Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.
1. Inledande synpunkter
Utredningen har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av sekretesslagen och att lämna förslag till förbättringar av lagen. Utredningens förslag skall också syfta till att bibehålla balansen mellan intresset av offentlighet å ena sidan och integritets- och andra sekretesskyddsintressen å andra sidan.
Tidningsutgivarna vill inledningsvis framhålla att uppdraget är angeläget och välkomnar den utredning som lagts fram. Tidningsutgivarna beklagar dock att utredningen inte närmare har granskat den befintliga regleringen och avvägningarna mellan offentlighet och sekretess i materiellt hänseende. Det finns anledning att känna oro över den nuvarande utvecklingen med en alltmer tillbakaträngd offentlighet till förmån för sekretessen. Utredningen konstaterar ju också själv – genom egna undersökningar – att en sådan utvidgning av sekretessen ägt rum. Enligt Tidningsutgivarnas mening skapar det en otillfredsställande ordning där insynen i myndigheternas verksamhet blir allt svagare, vilket rimligen inte kan sägas säkerställa den balans mellan öppenhet och sekretess som utredningen talar om.
Tidningsutgivarna delar däremot utredningens uppfattning att de detaljerade reglerna om sekretess med olika skaderekvisit skall finnas kvar, eftersom mer generella bestämmelser kan befaras leda till mer sekretess vid myndighets- och domstolsprövningen. Tidningsutgivarna stödjer också förslaget om tydligare och mer användarvänliga sekretessregler och delar utredningens uppfattning att de grundläggande principerna i offentlighets- och sekretesslagstiftningen skall bibehållas.
Den omredigering av sekretesslagen med fler kapitel, tydligare rubriker och mera logiska områdesindelningar som föreslås, synes också bra och ändamålsenlig. Den gör sekretesslagen mera användarvänlig än i dag och den blir därmed praktiskt tillgänglig för fler, låt vara att det övergångsvis kan ställa till vissa problem för den som i dag är förtrogen med det befintliga regelverket.
2. Insatser för att främja balansen mellan öppenhet och sekretess
I utredningen föreslås att insatser bör göras för att främja balansen mellan öppenhet och sekretess. Det föreslås bl a att en kommission eller stående beredning med uppgift att följa utvecklingen på sekretessrättens område inrättas.
Som nämnts inledningsvis finner Tidningsutgivarna den senaste tidens utveckling med en utvidgad sekretess och ett allt slutnare samhälle oroande. Tidningsutgivarna anser det därför mycket angeläget att utredningens förslag om olika insatser för att säkerställa balansen mellan offentlighet och sekretess genomförs, i synnerhet förslaget om ett inrättande av en kommission eller stående beredning och förslaget om en skyldighet för regeringen att till riksdagen årligen redovisa de ändringar i sekretesslagen som genomförts och det regeringsarbete i övrigt som gjorts rörande öppenheten och sekretessen.
Enligt Tidningsutgivarna bör en sådan kommission eller stående beredning med särskilda kunskaper inom området inte endast för framtiden säkerställa balansen mellan öppenhet och sekretess. Kommissionen bör även göra en översyn av samtliga materiella ändringar och tillägg som beslutats i sekretesslagen sedan den infördes. En sådan översyn är enligt Tidningsutgivarnas mening ytterst angelägen då den skulle kunna återställa balansen mellan öppenhet och sekretess på de områden där skärpningarna av sekretessen vidtagits.
Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget med ovanstående tillägg i fråga om kommissionens uppdrag.
3. Utlämnande av uppgifter efter en intresseavvägning
I betänkandet föreslås att en ny bestämmelse införs som möjliggör för myndigheter att i särskilda situationer, efter en intresseavvägning, lämna ut uppgifter trots att dessa vid den ordinära prövningen konstateras vara omfattade av sekretess. Sådan uppgift får lämnas ut om den utlämnande myndigheten finner det uppenbart att allmänintresset av insyn har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Bestämmelsen skall inte vara tillämplig i fråga om sådan sekretess som är undantagen från den generalklausul (14 kap. 3 §) som på motsvarande sätt möjliggör utlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter och vidare är de tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten enligt 16 kap. 1 § sekretesslagen (kvalificerad tystnadsplikt) undantagna från bestämmelsen.
Enligt Tidningsutgivarnas mening är det rimligt att myndigheterna skall få lämna ut handlingar som omfattas av sekretess när allmänintresset är tillräckligt tungt vägande. Som konstateras i betänkandet kan exceptionella situationer uppstå, där allmänintresset gör sig mycket starkt gällande i fall där sekretess normalt skulle föreligga. Genom förslaget främjas informationsbehovet och mediernas möjlighet till rapportering och bevakning av olika samhälleliga företeelser. Det är därför av synnerlig vikt att det, i sådana fall, ges en möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter för att säkerställa offentlighetsprincipen. Enligt Tidningsutgivarnas mening bör dock bestämmelsen även vara tillämplig i situationer där kvalificerad tystnadsplikt annars skulle gälla.
Tidningsutgivarna tillstyrker sålunda förslaget med den skillnaden att det även bör omfatta kvalificerade tystnadsplikter.
4. Sekretess för känsliga uppgifter om enskilda
I utredningen föreslås att sekretess skall gälla inom hela den offentliga förvaltningen för uppgift om enskild som rör hälsa eller sexualliv när det är uppenbart att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Tidningsutgivarna noterar att förslaget innebär en avvikelse från huvudprincipen om att sekretess normalt inte överförs mellan myndigheter eftersom insynsintresset kan väga olika tungt i olika verksamheter. Som utredningen också anför är det ett pris som samhället får betala för en ordning med offentlighet som huvudregel.
Det kan samtidigt konstateras att uppgifter om just en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inte sällan är av känslig natur och därför redan i dag har ett omfattande sekretesskydd. Likafullt kan det förekomma – och utredningen ger här flera exempel – att också sådana uppgifter hamnar i verksamheter där sekretess inte gäller.
Frågan är därför om detta förhållande – med hänsyn till den skada om då kan uppstå – motiverar en generell sekretessregel av föreslagen art.
Enligt Tidningsutgivarnas mening kan en allmänt utformad regel om överföring av sekretess för uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv inte godtas. Tidningsutgivarna noterar dock att den föreslagna bestämmelsen är försedd med väsentliga begränsningar. Sekretess skall endast gälla om den enskilde lider ”betydande” men och det krävs dessutom att detta förhållande skall vara ”uppenbart”.
Under förutsättning att dessa begränsningar innebär att endast särskilt integritetskänsliga uppgifter omfattas av sekretess och att offentligheten i övrigt består kan Tidningsutgivarna därför godta den föreslagna bestämmelsen.
5. Ett förstärkt sekretesskydd för känsliga uppgifter
Utredningen föreslår att sekretess skall gälla, inom hela sekretesslagens tillämpningsområde, för uppgift om enskilds adress eller hemtelefonnummer om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Enligt Tidningsutgivarnas mening är det självklart att hot och våld mot individer skall tas på allvar och att hotade personer skall erbjudas skydd. Tidningsutgivarna vill dock ifrågasätta om ett sådant skydd i första hand erbjuds genom begränsningar av handlingsoffentligheten.
Det är redan i dag möjligt att skydda personuppgifter av detta slag råder genom s k sekretessmarkering, genom folkbokföringssekretessen och genom s k kvarskrivning. Därtill kan utsatta personer ges andra personuppgifter än de verkliga genom lagen om fingerade personuppgifter.
Den s k Personsäkerhetsutredningen (SOU 2002:71) har föreslagit att detta system skall bestå, men att det skall kombineras med en möjlighet för den som av särskilda skäl kan bli utsatt för brott eller förföljelse att bli folkbokförd i särskild ordning med ett starkare sekretesskydd än enligt den vanliga folkbokföringen.
Tidningsutgivarna anser att detta förslag är att föredra, då det tydligare begränsar den krets som kan komma i fråga. Det förutsätter en särskild ansökan från den enskilde, vilket minskar risken för skönsmässiga antaganden vid sekretessbedömningen.
Tidningsutgivarna avstyrker sålunda Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag.
6. Vissa överväganden om meddelarfrihetens omfattning
I utredningen förordas att inga ändringar skall göras avseende vilka tystnadsplikter som bör bryta meddelarfriheten. Utredningen konstaterar att skälen för den avvägning som tidigare gjorts i fråga om en tystnadsplikt bör bryta meddelarfriheten eller inte alltjämt gör sig gällande.
Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att inskränkningar i meddelarfriheten skall göras mycket restriktivt och att det inte finns några skäl att genomföra några förändringar i den nuvarande regleringen. Tidningsutgivarna tillstyrker sålunda utredningens förslag.
Vad gäller utredningens överväganden om meddelarfrihet för bilder från allmän kameraövervakning instämmer Tidningsutgivarna i att meddelarfriheten där bör bestå. Det kan, utöver de argument som utredningen anför, inte uteslutas att bilder från en allmän kameraövervakning kan uppdaga oegentligheter som bör komma till allmän kännedom och meddelarfriheten kan då säkerställa detta.
7. Övrigt
Utredningen behandlar i övrigt frågor om sekretessgränser inom och mellan myndigheter. Tidningsutgivarna har inget att erinra mot dessa förslag, men kan inte undgå att generellt notera att det finns en benägenhet att tillåta ett utökat uppgiftslämnande mellan myndigheter på ett sätt som inte alltid synes ha en motsvarighet ifråga om uppgiftslämnandet till medborgarna.
Stockholm den 31 augusti 2004
Tidningsutgivarna
Bengt Braun
Ordförande
Hanna Lind
Jur kand