Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som getts tillfälle att att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.

1. Frågeställningen
I betänkandet behandlas dels frågan om de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av det s k lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, dels lärosätenas möjligheter att överta äganderätten till patenterbara uppfinningar som kommit till vid en högskola för att därigenom främja kommersialiseringen av forskningsresultat.

Frågan har starka beröringspunkter med en annan för Tidningsutgivarnas medlemsföretag central fråga, nämligen den om rätten till det upphovsrättsligt skyddade material, som arbetstagare framställer inom ramen för sin anställning. Denna fråga är inte föremål för behandling i detta betänkande, men Tidningsutgivarna finner det angeläget att generellt understryka sin bestämda uppfattning att utgångspunkten måste vara att den ekonomiska upphovsrätten till vad som framställs i ett anställningsförhållande, vare sig det sker i ett medieföretag eller vid ett lärosäte måste tillfalla arbetsgivaren. Detta ligger också i linje med den grundläggande arbetsrättsliga principen om att frukterna av arbetet skall tillfalla arbetsgivaren.

2. Utredningens förslag
I betänkandet lämnas två alternativa förslag till lösningar. I det första, anmälningsalternativet, införs en skyldighet för lärare och andra arbetstagare med forskningsuppgifter vid högskolan att anmäla patenterbara uppfinningar till arbetsgivaren som tagits fram inom området för den forskningsverksamhet som bedrivs vid högskolan. Därefter öppnas för olika avtalslösningar mellan forskaren och högskolan om ett eventuellt förvärv och övertagande av äganderätten till uppfinningarna.

I det andra alternativet, övertagandealternativet, avskaffas det s k lärarundantaget och högskolan ges, efter anmälan, en exklusiv rätt att mot ersättning förvärva och överta äganderätten till uppfinningarna. En förutsättning är dock att forskaren inte förbehållit sig rätten att bestämma när uppgifter om uppfinningen skall publiceras. I ett sådant fall inträder övertaganderätten först om och när forskaren själv ansöker om patent. När ett övertagande aktualiseras skall en ersättning utgå till forskaren som alltid skall bestå av dels ett schablonbelopp om 60 % av basbeloppet, dels en skälig ersättning som skall uppgå till minst 30 % av högskolans intäkter vid en kommersialisering.

Tidningsutgivarna förordar, i linje med den principiella uppfattning som ovan redovisats, övertagandealternativet. Det finns förvisso betydande skillnader mellan resultatet av vad en anställd framställer inom ramen för den akademiska forskningen och vad som dagligen framställs av anställda i ett medieföretag. Tidningsutgivarna vill dock ändå ifrågasätta även omfattningen av de begränsningar som finns i övertagandealternativet.

Det gäller för det första forskarens förbehållsrätt där det, som utredningen själv noterar (s. 206) kan “diskuteras om det är rimligt att en anställd forskare vid högskolan skall ha möjlighet att förhindra patentering av en kanske kommersiellt intressant uppfinning”. För det andra finner Tidningsutgivarna den skäliga ersättningen om 30 % väl tilltagen mot bakgrund av att uppfinningen ändå är framtagen i ett anställningsförhållande.

3. Sekretess
I betänkandet föreslås vissa kompletterande bestämmelser om sekretess i anledning av de föreslagna lagändringarna. Tidningsutgivarna är stark motståndare till den tilltagande sekretess som utvecklats såväl i lagstiftning som i praxis de senaste åren.

I just dessa fall finner dock Tidningsutgivarna sekretessen oundviklig för att säkerställa att de forskningsresultat och uppfinningar sekretessen skall skydda inte blir allmän egendom och har därför inget att erinra mot förslagen.

Stockholm den 8 februari 2006

Pär Fagerström
Ordförande

Per Hultengård
Direktör

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.