Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har givits tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat betänkande och vill anföra följande.

1. Sammanfattning

* Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om att offentlighetsprincipen skall tillämpas hos statliga företag.

* Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att det finns behov av att utvidga insynen i andra privaträttsliga subjekt än kommunala och statliga företag, t ex i Kommun- och Landstingsförbunden. Tidningsutgivarna finner det beklagligt att utredningen inte presenterar en ordning för sådan insyn, och vill understryka betydelsen av att dessa frågor snarast ses över.

* Tidningsutgivarna tillstyrker kommitténs förslag om att skyddet för meddelarfriheten skall stärkas för anställda i de kommunala företag där offentlighetsprincipen gäller.

* Tidningsutgivarna delar utredningens bedömning att det inte behövs någon ändring av utrikessekretessen med anledning av scientologdomen. Tidningsutgivarna delar dock inte kommitténs uppfattning i frågan om utrikessekretessen i övrigt. Vi anser visserligen att det förtydligande av utrikessekretessen som föreslås är förenligt med praxis och den utveckling som gör sig gällande på området. Tidningsutgivarna menar dock att kommittén i sin motivering riskerar att bana väg för en ordning där offentlighetsprincipen äventyras på tämligen lösa grunder. Det föreslagna förtydligandet, som syftar till att avspegla den lättnad av utrikessekretessen som utvecklats inom utrikesförvaltningen, riskerar gå om intet genom kommitténs motivering. Tidningsutgivarna ställer sig därmed kritisk till kommitténs förslag.

* Tidningsutgivarna avstyrker förslaget om att införa en ny bestämmelse om sekretess för att skydda allmänna intressen i det internationella arbetet. Kommittén har inte kunnat ge några exempel på att Sverige riskerar att stängas ute från internationellt arbete där sekretessfrågor är av avgörande betydelse. Tidningsutgivarna motsätter sig därför en bestämmelse som innebär att absolut sekretess införs på ett område som tidigare varit föremål för en traditionell skadeprövning.

* Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget att en myndighet som vägrar lämna ut en allmän handling med hänvisning till en sekretessbestämmelse som anknyter till internationellt avtal måste ange vilken bestämmelse i avtalet som är tillämplig.

2) Offentlighetsprincipen skall gälla hos statliga företag

I betänkandet föreslås att offentlighetsprincipen och sekretesslagens regler skall gälla i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och handelsbolag där staten har ett rättsligt bestämmande inflytande. I lagtexten föreslås att en definition av vad som menas med rättsligt bestämmande inflytande införs. Förslaget innebär att insynen i statliga och kommunala företag i princip blir enhetlig.

Det föreslås vidare en ny bestämmelse – 1 kap. 10 § sekretesslagen – som innehåller regler för när ett statligt företag kan komma att undantas från offentlighetsprincipen. Det är regeringen som i förordning skall ange vilka företag eller verksamheter som inte skall omfattas av offentlighetsprincipen.

Tidningsutgivarna konstaterar inledningsvis att det är ett naturligt steg att införa offentlighetsprincipen även hos statliga företag. Tidningsutgivarna delar kommitténs ståndpunkt att intresset av insyn i den offentliga verksamheten gör sig gällande med likartad styrka alldeles oavsett den yttre form som valts för verksamheten. Det är enligt Tidningsutgivarnas mening en rimlig ordning med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet när det gäller kommunala respektive statliga företag. En starkt bidragande faktor till en sådan syn är att verksamhet som det allmänna ansvarar för i allt större utsträckning överlämnats på privaträttsliga organ. Tidningsutgivarna anser det mycket angeläget att utredningens förslag om att offentlighetsprincipen skall gälla i verksamhet där det allmänna – vare sig det sker genom kommun, landsting eller stat – utövar ett bestämmande rättsligt inflytande över företaget, genomförs.

Tidningsutgivarna konstaterar dock att den föreslagna bestämmelsen inte gäller fullt ut. Enligt förslaget skall det vara möjligt att undanta vissa statliga företag från handlingsoffentligheten. Förslaget innebär att rätten att ta del av handlingar inte skall gälla hos aktiebolag där staten har ett rättsligt bestämmande inflytande om aktierna är börsnoterade i Sverige eller utomlands. I övrigt skall beslut om undantag kunna fattas för hela eller delar av varje enskilt företag.

Offentlighetsprincipen främjar medborgarnas insyn och informationsbehov och mediernas möjlighet till rapportering och bevakning av olika samhälleliga företeelser. Dess betydelse kan inte nog understrykas varför det, enligt Tidningsutgivarnas mening, är en besynnerlig ordning att, som nu föreslås, låta regeringen avgöra vilken verksamhet som skall undantas offentlighetsprincipens tillämpningsområde. Tidningsutgivarna finner det oroväckande att den tilltänkta insynen på detta sätt riskerar att begränsas. Tidningsutgivarna delar således inte kommitténs åsikt när det gäller den till regeringen delegerade rätten att meddela undantag från offentlighetsprincipen. Enligt Tidningsutgivarnas mening är riksdagen det organ som skall fatta beslut om undantagen från den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen.

Tidningsutgivarna tillstyrker sålunda förslaget med den skillnaden att det skall vara riksdagen som skall fatta beslut om undantagen.

3) Insyn i andra privaträttsliga objekt

Utredningen konstaterar att det finns ett behov av att kunna utvidga insynen till andra privaträttsliga subjekt än kommunala och statliga företag, och att uppräkningen av organ i bilagan till sekretesslagen därför måste finnas kvar. Enligt utredningens uppfattning finns det även anledning att överväga om fler privaträttsliga organ med stark anknytning till det allmänna skall omfattas av offentlighetsprincipen genom att tas in i bilagan, även om den verksamhet som bedrivs inte är myndighetsutövning.

Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att det finns behov av att utvidga insynen i andra privaträttsliga subjekt än kommunala och statliga företag. Tidningsutgivarna vill understryka betydelsen av offentlighetsprincipens fulla genomslag i sådan verksamhet som finansieras med offentliga medel.

Tidningsutgivarna finner det därför beklagligt att kommittén inte lyckas presentera en ordning för insyn i sådana privaträttsliga subjekt utöver kommunala och statliga företag. Det är Tidningsutgivarnas uppfattning att en utvidgning av offentlighetsprincipen i sådana privaträttsliga objekt bör ses över snarast möjligt.

4) Stärkt skydd för meddelarfriheten för anställda inom kommunala företag där offentlighetsprincipen gäller

I utredningen föreslås att meddelarfriheten för anställda i statliga och kommunala företag förtydligas. Genom förslaget blir meddelarfriheten för de anställda i företag som omfattas av offentlighetsprincipen densamma som för anställda hos myndigheter. Verkställande direktör skall dock inte omfattas av det stärkta skyddet. I utredningen föreslås vidare att det stärkta skyddet för meddelarfrihet – med undantag för verkställande direktör – också skall gälla anställda hos organ som är uppräknade i bilagan till sekretesslagen om publiceringsmeddelandet rör den verksamhet som anges i bilagan.

Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning om att meddelarfriheten för anställda i kommunala företag måste förtydligas för att offentlighetsprincipen skall få fullt genomslag. Tidningsutgivarna kan inte nog betona offentlighetsprincipens betydelse för den samhälleliga debatten. Det är enligt Tidningsutgivarnas mening en rimlig utveckling att anställda inom såväl kommunala som statliga företag skall likställas med anställda inom myndigheter vad gäller offentlighetsprincipen.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget.

5) Förtydligande av utrikessekretessen

I utredningen föreslås att utrikessekretessen i 2 kap. 1 § sekretesslagen förtydligas för att härigenom markera den allmänna lättnad i utrikessekretessen som kommittén anser vara eftersträvansvärd. I utredningen föreslås därför att rekvisitet “om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser” i 2 kap. 1 § sekretesslagen ändras till “om det kan antas att det skadar Sveriges mellanfolkliga förbindelser”.
Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att någon ändring av utrikessekretessen inte behövs med anledning av scientologdomen. Tidningsutgivarna delar vidare kommitténs uppfattning att sekretess skall gälla endast om det kan antas att röjandet av en uppgift skadar Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet.

Tidningsutgivarna ställer sig dock frågande till kommitténs bedömning av rättsläget när den uttalar att: “Även om det inte är det konkreta informationsinnehållet som är avgörande (de frågor som diskuteras kan i sig vara offentliga och kända) så torde uppgiften ha sådan anknytning till de mellanfolkliga förbindelserna att den kan sekretessbeläggas under förutsättning att övriga rekvisit är uppfyllda.” Kommitténs bedömning innebär att det, när de uppgifter som ärendet i sig avser inte är föremål för sekretess, ändå skulle vara tillräckligt att röjandet som sådant skulle kunna antas medföra sådan skada för Sverige för att en uppgift skall kunna sekretessbeläggas. Kommitténs synsätt riskerar leda till en icke önskvärd utvidgning av sekretessen inom ett område där insynsbehovet gör sig starkt gällande. Enligt Tidningsutgivarnas mening skapar det en otillfredsställande ordning där insynen i myndigheternas verksamhet blir allt svagare, inte minst när detta riskerar att ske på tämligen lösa grunder och antaganden.

Förtydligandet som syftar till att avspegla den lättnad av utrikessekretessen som utvecklats inom utrikesförvaltningen, riskerar enligt Tidningsutgivarna att gå om inte genom kommitténs tolkning av rättsläget. Tidningsutgivarna ställer sig därmed kritisk till kommitténs förslag.

6) Ny bestämmelse om sekretess för att skydda allmänna intressen i det internationella arbetet

I utredningen föreslås att en ny bestämmelse, 2 kap. 4 §, införs i sekretesslagen. Den motsvarar i princip den föreslagna 9 kap. 30 §, med den skillnaden att den avser att skydda det allmännas intresse.

Enligt den föreslagna bestämmelsen skall sekretess gälla till skydd för det allmänna för uppgift som en svensk myndighet förfogar över på grund av ett med en annan stat eller mellanfolklig organisation ingånget och av riksdagen godkänt avtal om särskilt skydd för vissa uppgifter, om röjandet av uppgiften skulle strida mot avtalet.

Bakgrunden till förslaget är att bestämmelsen i 2 kap. 14 § TF – som innebär att den svenska myndighet som förfogar över en handling också skall pröva och avgöra sekretessfrågan – kommer i konflikt med sådana internationella säkerhetsavtal som innehåller sekretessbestämmelser och där mottagaren förbinder sig att inte lämna informationen utan samtycke från den som upprättat handlingen, s k originator control. Kommittén menar att denna ordning vållar problem för Sverige i “flera” internationella sammanhang. Kommittén anför vidare att om Sverige inte accepterar sådana villkor finns det risk för att Sverige helt eller delvis kan komma att utestängas från viktigt internationellt samarbete där sekretess för uppgifter är av avgörande betydelse, främst på försvars- och säkerhetsområdet.

Tidningsutgivarna noterar i sammanhanget följande uttalanden vilka talar för att problemen med säkerhetsavtalen inte bör överdrivas:

1. “Ofta medför säkerhetsavtalen inte några egentliga problem för Sverige från sekretessynpunkt.”
2. “Viktiga uppgifter som Sverige förfogar över på grund av internationella avtal och som enligt ett särskilt säkerhetsavtal skall hållas hemliga, kan därför i stort sett undantagslöst sekretessbeläggas enligt den allmänna bestämmelsen om utrikessekretess i 2 kap. 1 §. I vissa fall skulle även 2 kap. 2 § om försvarssekretess och eventuellt andra bestämmelser i sekretesslagen kunna vara tillämpliga.”

Tidningsutgivarna är naturligtvis införstådd med att en ordning där Sverige riskerar sina mellanfolkliga relationer på grund av att våra sekretessregler kan uppfattas som slapphänta eller främmande är mindre lyckad. Enligt Tidningsutgivarnas mening är det dock märkligt att kommittén inte kan presentera ett enda exempel som pekar i sådan riktning. I stället föregriper och fabricerar kommittén en situation innebärandes att offentlighetsprincipen skulle skapa problem för Sverige i det internationella samarbetet med andra stater eller med andra mellanfolkliga organisationer än EU.

Tidningsutgivarna ifrågasätter därför behovet av den föreslagna bestämmelsen. Som ovan angetts kan de uppgifter som omfattas av den föreslagna bestämmelse i dag, för att använda kommitténs egna ord, i stort sett undantagslöst sekretessbeläggas med stöd av utrikessekretessen i 2 kap. 1 § SekrL.

Tidningsutgivarna kan mot den bakgrunden inte ställa sig bakom kommitténs till förslag som innebär att absolut sekretess införs på ett område som tidigare varit föremål för en traditionell skadeprövning.

Tidningsutgivarna avstyrker förslaget.

7) Större tydlighet vid avslag på enskildas begäran att få ta del av allmänna handlingar

I utredningen föreslås ett tillägg till 15 kap. 6 § sekretesslagen som innebär att en myndighet som vägrar lämna ut allmänna handlingar till enskild med motiveringen att sekretess gäller enligt ett internationellt avtal blir skyldiga att i beslutet ange vilket avtal och vilken bestämmelse i avtalet som är tillämplig.

Enligt Tidningsutgivarnas mening är det självklart att ett avslagsbeslut som grundar sig på en sekretessbelagd uppgift i ett internationellt avtal, tydligt klargör för den enskilde vilket avtal den stödjer sig på och vilken aktuell sekretessregel i avtalet som är gäller i det aktuella fallet. En sådan ordning skulle minska risken för att uppgifter som hänför sig till det internationella arbetet felaktigt hålls hemliga i Sverige.

Stockholm den 8 februari 2005

Tidningsutgivarna

Bengt Braun
Ordförande

Hanna Lind
Jur kand

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.