering, och jag röstade för trilogöverenskommelse om den europeiska mediefrihetsakten tidigare i våras.
2. Engagerade medborgare är nödvändigt i varje demokrati. Med det sagt är jag mycket kritisk till att EU spenderar våra skattepengar på diverse kampanjer. Det är upp till svenska politiker, och svenska journalister, att bättre förklara hur betydelsefullt beslutsfattandet i EU är.
3. Den överenskommelse som träffades i mediefrihetsakten, alltså att ett nytt organ knutet till EU-kommissionen avger rekommendationer vid sammanslagningar som befaras hota mediepluralismen, är en rimlig avvägning.
4. Jag röstade för DSA-direktivet i juli 2022 och välkomnar lagstiftningens krav på att nätplattformarna ska vidta åtgärder mot bland annat olaglig uppladdning av upphovsrättsskyddat material. Det är, för det demokratiska samtalet, viktigt att kortare utdrag kan delas i diskussioner, men lika viktigt att utgivarrätten/rätten för framställare respekteras och utgivarrätten enligt DSM-direktivet bör därför efterlevas.
5. Jag är positivt inställd till ett licenssystem med skälig ersättning till upphovsrättsinnehavarna i sådana situationer. Med det sagt är det enormt svårt för EU att hitta rätt balansgång i AI-lagstiftningen.
6. Överenskommelsen om mediefrihetsakten har ju, på detta tema, av vissa kritiserats för skrivningarna om artikel 4 i EU-fördraget och att den nationella säkerheten är varje medlemsstats eget ansvar. Jag håller med om att medlemsstaternas kompetens på det området måste respekteras. Med det sagt är jag mycket tydlig med att försöken till att införa massövervakning genom Chat Control 2.0 måste motarbetas.
7. Jag har varit mycket engagerad i CSAM-förordningen. Mina ändringsförslag i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, som fick stöd av ledamöter från ett antal partigrupper, syftade till ett strikt skydd för totalsträckskrypterade kommunikationer. Jag är mycket nöjd över att detta också blev Europaparlamentets förhandlingsposition. Den linje som bland andra Sveriges regering har drivit i rådet är tyvärr ett mycket stort hot mot vår digitala tids brevhemlighet.
8. Jag röstade för trilogöverenskommelsen om det så kallade SLAPP-direktivet i februari. Att journalister och andra som utsätts för okynnesstämningar för att tystas kan erbjudas juridiskt stöd, och be domstolar att snabbare avskriva uppenbart ogrundade stämningar, är förstås positivt. Det var viktigt att överenskommelsen på EU-nivå utformades så att den inte står i konflikt med Sveriges mediegrundlagar och våra särskilda rättegångsreglerna i tryck- och yttrandefrihetsmål.
9. Vi har på många sätt en mycket god mediesituation i Sverige. Med det sagt hoppas jag att journalistkåren framgent lyckas ännu bättre med att väcka intresse för och förklara beslutsfattandet i EU — och då särskilt de beslut som påverkar folket utanför innerstäderna.