Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.

1. Allmänt
Digitalradiokommittén presenterar i betänkandet en genomarbetad kartläggning och analys av nuvarande situation och utvecklingsmöjligheter för digital distribution av radio (DAB). Betänkandet utgör sålunda ett gott underlag för de ställningstaganden som nu måste ske.

Enligt Tidningsutgivarnas mening bör en satsning på DAB nu inledas. DAB ger möjlighet att starta fler kanaler, vilket i sin tur ger en större mångfald och utrymme för fler aktörer. Tidningsutgivarna vill dessutom framhålla möjligheten för andra aktörer än traditionella radioföretag att etablera sig och sina tjänster genom att själva erhålla sändningstillstånd eller genom att utnyttja viss del av utrymmet hos en tillståndshavare. Eftersom i stort sett vilken information som helst kan sändas ut i DAB-sändningarna, skapas utrymme för olika tilläggstjänster.

2. Ekonomiska förutsättningar och mediepolitiska aspekter
Kostnadsfrågan är central vid överväganden om DAB. Utredningen uppger att DAB-tekniken är energisnål och i många fall – dock beroende på hur stor befolkningstäckning DAB-sändningarna skall ha – även mera kostnadseffektiv än dagens analoga FM-nät. Marginalkostnaden i fråga om befolkningstäckningen är emellertid mycket hög. Under den tämligen långa övergångstid som kan förutses, d v s om, och i så fall innan, det analoga FM-nätet avvecklats, blir dessutom sändningskostnaderna dubbla. Enligt Tidningsutgivarnas mening kan det därför antas att en förutsättning för att framför allt den privata lokalradion skall kunna inleda DAB-sändningar är att det nuvarande systemet med höga koncessionsavgifter förändras eller avskaffas (se mera under p.6).

Tidningsutgivarna delar bedömningen att den digitala sändningstekniken ger större mångfald och tillgänglighet. Utbudet kan antas bli större och bredare, fler kan komma till tals och olika behov och intressen hos medborgarna kan därmed tillgodoses.

3. Utbyggnadsplanen
Kommittén har övervägt tre handlingsalternativ: ett införande av DAB-sändningar i stor skala, en etappvis utveckling av DAB-sändningar och ett upphörande av DAB-sändningar.

Kommittén föreslår alternativ två, d v s en etappvis utbyggnad med start 2005 och en utvärdering efter tre år. Kommittén föreslår vidare att de befintliga DAB-näten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå) inledningsvis utnyttjas. Aktörerna på marknaden anges dock själva kunna ta initiativ till utökade DAB-sändningar i både det regionala och det nationella DAB-nätet.

Tidningsutgivarna finner en sådan “försiktighetsprincip” motiverad. Det är å ena sidan angeläget att DAB-sändningar kan fortsätta och utvecklas, å andra sidan råder alltjämt åtminstone en viss osäkerhet huruvida DAB-standarden kommer att etableras som det ledande distributionssystemet i Europa. Därtill kommer de stora kostnader som en snabb utbyggnad medför.

Kommittén föreslår att Sveriges Radio under den första etappen skall förfoga över hela kapaciteten i det nationella nätet och en tredjedel av det regionalt nedbrytbara DAB-nätet medan övrig kapacitet i detta nät skall upplåtas till privata aktörer. Enligt kommittén saknas i dag incitament för privata aktörer att bedriva sändningar i det nationella DAB-nätet.

Oberoende av om så är fallet kan emellertid situationen förändras. Tidningsutgivarna vill därför understryka betydelsen av att det nationella DAB-nätet inte monopoliseras utan att även privata intressenter ges åtkomst till den nationella frekvensen.

4. Sändningstillstånd
Kommittén föreslår att sändningstillstånd till såväl SR som privata aktörer skall fördelas enligt nuvarande regler. Innehav av ett analogt sändningstillstånd i ett område skall dock inte utgöra hinder för att erhålla ett digitalt sändningstillstånd i samma område.

Tidningsutgivarna är fortsatt kritiska till den nuvarande ordningen med “skönhetstävlingar” vid fördelning av sändningstillstånd. Ett system där potentiella tillståndshavare skall avge programförklaringar medför betydande risker för godtycke och är ytterst diskutabelt från konstitutionell synpunkt. Det finns därför skäl att, om än inte i detta lagstiftningsärende, överväga andra former för fördelning, t ex efter ett anbudsförfarande.

5. Tillståndstider
Kommittén föreslår att tillstånd skall meddelas för en tid av åtta år. Tidningsutgivarna anser att detta är för kort. Utvecklingen av DAB kräver förutsebarhet och långsiktighet för de inblandade aktörerna och det måste ifrågasättas om ett meddelat tillstånd alls skall ha någon bortre gräns.

6. Avgifter
Kommittén föreslår att analoga tillståndshavare som erhåller digitalradiotillstånd för att sända privat lokalradio skall betala en fast årlig avgift om 40.000 kronor samt en rörlig del utgörande 4 % av annonsintäkterna.

Förslaget innebär i många fall en ordentlig sänkning av den fasta avgiften för innehavare av analoga tillstånd. Det måste emellertid ifrågasättas om taxemässiga avgifter av detta slag över huvud taget skall tas ut. I fråga om den fasta avgiften gäller det särskilt som den som enbart innehar ett digitalt sändningstillstånd inte skall betala någon avgift.

Vad gäller den rörliga delen är förslaget om att införa en ny “reklamskatt” för radion – som av en slump råkar ligga på samma nivå som den orättvisa och konkurrens-snedvridande reklamskatt som dagspressen i dag betalar – direkt stötande.

Riksdagen har gett regeringen till känna att den skall avveckla reklamskatten. Att i det läget föreslå att en ny reklamskatt – vilket det i praktiken är att anse som, oberoende om den nu anges i termer av “avgift” – skall införas på radioområdet är ologiskt.

Tidningsutgivarna avstyrker sålunda kommitténs förslag om att införa en avgift baserad på annonsintäkterna. Samtidigt måste understrykas att detta också förstärker behovet av att avskaffa dagspressens och tidskrifternas reklamskatt.

Stockholm den 31 augusti 2004

Tidningsutgivarna

Bengt Braun
Ordförande

Per Hultengård
Direktör

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.