Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har givits tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat betänkande och vill anföra följande.
1. Inledande synpunkter
Tidningsutgivarna vill inledningsvis framhålla att uppdraget är angeläget och välkomnar den utredning som lagts fram. I betänkandet behandlas svåra avvägningar i inte sällan känsliga sammanhang mellan handlingsoffentlighet och sekretess. För Tidningsutgivarna är handlingsoffentligheten den självklara utgångspunkten och det är viktigt att ha detta i minnet också vid överväganden kring det som i det enskilda fallet kan framstå som ett angeläget sekretessintresse.
Tidningsutgivarna hade därför gärna sett att utredningen inte bara i största allmänhet bekänt sig till betydelsen av handlingsoffentlighetens vikt utan också mera utförligt resonerat kring betydelsen av att upprätthålla handlingsoffentligheten i de situationer som betänkandet avhandlar.
2. Rätt att ta del av ljud- och bildupptagningar – föreslagen inskränkning av meddelarfriheten
Utredningen föreslår att det i 6 kap. 6 § rättegångsbalken införs en särreglering som innebär att parter har en ovillkorlig rätt att hos domstol ta del av ljud- och bildupptagningar. Den rätten förslås vara förenad med införandet av ett förbud att i eller från domstolens lokal i vilken part tar del av en bildupptagning ta upp eller överföra bild. Fotograferingsförbudet föreslås således utformat på ett sådant sätt att fotograferingsförbudet inte ska kunna kringgås genom att part vid en visning kopierar aktuell bild. Förbudet föreslås bli infört i 5 kap. 9 § rättegångsbalken – det så kallade fotograferingsförbudet – där motsvarande förbud mot bildupptagning eller bildöverföring gäller i fråga om domstolsförhandling.
I betänkandet föreslås vidare att det uttryckligen skall anges att rätten på begäran från part får lämna ut en kopia av en ljud- och bildupptagning även om sekretess gäller för bilduppgifterna enligt 7 kap. 48 § sekretesslagen. Utlämnandet får dock endast ske efter en lämplighetsbedömning av rätten. Vid sådant utlämnande föreslås dock rätten ha en möjlighet att uppställa sådant förbehåll som begränsar mottagarens rätt att sprida, kopiera eller använda bilduppgiften utöver vad som behövs i rättegången, ett så kallat sekretessförbehåll. Det föreslås därför att meddelarfriheten inte skall gälla för bilduppgifter i en ljud- och bildupptagning som erhållits genom förbehåll enligt 6 kap. 6 § RB och att det skall göras en utökning av de kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap. sekretesslagen.
Enligt Tidningsutgivarnas mening är det självklart att riskerna för hot och starka påtryckningar mot individer i syfte att få tillgång till ljud- och bildupptagningar i samband med en rättsprocess skall tas på allvar. Ställt mot de intressen som bär upp handlingsoffentlighet och meddelarfrihet måste dock ifrågasättas tyngden i och risken för att de farhågor som utredningen ger uttryck för – bland annat att kopior av ljud- och bildupptagningar kan komma att hanteras och spridas utom domstolens kontroll, vilket i sin tur skulle kunna inverka menligt på framtida bevispersoners vilja att medverka i rättegångar eller på allmänhetens förtroende för rättsväsendet.
Inskränkningar i meddelarfriheten skall göras mycket restriktivt. Det kan t ex inte uteslutas att nu aktuella bilder kan uppdaga oegentligheter som från ett allmänt samhällsintresse bör komma till allmän kännedom.
Enligt Tidningsutgivarnas mening är utredningens förslag om att rätten gör en lämplighetsbedömning tillräckligt. Det har heller inte – såvitt Tidningsutgivarna kan se – framkommit tillräckliga skäl som skulle medföra att en utökning av de kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap. sekretesslagen får anses motiverade.
Tidningsutgivarna avstyrker därför förslagen om utlämnande med förbehåll och om att utvidga de kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap. sekretesslagen.
3. Förslag om ändringar i 12 kap. 4 § sekretesslagen
3.1 Vissa förordnandebeslut undantas m.m.
I utredningen föreslås att beslut om förordnanden av offentliga försvarare och målsägande biträden undantas från det offentlighetsdop som föreskrivs i 12 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Därmed behövs inget sekretessförordnande enligt bestämmelsens andra stycke för att en eventuell sekretess för namnet skall bestå även efter det att ett beslut meddelas.
Tidningsutgivarna delar inte utredningens uppfattning att allmänhetens insynsintresse och den enskildes rättssäkerhetsintresse vid dessa förordnanden inte skulle väga särskilt tungt. I det sammanhanget noterar Tidningsutgivarnas utredningens uttalande att förordnanden av offentliga försvarare och målsägandebiträden ”får anses ha ringa rättsverkan för den enskilde och som i merparten av fallen utgör rena rutinärenden” (sid 146). Detta talar i så fall för att nuvarande ordning med ett litet utrymme att undanta aktuella beslut om förordnanden, torde vara väl avvägt.
Tidningsutgivarna avstyrker därför förslaget.
3.2 Ingen ändring föreslås när det gäller häktningsbeslut
Utredningen gör bedömningen att rekvisiten i 12 kap. 4 § andra stycket tredje meningen sekretesslagen är väl avvägda vad gäller möjligheten att förordna om fortsatt sekretess för häktningsbeslut. Det kommer således fortfarande att krävas att rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar att namnet hemlighålls.
Tidningsutgivarna delar utredningens mening att det inte finna tillräckliga skäl att föreslå lättnader i regleringen som skulle öka möjligheterna att förordna om fortsatt sekretess för namnet på en person som häktas.
3.3 Lättnader införs när det gäller sekretess för målsägandens identitet i vissa brottmålsdomar
Utredningen föreslår att 12 kap. 4 § sekretesslagen ändras genom att mildare krav skall gälla för att rätten skall få förordna om fortsatt sekretess enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen för uppgift om målsägandes identitet i domslut eller slutet av annat beslut i sexualbrottsmål, brottmål om ansvar för brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts eller barnpornografibrott eller mål om ersättning för skada i anledning av sådana brott. Så ska få ske endast om det kan antas att målsäganden eller någon närstående till honom eller henne lider betydande men om uppgiften röjs.
Tidningsutgivarna konstaterar att förslaget endast omfattar några av de brottmål som räknas upp i 9 kap. 16 sekretesslagen. Vidare kan konstateras att det för ett förordnande om fortsatt sekretess fordras att det kan antas att målsäganden eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften om han eller hennes identitet röjs. Fortfarande föreslås alltså gälla att offentlighet skall vara huvudregel.
Karaktären hos de brott som avses gör att intresset av sekretess för identiteten i vissa fall kan väga mycket tungt. Tidningsutgivarna förutsätter dock att om förslaget skall genomföras måste det noga markeras att de avgränsande kriterier som ställs upp, och den restriktivitet i bedömningen som följer därav, noga följs, så att sekretess endast undantagsvis blir aktuell.
3.4 Vissa förtydliganden när det gäller mål om civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott
Bestämmelsen 12 kap. 4 § andra stycket fjärde meningen sekretesslagen föreslås ges ett snävare tillämpningsområde så att den endast skall gälla domslut eller motsvarande del av annat slutligt beslut som angår någons civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott. Vidare föreslås att sådana uppgifter om målsägandes identitet i domar avseende de brott som ovan nämnts under 3.3 samt uppgift om barns identitet i slutliga beslut om särskild företrädare för barn helt undantas från bestämmelsens tillämpningsområde.
Tidningsutgivarna konstaterar att det i utredningen uttalas att förslaget är en anpassning till vad lagstiftaren avsåg när bestämmelsen infördes i sekretesslagen.
Det finns enligt Tidningsutgivarnas mening skäl att avhjälpa de nu uppmärksammade bristerna i 12 kap. 4 § andra stycket fjärde meningen, särskilt vad gäller identiteten på barn. Tidningsutgivarna har därför inget att erinra mot förslaget.
3.5 Utvärderingsutredningens förslag
I denna del hänvisas till Tidningsutgivarnas yttrande över Utvärderingsutredningens förslag (SOU 2008:65).
Stockholm den 28 januari 2009