Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad departementspromemoria och får anföra följande.

1. Inledning

I promemorian föreslås – med hänvisning till EG-fördragets regler om statligt stöd – att vissa av de bestämmelser som reglerar driftsstödet i presstödsförordningen skall ändras. Vidare föreslås att de ändringar i driftsstödet som riksdagen beslutade om i juni 2006, med undantag för nivån på driftsstödet till högfrekventa storstadstidningar, nu skall träda i kraft.

Tidningsutgivarna har i sitt remissyttrande över Presskommitténs förslag om driftsstödet i betänkandet (SOU 2006:8) ” Mångfald och räckvidd”, tidigare redovisat sin syn på dessa förslag. Till den del dessa förslag nu föreslås genomförda hänvisar Tidningsutgivarna till detta remissyttrande.

2. De nya förslagen

Tidningsutgivarna vill inledningsvis understryka att det bland medlemsföretagen finns vitt skilda uppfattningar om driftsstödet och om presstödet i allmänhet. Mot den bakgrunden har Tidningsutgivarna som organisation en neutral hållning rörande presstödets vara eller icke vara. Med detta sagt har Tidningsutgivarna följande synpunkter på vad som anförs i promemorian.

I promemorian analyseras och övervägs driftsstödets förhållande till EG-fördragets regler om statsstöd och särskilt med avseende på kommissionens praxis. Tidningsutgivarna konstaterar att det finns skäl som talar både för och emot den bedömning som görs, men noterar också att bedömningen är strikt rättslig. Enligt Tidningsutgivarnas mening kan dock – oavsett vilken bedömning man gör – inte bortses från att frågan om driftsstödets utformning i ett EG-rättsligt perspektiv ytterst också har politiska dimensioner.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om att gränser införs för hur stor del av de medel- och lågfrekventa tidningarnas kostnader som får täckas av driftsstödet. Underlaget för att föreslå just de nivåer som anges i promemorian – 40 och 75 % – bör dock preciseras.

I fråga om förslaget om den successiva nedtrappningen av stödet till högfrekventa storstadstidningar hänvisas till vad som ovan anförts om Tidningsutgivarnas neutrala hållning. Skulle förslaget genomföras tillstyrker dock Tidningsutgivarna den föreslagna femårsperioden.

3. Presstödet i ett mediepolitiskt perspektiv

Förslagen i departementspromemorian – och de konsekvenser de för med sig – tydliggör behovet av en sammanhållen mediepolitik. I dag hänger den inte ihop. Den ena handen tar vad den andra ger. De konkreta förslag som Presskommittén lämnade 2006 handlade uteslutande om presstödet. Enligt Tidningsutgivarnas mening måste det emellertid nu tas ett samlat grepp om mediepolitiken – i den utsträckning staten alls skall intervenera på medieområdet.

Som exempel kan nämnas det förhållandet att – om och när – den föreslagna nedtrappningen av driftsstödet till högfrekventa storstadstidningar är genomförd kommer så gott som hela Svenska Dagbladets kvarvarande driftsstöd att gå till att betala reklamskatt medan övriga stödmottagande tidningar, som med förslaget erhåller samma belopp, i sannolikt samtliga fall inte behöver betala någon reklamskatt alls.

Ett första steg måste därför vara att i direkt anslutning till de föreslagna förändringarna avskaffa den kvarvarande reklamskatten för dagstidningar. Det är en fullständigt orimlig situation att staten år efter år låter en konkurrenssnedvridande ordning bestå där cirka 35 dagstidningar betalar reklamskatt medan så gott som alla andra medier inte gör det.

Som ett annat exempel kan nämnas konkurrensförhållandet mellan statligt finansierad public service och landets lokala dagstidningar. Staten vill å ena sidan främja åsiktsmångfald genom presstödet. Samtidigt tillåter staten att public service-företagen med licensmedel bygger upp omfattande lokala webb-sajter, som är ett direkt hot mot den lokala marknaden och de lokala tidningarna. Dessa sajter går vida bortom ett, rimligt, tillgängliggörande på nätet av radio- och tv-program, och riskerar därmed att försvaga de lokala tidningarnas ställning.

Och å ena sidan bejakas utvecklingen av digitala medier, å den andra sidan vidmakthålles skilda momssatser på exakt samma tidningsinnehåll i tryckt och digital form.

Mellan regeringspartierna har, av allt att döma med skiftande intensitet, gjorts försök att forma en sammanhållen mediepolitik. Det är hög tid att nu gå från ord till handling. Första byggstenen därvid är, uppenbart, att avskaffa den kvarvarande reklamskatten för dagstidningar.

Stockholm den 22 april 2008

Tidningsutgivarna

Pär Fagerström
Ordförande

Per Hultengård
Direktör

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.